Under kristi himmelsfärdshelgen arrangerar kristdemokratiska ungdomsförbundet riksmöte (jmfr kongress) i Växjö. Under fyra dagar behandlar förbundet personval, 70 motioner, två propositioner och ett förslag till flyktings-, invandrings- och integrationspolitiskt handlingsprogram.
Smålandspostens Martin Tunström skriver på ledarplats under rubriken ”Riksmöte för ett kdu på väg åt höger”. En ganska flummig ledare utan en egentlig slutsats. Men det kanske bara är jag som föredrar mer stridslystna ledare. Ledaren hamnar ganska rätt även om jag inte kan låta bli att le åt påståenden som ”andra falanger inom förbundet verkar å sin sida ha fastnat i anti-jämställdhet och floskler om monarkin”. Antar att man ska känna sig träffad.
Tunström huvudpoäng verkar dock vara att KDU lyckats fånga upp borgerliga ungdomar som varken attraheras av MUFs nyliberalism eller LUFs socialliberalism. Det är en mycket viktig poäng som verkligen tål att understrykas. För första gången på länge har konservativa ungdomar en politisk plattform att samlas kring. Det är mer historiskt än ledarskribenter vågar konkludera.
Och visst märks det i stämmohandlingarna att förbundet rört på sig. De självklarheter som tidigare vållat stor debatt internt har nu blivit just självklarheter. Förbundet har, även internt, förlikat sig med en plats på den parlamentariska högerkanten. Det är befriande.
Nåväl, återkommer eventuellt efter helgen med en rapport.
Dag Elfström
På djupet
Porträtt
Bokrecension
Om man ”förlikat sig med en plats på högerkanten” som du skriver är det inte längre kristdemokrati man kan tala om. Kristdemokrati är varken höger eller vänster.
Kristdemokrati handlar dels om etik och moral, där skulle världen kunna placera den på nästintill extremhögern (abortmotstånd, för familjens helgande, osv.), medan man samtidigt (enligt ideologin ifråga i alla fall) skall värna om de minsta, och därmed placeras ganska långt till vänster – också enligt världen.
Det är skitsnack att ”värna om de minsta” är att vara vänster. Konservativa, liberala etc vill alla ”värna om de minsta”. Vad som skiljer oss åt är metoden för att göra det.
Vänstern brukar för övrigt icke värna de minsta. För vänstern är det viktigare att pungslå de rika än att förbättra för det fattiga. Vänsterns fokus är alltid minskade klyftor och aldrig bättre förhållanden för de fattiga.
Läs gärna den påvliga encyklikan ”Rerum Novarum” som ju är att betecknas såsom grundstenen, själva grunddokumentet för hela den kristdemokratiska rörelsen: http://www.vatican.va/holy_father/leo_xiii/encyclicals/documents/hf_l-xiii_enc_15051891_rerum-novarum_en.html
I den belyses bland annat de fattigas dåliga förhållanden, att arbetarna faktiskt utnyttjas såsom förbrukningsvaror. Detta är inte utav godo. Där får ”högern” sig en rejäl känga, då den har motsatt sig sådana reformer såsom semester för arbetarna, bidrag för att ta hand om sjuka barn, osv… Samtidigt får ju också sig ”vänstern” en rejäl känga då man förstås inte kan konfiskera egendom som man rättmätigt har skaffat sig. Däremot kan man beskatta den vinst som uppkommer ur denna, exempelvis.
…”Now a State chiefly prospers and thrives through moral rule, well-regulated family life, respect for religion and justice, the moderation and fair imposing of public taxes, the progress of the arts and of trade, the abundant yield of the land-through everything, in fact, which makes the citizens better and happier. Hereby, then, it lies in the power of a ruler to benefit every class in the State, and amongst the rest to promote to the utmost the interests of the poor; and this in virtue of his office, and without being open to suspicion of undue interference – since it is the province of the commonwealth to serve the common good. And the more that is done for the benefit of the working classes by the general laws of the country, the less need will there be to seek for special means to relieve them. ”… – påve Leo XIII
Självfallet skall befolkningen inte beskattas för mycket heller.
Det finns massor med kostnader som är fullkomligt onödiga, såsom dödandet av våra egna barn (abort), bekostandet av kostnadsfria preventivmedel och propaganda för dessa såsom även statliga bidrag för ”HBT”-propaganda.
Minutz3: ”Om man “förlikat sig med en plats på högerkanten” som du skriver är det inte längre kristdemokrati man kan tala om. Kristdemokrati är varken höger eller vänster.”
Menar du att t.ex. tyska CDU inte är ett kristdemokratiskt parti? Eller att det inte är ett parti som hör hemma på högersidan inom politiken?
Edmund Burke hade jublat om han läst svenska KD:s principprogram.
Ville också påpeka att andra, senare påvliga encyklikor berört det politiska:
QUADRAGESIMO ANNO
Centesimus annus
Söderbaum, särskilt för dig som är katolik är det extremt viktigt att vara lyhörd till vad Kyrkan lär och följa det. Jag påstår inte att du inte gör det, det får du syna dig själv om. Men jag har inte sett mycket av dig skrivet här om människovärdet (där främst abort och ”dödshjälp” är aktuellt idag), vilket är den största stridsfrågan för Kyrkan i dagens värld, där dödens kultur snarare får gehör.
Som sagt. ”Dignitas humanitatis” betyder ”mänsklig värdighet”, icke ”människovärde”. Men mutatis mutandis instämmer jag. Det mänskliga i vår tillvaro måste uppvärderas. Jag vet icke, vad du avser med »dödens kultur», men däremot vill jag påstå, att vi lever i en alldeles för materialistisk och penningafixerad värld. Det bekräftas av exempelvis en så enkel sak som att surfa in på Platsbanken. Kategorien »Försäljning, inköp, marknadsföring» synes alltid vara den största medan kategorien »Kultur, media, design» alltid synes vara den minsta. Sälja, sälja, sälja, och köpa, köpa, köpa. Vem bliver sant lycklig av det?
Ingen förstås Michaël.. Men min poäng är ju förstås att en kultur som tillåter att man dödar ofödda barn överhuvudtaget är en riktigt, riktigt sjuk kultur… Detta är ingenting som påven och Katolska Kyrkan ensamma står och säger, utan detta har även tänkare innan Jesus Kristus kom talat om (från http://godkatolik.blogspot.com/2009/02/perspektiv-aborter.html):
…”Inga tigrar beter sig så i Armeniens klyftor, ej heller lejon förgör uppsåtligt avkomman, men
bräckliga kvinnor, de gör det, om än ej ostraffat: ofta dör modern själv, som brutalt mördat sitt ofödda barn.
Ja, hon dör och bärs ut med hängande hår till sitt likbål, medan en åskådarhop ropar: ”Det har hon förtjänt!”"…
För all del. I svensk lagstiftning utgörer ju icke ens »fel» kön hinder för abort (Världen idag 2009 13/5).
Michaël: att folk först när tjejer ”diskrimineras” reagerar mot den sjuka ”aborträtten” är mycket, mycket konstigt…
Det är liksom då ultrafeminismen nått sin absolut ändpunkt, när man ondgör sig över dödandet av ofödda flickor, men tycker det faktiskt är helt okej att döda ofödda pojkar…
Ja, visst. Men feminismen är en ondskefull ideologi. Och låt oss en gång för alla slå fast detta: feminismen strävar icke efter jämställdhet. Jämställdheten idé är ekvivalismen. Feminismen strävar bara efter hämnd och kollektiv bestraffning för upplevda oförrätter (även historiska sådana, som har drabbat »medsystrar» i gångna tider).
Och huru är sådana människor skapta, som kan anse sitt blivande barn ha fel kön?
När Minutz3 hävdar att Söderbaum bör låta den katolska kyrkans doktriner styra vad han väljer att skriva om på sin blogg, blir det alldeles solklart för mig varför jag är lutheran.
Vidare så ska vi komma ihåg att vi ge kejsaren vad kejsaren tillhör (Matt 22:21). Skattepolitik och arbetsrättspolitik tillhör onekligen kejsaren. Inte påven i Rom.
Vilhelm Skytte: om du inte gillar plikter så är du förmodligen inte ens kristen. Att vara kristen handlar om olika plikter, framförallt om att värna livets okränkbarhet. ”Ty vadhelst du har gjort mot en av dessa minsta, det har du gjort mot mig” (L&F 42:38) sade Jesus Kristus.
Tänk på det.