Eftervalskommentar: Bäck på plats i USA

REPORTAGE | Om ett par månader heter USA:s president inte längre George W Bush utan Barack Hussein Obama. Mannen som på ett skickligt sätt lyckats entusiasmera väljargrupper som normalt inte gjort sig kända som de flitigaste valdeltagarna, lyckades som bekant vinna det amerikanska presidentvalet mot John McCain som kämpande lika tappert som han gjorde i Vietnam, om parallellen ursäktas.

McCain en logisk republikansk kandidat

McCain har i synnerhet under de senaste åren som senator profilerat sig som en man beredd att gör partiöverskridande kompromisser och han har öppet kritiserat Bush då detta varit nödvändigt. McCain framstår som en rättfram och uppriktig man som står för det han anser vara rätt, även om det inte ger några politiska poänger för stunden. Han har öppet kritiserat Vita husets strategi för att åstadkomma en god utveckling i Irak, vilket också fick genomslag och situationen i Irak är i dagsläget påtagligt mycket bättre än för bara ett år sedan, tack vare de omfattande truppförstärkningar som genomfördes under hösten 2007. Detta har bidragit till att McCain kommit att framstå som en republikansk kandidat väl distanserad ifrån, den tyvärr mycket impopuläre, George W Bush. En bättre kandidat under rådande förutsättningar kan man knappast tänka sig. McCain gjorde således allt han kunde i kampen om makten, även om man naturligtvis kan ifrågasätta vissa enskilda ageranden under kampanjen.

Jag hade fördelen att besöka Hans Bergström, med fru under min vistelse i Florida och Miami. Bergström gjorde mig exempelvis uppmärksam på att McCain borde på ett tydligare sätt klargjort att den aktuella finansiella krisen till stor del orsakats av demokrater och destruktiva regleringar av kreditmarknaden, snarare än att endast tala om girigheten som den huvudsakliga förklaringsfaktorn. Detta kunde kampanjen plockat poäng på och tagit tillbaka initiativet från Obama i just detta spörsmål. Sammantaget gjorde John McCain dock en mycket god insats.

McCains sakpolitiska fördelar 

Artikelförfattaren delar ut McCain-flyers i Miami

Genom enträget arbete och raka besked lyckades den inledningsvis så uträknade McCain bli både republikanernas presidentkandidat och ge Barack Obama en god match. Rent sakpolitiskt har öppet deklarerat att den, på många sätt eftersatta, amerikanska bilindustrin inte kan räkna med några federala subventioner om han blev vald president. Inte heller jordbruket skulle ha kunnat räkna med några ökade skyddstullar eller subventioner av McCains regering. Frihandel är att föredra menade McCain istället. I sammanhanget kan också nämnas idén om ett demokratiernas förbund som skulle kunna komplettera det handlingsförlamade FN, vilket McCain var en stark förespråkare av. Allt detta i motsats till Obama bör understrykas.

Utifrån ett svenskt och europeiskt perspektiv borde således McCains program, i varje fall för borgerliga politiker och väljare, framstå som det mest sympatiska av de båda kandidaternas. Tyvärr är så inte fallet. Under parollen ”Change” lyckades den kanske mest vänstervridne presidentkandidaten i USA:s historia att vinna valet och han kommer följaktligen att ta plats i ovala rummet i början av nästa år.

Fenomenet Barack Obama

Jag hade förmånen att närvara på plats i USA under valet för att studera republikanernas kampanjteknik. Det var påtagligt att Barack Obama lyckats uppnå något av rockstjärnestatus och hans anhängare hyllade honom nästan som en idol. Vad som egentligen avsågs med ”Change” var dock mer svårt att få någon djupare förståelse för. En kvinna jag talade med, lärarinna och tillika republikansk volontär ska tilläggas, talade om hur tragiskt det var att se ”som many misslead young people”. Flera andra personer som jag talade med vittnade om ungefär samma sak. Entusiasmen inför den demokratiske presidentkandidaten var dock inte desto mindre hos hans anhängare, där unga personer och afroamerikaner var starkt representerade, vilket också syntes kring vallokaler och kampanjarbete, där man under glada tillrop deklarerade vilken kandidat man ansåg var att föredra. Känslan av hopp och framtidstro var påtaglig hos Obamaanhängarna och förtjusningen över hans person både i kraft av hudfärg och ålder gick inte att ta miste på.

Jag skulle vilja hävda, på grundval av egna erfarenheter och nyhetsrapportering, att det var just Obamas person och hans skickliga sätt att förmedla en känsla som avgjorde till hans fördel. Det kan knappast sägas vara hans faktiska politiska program som var den största bidragande orsaken. Om exempelvis McCain förespråkat skattehöjningar, protektionism, subventioner och motstånd mot friskolor hade han knappast stått som vinnare. Det var personen, fenomenet och känslan Barack Obama med hjälp av George W Bushs impopularitet som vann valet. Inte hans politiska program.

Skillnaderna mellan USA och Europa överdrivs

En sak som bör understrykas är också att vi européer tenderar att överdriva skillnaderna mellan USA och Europa. De frågor som tog upp mest utrymme var knappast vapenlagar och aborter, vilket man kan få uppfattningen av om man läser svenska medier. Jobben, skolan, sjukvården och lag och ordning, var i alla fall de frågor jag uppfattade som mest centrala för väljarna.

Vi kan bara hoppas att Barack Obama förvaltar sitt förtroende väl och inte genomför för mycket av sin många gånger olyckliga politik. Den fria världen behöver ett starkt och handlingskraftigt USA. God bless America!

Kalle Bäck

About these ads