ANALYS | Den globala uppvärmningen ifrågasätts nu på sina håll. Al Gore har tappat sin profetstatus. Klimatmötet misslyckades, men väldigt få tycks sörja över det. Och så var det det här med glaciärerna som vägrar smälta. En av de allvarligare följderna av den extrema uppvärmning som sägs pågå medan England upplevt sin kallaste vinter på 30 år, är att glaciärer ska smälta. I synnerhet Himalayas glaciärer. Det råder konsensus om dessa glaciärer, baserat på omfattande forskning, och… Nej, vänta nu. Den omfattande forskningen om Himalayas glaciärer visar sig bestå av ett påstående från en okänd indisk foskare i New Dehli som inte ens lyckats publicera något material i frågan. IPCC:s antagande om att glaciärerna kommer vara borta år 2035 visar sig komma från en kort telefonintervju med forskaren Syed Hasnain. Hasnain har nu erkänt att han ägnade sig åt fri spekulation, utan minsta stöd av genomförda studier.
Utöver detta har Hasnain nu sagt att han inte menade samtliga Himalaya-glaciärer, utan bara vissa. Hasnains fria spekulation har sedan intervjun med New Scientist 1999 citerats av både WWF och IPCC utan att antagandet har ifrågasatts. WWF använde intervjun som källa i sitt kampanjmaterial år 2005, och två år senare använde IPCC WWF:s kampanjmaterial angående Himalayas glaciärer. Sannolikheten att Himalaya är isfritt år 2035 (eller tidigare) bestämmer IPCC till mastiga 90%. För det har ju den här Hasnain sagt en gång, i en telefonintervju. Det enda som skulle kunna minska trovärdigheten i den källan vore väl om han hade varit full under intervjun också.
Nu ska jag inte påstå att jag förstår varken klimatfoskning eller klimatförändringar och har aldrig sett Himalayas glaciärer, men för mig tycks det ganska klart att forskarnas ”konsensus” verkar ha svaga grunder. Flera ledande klimatforskare håller inte med, vilket gör att det knappast kan kallas konsensus. Att IPCC inte verkar ha koll på sina egna fakta gör det inte bättre. En professor från Cambridge påpekar i Times artikel att det skulle ta 60 år för en genomsnittlig glaciär i Himalaya att smälta, om den smälte fem meter om året. Och, lägger han till, glaciärerna smälter inte fem meter om året.
Hur kommenterar då IPCC det hela? I Times säger den ansvarige professorn:
- Jag är ingen expert på glaciärer och har inte varit i området, så jag litar på den publicerade foskningen. Citaten i WWF-rapporten kom från en respekterad indisk vetenskapsman och det vore rimligt att anta att han visste vad han pratade om.
När indiska myndigheter påpekade för IPCC att glaciärerna inte alls smälte särskilt snabbt, svarade IPCC:s ordförande, fredspristagaren R.K. Pachauri, att IPCC ”har väldigt bra överblick” över vad som händer i Himalaya, och kallade indiernas obereoende forskning för ”voodoo science” i samma tidskrift som publicerat Hasnains påstående.
IPCC har hittills inte heller erkänt några fel, utan skyller helt på den stackars Hasnain. Hasnain svarar:
- Det magiska talet 2035 har aldrig förekommit i någon rapport som jag har skrivit (…) Det är inte lämpligt att IPCC tar in referenser från populärmagasin och tidningar.
Vilken soppa. Ingen vet vem som är ansvarig, hotet från Himalayas glaciärer är överdrivet och de som råkar bo i närheten kan pusta ut, åtminstone tillfälligt. Smältningen verkar tillfälligt ha stannat upp, enligt den indiska regeringen. Men det borde stå tämligen klart för alla att IPCC inte går att lita på. Jag förstår inte klimatförändringar eller klimatfoskning, men jag förstår att det har fuskats. Det inger knappast förtroende. I Sverige kommer det inte att rapporteras om IPCC:s blunders nu på ett tag – för här tror vi minsann inte på ”voodoo science” utan på IPCC:s fina klimatkonsensus. Mer i ämnet läses på Moderna Myter, nu när skandalen rullas upp.
Andreas Braw
EDIT: Dagens Nyheter har visat sig hederliga nog att publicera en artikel i ämnet. Läs den här.




Som alltid intressant Braw. Tack för det.
”Klimatkatastrofen” är ett utmärkt exempel på hur makthegemonin bland forskare, och framförallt politiker, kväver samhällsdebatten och uppoffringarna från de som har en alternativ syn på tillvaron. Det är skrämmande hur det fria ordet begränsas. Som tur är börjar skjutan i just den här frågan vända, motbevisen antar idag ohyggliga proportioner och förtroendekapitalet för tomtar som Gore och IPCC sjunker med all rätt.
”Jag förstår inte klimatförändringar eller klimatforskning, men jag förstår att det har fuskats. Det inger knappast förtroende.”
Nej det inger inget förtroende. Samtidigt är ditt raljerande kring slarviga uttalanden heller inget bevis för att det inte skulle finnas något klimathot.
Den ”hemska” sanningen är att vi inte riktigt vet. Forskningen har inte kommit tillräckligt långt på detta område. Forskning kring denna typ av ”makrosystem” är oerhört komplex och det är svårt att i ”laboratoriemiljö” empiriskt visa att ett påstående är sant. Istället har forskningen att förlita sig på simuleringar och analys av en näst intill oändlig mängd av observationer.
Slutsatsen är att alla som nalkas detta område måste vara ödmjuka och försiktiga.
Nä, jag drar ju inte heller den slutsatsen. Jag skriver ju att jag inte förstår mig på klimatförändringar. Men de som påstår sig kunna spå vädret 300 år framöver måste ju rimligtvis kunna hålla en hyfsad nivå, utan att hota halva Indien med färskvattenbrist inom 25 år, när det bevisligen inte förhåller sig så.
Jag måste faktiskt börja att uttrycka mig med en svordom; jävlar vad glad jag blir att du tar upp detta och är en av dem som vederlägger ren objektiv fakta. Borde finnas fler av dig.
Allianspartisten: Varför skulle man inte raljera över oseriös forskning?
Stoller,
Man kan raljera hur mycket som helst med oseriös forskning. Min poäng är dock, rätt eller fel, att jag tolkar artikeln så att raljerandet används för att på något sätt ”avdramatisera” klimatfrågan, vilket jag tycker är olyckligt då jag tror att denna med nuvarande forskningsstatus måste hanteras både ödmjukt och försiktigt.
Allianspartisten har rätt den här gången: det är bra att påvisa hur oseriös forskning bedrivs om klimatet, men det bevisar inte att klimathotet inte existerar.
Oavsett så är grundproblemet att människan tränger undan vild natur med infrastruktur och avfall, som i sin tur beror på livsstil och överbefolkning. Vi kan inte lösa klimatproblemen eller andra miljöproblem i stort, utan att adressera befolknings- och livsstilsfrågan.
Allianspartisten (och Alex):
Men klimatfråan behöver verkligen avdramatiseras! Som du själv skriver så vet vi inte tillräckligt i denna fråga för att dra några säkra slutsatser. Ditt förhållningssätt, att i sådana fall tillämpa försiktighetsprincipen, finner jag mycket sund och jag tillhör inte dem som rakt av vill avfärda koldioxidhypotesen eller i övrigt människans inverkan på långsiktiga klimatförändringar.
Jag tillhör dock i än mindre mån den hysteriska och dramatiska cirkus som torgför domedagsprofetior och överilade lösningsförslag. Klimatfrågan har utvecklats till en hel industri och en luckrativ ekonomi där forskare och politiker, tuggande fradga av upphetsning, skrämmer slag på massor av människor (inte minst barn och ungdomar) samtidigt som de utnyttjar frågan maximalt för ökade anslag, ökat inflytande och röstmaximering.
Vår svenske långhårige meterolog (vad han nu heter) som med massor av datorkraft inte med säkerhet kan tala om vad det blir för väder imorgon, uttalar sig med dumdryg säkerhet om hur vädret kommer att vara om hundra år. Han spekulerar i att vi nog måste avskaffa demokratin om vädret ska bli fint om tvåhundra år.
En sansad svensk forskare har satt sig ned och räknat lite på det här med etanol. Om vi ska köra på sprit kommer utsläppen av koldioxid att ÖKA kraftigt (detta pga. transporter och då mycket mer mark kommer att behöva röjas för odling) samtidigt som livsmedelspriserna stiger. Det har satsats enorma resurser på etanol. Det skulle ju rädda oss!
Det visar sig också att den ”konsensus” som finns bland världens ”klimatforskare” (egentligen mest vanliga meterologer som hittat en mycket fet mjölkko och ökat inflytande) är baserat på helt okritiskt tänkande. Det skandalösa förhållningssätt till vetenskapliga fakta som Andreas skriver om här är långt ifrån det enda exemplet. Så blir det lätt när man av olika anledningar blir allt för kär i en teori. Vår tids massmedia, som helt inriktar sig på känslor, skandaler och förenklingar, saknar helt den kompetens och det kritiska tänkande som skulle behövas för att få ”klimatforskarna” att skärpa sig och upphöra med fuskstudier och med att upphöja entusiastiska spekulationer till fakta.
Alltså. Jag är med på försiktighetsprincipen. Den principen inkluderar dock alldrig hysteri och att hela världssamfundet rusar åstad med oanade konsekvenser som följd. Det är faktiskt ganska primitiv psykologi som är aktiv i denna fråga och det kan lätt urarta i något väldigt obehagligt. Sänk koldioxidutsläppen (och andra sorters, kanske värre utsläpp) på ett väl genomtänkt, långsiktigt hållbart sätt (alltså på ett sätt som ej riskerar att slå sönder ekonomiskt stabila demokratiska samhällen) och satsa mer på framtagning av ny renare teknik. Gör detta lugnt och med kallt sinne.
Inse också att klimatet, med eller utan människan, alltid har varit och alltid kommer att vara ett mycket dynamiskt och föränderligt system. Här i norden har klimatet under loppet av några tusen år varierat mellan stenhård istid och medelhavsklimat. Klimatet kommer alltså att förändras oavsett människan och det kan gå ganska fort när det väl sätter igång. Där jag nu sitter och skriver (Skåne) var det inte för så längesedan havsbotten och det kommer det säkert att bli igen någon gång oavsett hur mycket korna fiser.
Vi ska inte avfärda möjliga hot, utan agera klokt och övervägt efter dem. Men hysteri, dramatik och panikartat agerande är de radikalas område. Vi konservativa borde kunna motstå den primitiva frestelsen att råka i panik inför den för dagen rådande domedagsprofetian. Dramatik och panik löser hur som helst inga problem.
Jag har skrivit det som kommentar på denna blogg tidigare och jag skriver det igen: klimatalarmismen är inte vetenskap. Så enkelt är det.
Däremot är det en synnerligen nyttig lektion i hur paradigmteorin fungerar. Dåligt underbyggt eller inte, stämmer ett påstående med den rådande paradigmen tas det för fakta. Stämmer det inte, avfärdas det. Oavsett hur det verkligen ligger till.
Du har tyvärr rätt angående paradigmteorin i detta fall Populisten. Det finns dock vetenskapliga områden som inte drivs på av oseriös massmedia, taffliga forskare och naiva politiker. På dessa områden gör man en mer nogrann och kritisk bedömning av påståenden innan man betraktar dem som fakta.
Det som visas här är ett exempel på oseriös och dålig vetenskap, det säger dock inte mycket om vetenskap generellt.
Bra om det senaste exemplet av FN:s klimatpanels (IPCC:s) oseriösa vetenskapssyn i dagens sydsvenskan.
http://sydsvenskan.se/opinion/signerat/article622789/Fortroendeis.html