Goda skäl för social snedrekrytering

>Publicerat i Uppsala Studentkårs tidning Ergo nr 1/06

GODA SKÄL FÖR SOCIAL SNEDREKRYTERING

Följande är inte avsett att vara en uttömmande utläggning om varför arbetarbarn inte läser vidare. Däremot vill jag ge ett antal goda argument för den s.k. sociala snedrekryteringen, med vilket populärt menas att akademikerbarn tenderar att vara ”överrepresenterade” på högskoleutbildningarna.

De ekonomiska argumenten

Det är inte speciellt tilltalande för någon som vuxen upp i smärre förhållanden att draga på sig skyhöga studieskulder. Särskilt inte som det inte finns någon garanti att få jobb efter fullbordad utbildning. Vem som helst inser ju också att ett lån på uppemot en kvarts miljon kronor inte betalas tillbaka på en handvändning, utan att det både tager många, långa år att betala av och till dess att lånet är avbetalat minskar förstås alla ens andra inkomster i motsvarande mån.

Sedan är ju inte heller akademikerlönerna märkbart högre än arbetarlönerna i dagens Sverige – åtminstone inte med hänsyn tagen till det svenska skattesystemet och om man ser till antalet arbetade timmar. Vidare är det ju faktiskt så att man inte bara SKULDSÄTTER sig under sina studieår – det är ju också lika många år som man inte kan jobba och få någon inkomst av tjänst. Om man hade kunnat tänka sig en lön på säg 18,000 kr i månaden under samma period, så är det 216,000 kr per år som man förlorar genom utebliven arbetsinkomst på att skriva in sig vid högskolan. Studielånet som sådant råkar också vara det enda svenska lån vars ränta inte är avdragsgill som kostnad i deklarationen.

Om man jobbar vid sidan om för att dryga ut studiemedlen, riskerar man att försumma sina studier. Det torde vara få av dem som parallelljobbar som får höga betyg, och för de allra flesta är det ju med högskolebetygen som man konkurrerar om de jobb som utbildningen syftar till. Detta förutom, väl att märka, att man riskerar att få sina studiemedel indragna om man tjänar för mycket per år under studietiden – och beloppsgränsen går vid ca 45,000 kr per halvår.

Om man inte jobbar vid sidan om under studietiden lever man under existensminimum (!), som med svenska mått mätt är 4,500 kr i månaden efter att fasta levnadsomkostnader (däribland hyra för bostad) är betalda. För vissa är det uppenbarligen en uppoffring man gör, som ”hör till” – även om det väl inte skulle behöva vara ett nödvändigt ont i vårt kära välfärds-Sverige. Men det är egentligen inte så förvånande att det finns medborgare i Sverige som INTE delar den uppfattningen. Eller ens förstår den.

Studietraditions-argumenten

Den andra sidan av samma mynt är att arbetarbarn, ju, saknar studietradition i familjen. De har alltså inte fått med sig ”hemifrån” att själva läsandet av böcker är roligt och själsligt berikande. Givetvis finns det också de arbetarbarn som under ungdomsåren själva inser läsandets tjusning, men under ungdomsåren är det som bekant annat som tenderar att locka de flesta av oss mer än just läsning – kärlek, kompisgäng, tuffa attityder, berusningsmedel… Att sitta ensam med en bok, ehuru en intressant bok, går stick i stäv med de flesta ungdomars känslor. Och ungdomen avslutas med studieåren – eller inte. Om man inte från början tycker det är roligt att läsa, eller åtminstone kan tänka sig att tillbringa 40 timmar per vecka sittandes lutad över böcker som man läser för att lära sig (ca 4000 sidor per termin) – ja, då är det förstås en avskräckande tråkig idé att läsa på högskola.

Bostadsargumenten

Uppå detta kommer, icke att förakta, den påtagliga bostadsbristen för studenter. Vid de flesta svenska lärosäten är bostadsköerna längre än en termin, vilket förstås avhåller många från att flytta till en annan ort för att läsa på högskola. På många håll är också de förmenta studentbostäderna alldeles för dyra, givet de studiemedel som var och en student ska få att räcka till alla levnadsomkostnader.

Därtill kommer att studielånet vid ansökan om bostadsbidrag INTE är avdragsgill levnadskostnad utan tvärtom räknas som inkomst. Studielån minskar (!) alltså chansen att få bostadsbidrag.

Är ”social snedrekrytering” ett problem?

Är det då så konstigt att det i första hand är akademikerbarn och inte arbetarbarn som läser vidare efter gymnasiet? Social snedrekrytering är inte en för högskolan isolerad företeelse, utan faktiskt vanligt förekommande i vårt samhälle. Tag t.ex. politikern Tomas Bodström, simhopperskan Anna Lindberg, sångerskan Cajsa-Stina Åkerström och skådespelaren Gösta Ekman – de har alla trätt i sina föräldrars fotspår. Listan kan förstås göras mycket längre, också över kändisar. Kultur går i stor utsträckning i arv, det är inte någonting onormalt och det är inte heller någonting fel i det.

En helt annan sak är att det för det fria samhällets skull bör finnas friheten att läsa på högskola om man vill (och kan konkurrera om platserna med sitt betyg). Liksom friheten bör finnas att avstå.

Jakob E:son Söderbaum
Fil. och Jur. stud. nu på 7:e året vid universitetet

2 Responses to “Goda skäl för social snedrekrytering”


  1. 1 Alex Ljungvall januari 20, 2006 kl. 7:42

    Hejsan,
    minst sagt originell argumentation i ett ämne där samsynen annars är stor!

    Hälsn,
    Alex–>

  2. 2 Emelie januari 13, 2007 kl. 12:54

    Ett fruktansvärt intressant ämne att diskuttera. Redan i grundskolan spelar det roll varvid du kommer från en arbetarfamilj eller akademikerfamilj. Det finns statistik på att akademikerbarn klarar sig bättre i skolan(uppnår högre betyg) än arbetarbarn. Ett stort problem(?) som är värd att skänka en tanke åt!
    Hälsningar/Emelie (Lärarhögskolan i Kristianstad)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,732 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar