Ekonomi och konservatism – ett svårskildrat drama i två akter

PÅ DJUPET | Hur den konservative ska se på ekonomi, stat, individ och marknad har diskuteras en hel del det senaste året och jag skulle i all ödmjukhet vilja göra ett inlägg i frågan. Det viktigaste att förstå härvidlag är att ekonomi spelar en betydligt mindre roll för konservativa än för andra. Då konservatismen – i kontrast till såväl liberalism som socialism – inte främst bygger sin grund på ekonomisk teoribildning finns det också en motiverad diskrepans mellan hur olika konservativa grupperingar ser på ekonomi. Eftersom den konservativa idétraditionen tar sitt ursprung i samhällsgemenskap och förändringsteori kan dessa grupperingar trots allt husera i samma forum. Kort sagt: Låt oss ej bråka om ekonomi när samhället får sitt inre väsende förstört av korrupta kulturmarxister, vilket är en betydligt mer angelägen och akutare strid att ta. Men som seminarieövning är ämnet ändock intressant.

Friedrich Hayek, som förvisso inte ville kalla sig konservativ men enligt min mening knappast går att kalla något annat, framhävde den ”naturliga ojämlikheten” som ett huvudargument för kapitalismen. Efterkrigspolitiker som Barry Goldwater bar vidare Hayeks teorier. Goldwater förfäktade ivrigt teorin om att jämlikhetstanken i sig är fel: ”vi är alla jämlika i Guds ögon men inte i något annat avseende”, skriver han i sin klassiker The Conscience of a Conservative. Den ekonomiska och sociala politiken skulle således utformas efter detta. Inkomstfördelning är fel för att den rubbar den naturliga ojämlikheten. Med denna grund gick Goldwater till val på att införa platt skatt och successivt avveckla statens sociala åtaganden. Även en svensk högerpolitiker som Prof. Gunnar Heckscher har varit inne på samma tankegångar. Heckscher menade att en omfördelningspolitik endast motverkade sitt eget syfte. Han definierade istället statens ansvar som att ”hindra och lindra nöd”.

Det går således att prata om liberal och konservativ ekonomisk vänskap – slutsatserna blir i mångt och mycket desamma. Men renodlade (ny)liberala tänkare skulle inte resonera som Hayek och Goldwater eller ens Heckscher. De skulle snarare prata om det ”moraliska dilemmat” i att staten alls tar sig rätten att ta från den ena och ge till den andre. Vem är staten att ta sig den friheten? Den liberala argumentationen får följaktligen mer långtgående konsekvenser. Goldwater-konservatismen är i sig inte motståndare till skatt eller statens rätt att disponera delar av medborgarnas inkomster.

För mig är Hayek och Goldwaters teser om den naturliga ojämlikheten en konsekvens av konservatismens kärna. Det organiska samhället ska tillåtas växa fram naturligt och sakta. En falsk kamp mot ”klassamhället” eller på annat vis motiverade inkomstfördelningar blir således omöjlig. Det är det jag bygger min ekonomiska grunduppfattning på. Det och den långa tidens legitimitet – kapitalismen har ju trots allt visat sig vara den mest framgångsrika skaparen av välstånd.

I kontrast till detta finns en rörelse som har sina rötter i den tyska socialkonservatismen. Den kristdemokratiska rörelsen är väl i någon mån, om än med viss reservation, att betrakta som dess moderna arvtagare. Bland de socialkonservativa ses välfärdsstaten som en förutsättning för att upprätthålla samhällets harmoni. Den inkomstfördelande staten anses nödvändig för att skapa den samhällsgemenskap som Edmund Burke stakade ut.

Ekonomi är emellertid mer än närvaron eller frånvaron av en inkomstfördelande stat. Ekonomi är också närvaron eller frånvaron av regleringar. För att förstå konservatismens relation till statliga interventioner i marknaden får vi vrida klockan tillbaka hundra år. Sekelskiftets konservatism hade en ambivalent syn på industrin. Å ena sidan var vikten av ett starkt näringsliv en grunddogm. Å andra sidan var man skeptisk till mycket av industrialismens konsekvenser. S30_2torstadsområden och storindustrier ansågs skapa rotlösa människor och bryta sönder äldre kulturmönster. Den industriella revolutionen skulle enligt många konservativa vid sekelskiftet behandlas som vilken revolution som helst. Att denna konservativa invändning faller ganska platt i dagens samhälle förefaller rätt så uppenbart. Men jag vågar påstå det finns moderna arvtagare till dessa tankegångar. Dessa menar att den globala kapitalismen krossar kulturmönster. Wilhelm Röpke kan sägas vara en av dessa. Till och med Russell Kirk, som brukar betraktas som väldigt marknadsorienterad, talar om att decentralisera industrin för att skapa småsamhällen och en ”naturlig och sedvanepräglad värld där traditioner blomstrar”. Kirks blomstrande småsamhällen tror jag de flesta konservativa ser som något form av ideal. Men hur skapar man dessa?

Det finns de som menar, huvudsakligen socialkonservativa, att staten måste lägga band på den globala kapitalismen för att uppnå detta. Mot denna föreställning, om att tullar och regleringar krävs för att decentralisera ekonomin, står de konservativa grupperingar som menar att historien har visat att världskapitalismen skapat välfärd som ingen annan och att den således äger sitt berättigande. De menar att Kirks och Röpkes småsamhällen inte går att uppnå genom statliga interventioner i den fria marknaden. Staten ska istället skydda och stärka det civilsamhälle där dessa provinsiella ekonomiska enheter kan växa fram organiskt.

Ovanstående skildring är alltså ett försök att illustrera hur olika konservativa läger ser på marknaden och staten. En likhet torde dock finnas i all konservativ ekonomisk teori: pragmatism och kampen mot utopi. Vetskapen om att endast det Gudomliga är perfekt – det finns inget mänskligt som är perfekt. Således inte marknadsekonomin heller. Om situationen så kräver så är det berättigat att frångå den gängse ekonomiska doktrinen. Alldeles oavsett om någon död filosof skulle ha invändningar.

Dag Elfström

About these ads

5 Responses to “Ekonomi och konservatism – ett svårskildrat drama i två akter”


  1. 1 Patrik A juni 2, 2009 kl. 16:05

    Intressant. Men blir det inte svårt att tala om en enig konservatism om så mycket skiljer sig åt?

  2. 2 Vilhelm Skytte juni 2, 2009 kl. 16:15

    Hur ställer sig Elfström själv i förhållende till den socialkonservativa attyiden?

    I denna pågående debatt om konservatismen och ekonomi så har det repeterats som ett mantra att inget är perfekt så därför är inte marknadsekonomin perfekt heller.

    Anledningen till att marknadsekonomin långsiktigt är perfekt är just att människor inte är det. Vad är det egentligen som gör det möjligt att ”spekulera”? Jo, att människor inte är perfekta. Köparen satsar på att säljaren har satt ett för lågt pris (för att han inte är perfekt) eller att säljaren inte kan få ut det värde ur det som säljs (för att han inte är perfekt). Och, i båda fallen, att köparen kan och vet bättre. På andra sidan satsar säljaren på köparens beräkningar inte är perfekta.

    I slutändan handlar allt om risk – och att beräkna det handlar just om att se vad som inte är perfekt. Den som gör det bäst vinner på den fria marknaden.

    Planekonomin däremot satsar allt på att en central myndighet är perfekt. Det intressanta är att regleringsivrarna här på T&F vill att myndigheter ska ha mer makt över hur marknaden fungerar. Men om det är något som inte är perfekt så är det en statlig myndighet. Det verkar glömmas bort att det långt innan Lehman Brothers-kollapsen har funnit en omfattande reglering av finansmarkanden. Det var banksektorn som orsakade krisen – men det är den mest reglerade sektorn av alla.

  3. 3 Dag Elfström juni 2, 2009 kl. 17:10

    Patrik A:

    Men blir det inte svårt att tala om en enig konservatism om så mycket skiljer sig åt?

    Det som gör konservatismen till konservatismen är inte ekonomi. Där av går det att tala om en enig konservatism, men inte inom den ekonomiska sfären.

    Vilhelm Skytte:

    Hur ställer sig Elfström själv i förhållende till den socialkonservativa attyiden?

    Jag är moståndare till såväl välfärdsstaten som några större interventioner av det fria näringslivet.

    Dag.

  4. 4 TB juni 2, 2009 kl. 19:54

    Exakt, konservatism är inte en ekonomi teori utan ett förhållningssätt. Ett förhållningssätt som lär av historien och andras misstag.

    När det gäller ekonomi så har historien lärt oss att kapitalism och marknadsekonomi är de ekonomiska modeller som genom världshistorien är de som fungerat bäst och spm möjligjort relativt välstånd för allra flest människor.

    Den konservative är inte dogmatisk utan tar hela tiden till sig historien och vad som händer. Dock är den konservative också försiktig och tar ett steg i taget och vill inte utsätta samhällsutvecklingen för onödiga risker.

    Vi vet vad vi har idag men vi vet inte vad vi får imorgon, bara denna vetskap säger oss att vi inte i onödan skall dra på oss en massa osäkerhet.

  5. 5 Patrik M juni 3, 2009 kl. 17:46

    Vilhelm Skytte: ”Det intressanta är att regleringsivrarna här på T&F vill att myndigheter ska ha mer makt över hur marknaden fungerar.”

    Notera dock att inte alla T&F-skribenter är vänner av regleringar, något som bl.a. detta inlägg av Elfström visar.

    Jag sällar mig också till de som tror på marknadsekonomin och misstror välfärdsstaten, men inte såsom en nyliberal av närmast teologiska skäl, utan helt enkelt för att det är ett naturligt framväxt system som funkar bättre än alla alternativ.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 826,094 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 127 andra följare