Kd och förhållandet till konservatismen

I senaste Kristdemokraten (nr 37) kommenterar de tre kristdemokratiska statsråden tillika partistyrelsens presidium den av somliga framförda uppfattningen att ”kd bör gå högerut”. Göran Hägglund, Maria Larsson och Mats Odell gör det genom att glida undan det essentiella, och hävda att höger-vänsterskalan är förlegad, att kd bygger på ”sina” värderingar och att kd ekonomiskt är ett mittenparti. (Läs hela artikeln här, den aktuella kommentaren är den näst sista)

OK då. Som upprätthållare av en god balans mellan frihet i samhället (blått) och socialt ansvarstagande från statens sida (rött) å ena sidan och bevakare av en långsiktigt hållbar utveckling och att hela landet ska kunna leva (grönt) å den andra – så hör konservatismen (idag) rimligen också hemma i mitten av den politiska skalan. Vidare vill konservatismen, också i likhet med kristdemokratin, både motverka utvecklingen mot alltför hög grad av individualisering och av kollektivisering i samhället. Dessutom vill man, som undertecknad flera gånger visat, värna många av de värden och grundföreställningar som kristdemokratin står för. I så måtto är höger-vänsterskalan förlegad, när man talar om kristdemokratins närhet till konservatismen. Det handlar ju i grund och botten bara om en mångfald av gemensamma värderingar och ståndpunkter.

Undertecknad fick i samma nummer in en insändare (läs här) baserad på mitt tidigare blogginlägg ”Kristdemokratin är en del av konservatismen”. I denna insändare lyfter jag ordnat och strukturerat fram ett 50-tal exempel som visar att kd:s principprogram genomsyras av konservativa värderingar – i konservatismens bemärkelse – från början till slut.

Vad kd som parti bör göra, enligt mig och många andra, är alltså att föra en tuffare profilpolitik utifrån dessa delar av principprogrammet. Vare sig man sedan kallar det för en ”högervridning” av partiet – eller helt enkelt gör som vi och menar att det är att lyfta fram den sanna kristdemokratin till ytan i politiken, på ett sätt som dessutom appellerar till stora delar av befolkningen och säkerligen kan rendera 15-20% i riksdagsvalen.

Avslutningsvis vill jag citera KDU-ordföranden fru Ella Bohlin, från en ytterligare artikel i samma nummer. Plötsligt kommer hon fri från de försmädliga backarna, siktar och får in en fullträff rakt upp i krysset:

”Vi människor behöver moraliska kompasser i tillvaron. Utan dessa hållpunkter seglar vi vilse. Det är min övertygelse att valet 2010 kommer att handla om värderingar. Den relativisering av viktiga värdefrågor som nu sker är enbart destruktiv och leder inte mot framtiden. Vi behöver tala om ägande och den enskildes ansvar. Om familjens betydelse för samhällsutvecklingen, om den unga generationens välbefinnande och hur vi med vår livsstil kan främjar hållbar utveckling. Jag vill förena ett genomgripande förändringsperspektiv – med socialt ansvarstagande. Det får inte enbart handla om individens projekt utan om varje människa som en del av någonting större. Ensam är inte stark – utan oftast bara ensam.”

Vi står på gränsen till en helt ny fas i interndebatten.

Jakob E:son Söderbaum

Annonser

10 Responses to “Kd och förhållandet till konservatismen”


  1. 1 Marthin september 16, 2007 kl. 2:56

    http://www.varldenidag.se/ArticlePages/200709/14/20070914091424_030/20070914091424_030.dbp.asp

    Hur många dagar dröjer det tills KD-märkt folk förkastar detta..?

    Kan man stryka S, kan man stryka K.

  2. 2 A. Braw september 16, 2007 kl. 21:10

    Lustigt. 100’000 muslimer har vi i detta land, och att de har blivit så inflytelserika är för mig en gåta. Hur många har vi i riksdagen? Nej, kanonskott, rökelseprocessioner och livdragoner är vad vi behöver!

    F.ö. hoppas jag att muslimerna känner sig lika obekväma i att be i en kyrka som jag i en moské. Islam är islam och kristendom kristendom. Det tror jag att både muslimer och kristna kan skriva under på.

  3. 3 BERNT september 17, 2007 kl. 4:12

    Vidhåller precis som förut att konservatismen och kristdemokratin har olika rötter med vissa beröringspunkter, men de är sprunga ur olika traditioner och bakgrund, tror ej Burke skulle kalla sig kristdemokrat om han kom tillbaka idag.

  4. 4 Mikael Sevä september 22, 2007 kl. 10:02

    Traditionellt har moderaterna (högern) varit den konservativa kraften i svensk politik. De har sedan 70-talet och framåt, fr under Gösta Bomans tid som partiledare, allt mer lämnat de konservativa tankegångarna bakom sig. De har istället omfamnat liberalismen (i klassisk tappning). Visst finns det konservativa kvar i partiet men de lyser med sin frånvaro i regeringen. Vad de ny-moderata ministrarna står för vet jag inte! De nya-moderaterna har m a o lämnat de konservativa frågorna bakom sig eller tonat ned dessa. Vad konservativa moderata gräsrötter kommer att göra är i dagsläget osäkert. Rösta med fötterna eller starta en intern debatt!?

    Att rösta med fötterna skulle kunna innebära att de tar klivet till Kd. Men frågan är om konservativa moderater känner sig hemma i dagens Kd. Svaret på den frågan är enligt min mening nej! Den praktiska politik Kd för idag är inte konservativ med ett undantag, familjepolikten. Men det är en för liten fråga för att locka över moderater som är vilsna. Ett förändringsfönster har dock öppnat sig för Kd, de kan orientera sig i mer konservativ riktning och bli ett parti som inte tvingas slåss mot 4-procents spärren.

    Kommer de att gripa denna möjlighet. Inte i dagsläget, partiledning är kluven och vet inte vilka intressen de skall företräda: hippa storstadsliberaler eller vanligt folk runt om i landet. Hägglunds strategi leder ut ur riksdagen, det är får trångt i mitten. Och därmed blir domen hård: det fönster till förändring som står på glänt öppnas istället för Sverigedemokrater. Ansvaret: Kd. Orsak: oförmåga att orientera sig i det politiska landskapet. Vi har redan sett recken på det i de senaste opinionsmätningarna: Kd: 4,5 – Sd: 3,4. Jag bävar för valet 2010.

  5. 5 Söderbaum september 22, 2007 kl. 10:58

    Sevä: Vill man gå över från m till kd så är ju det smidigaste att kontakta någon annan som redan gjort det. Eller någon person man själv gillar, så kan den säkert förmedla bra kontakter.

  6. 6 bernt september 23, 2007 kl. 4:02

    Om kd går i liberal riktning behövs det partiet ej, det behövs ej fyra liberala partier i landet, utan det behövs tre olika partier, ett liberalt, ett konservativt och ett kristdemokratiskt.
    Du Jakob bör leda det konservativa partiet, bli en svensk Tatcher, jag uppmanar dig att ta makten, och inte vela.
    Du är den enda som kan rädda borgligheten från en valkatastrof 2010.
    Annars kommer s att regera i 20-30 år igen. Visa vem som kan regera landet.
    Ps när du blir partiledare utnämn mig till talesperson i lantbruksfrågor.

  7. 7 Mikael Sevä september 23, 2007 kl. 10:22

    Söderbaum: Jag kan mycket väl tänka mig att gå från m till kd eller något annat parti som är mer konservativt orienterat. Men som jag nämnt ovan, så för inte kd en politik som för tillfället är nog attraktiv. Jag skulle gärna se att kd börjar följa deras principprogram som du gått igenom tidigare. Då skulle partiet bli ett bra alternativ för moderater och andra som är konservativa i valmanskåren. Min huvudpoäng ovan är att den politik som kd för i dagsläget leder ut ur riksdagen. Det är synd, de har enligt min mening mer att ge!

    Till sist: jag läste på text-tv i morse att Sd har ca 5,6 procent av de manliga väljarna bakom sig, enligt en opublicerad opinionsmätning. Oj Oj! Det ser inte bra ut!

  8. 8 BERNT september 23, 2007 kl. 23:47

    Tyvärr att så många män är korkade sd borde ha 0,0 av hela väljarkåren permanent obehövligt parti av intellektuella nollor.
    En partiledare skall vara kunnig inom sitt sakområde före denne är politiker, som Tatcher kunde ekonomi.
    En politiker utan sakkunskap måste luta sig på politiska meriter och inte fackmeriter på detta sätt politiseras styrandet av ett land.
    Jakob har du det räåtta virket att styra landet, du undviker att svara, om du vet detta har du en skyldighet emot landet att regera inte att låta dig regeras.

  9. 9 Söderbaum september 24, 2007 kl. 0:17

    Bernt: ”Jakob har du det räåtta virket att styra landet, du undviker att svara, om du vet detta har du en skyldighet emot landet att regera inte att låta dig regeras.”

    Det är inte upp till mig att avgöra. Det blir en fråga om vilka som följer mig och vilka som röstar på mig.

    Jag är åtminstone ett tydligt alternativ… 😉 Det är riktigt som du säger att har man någonting att klaga på ifråga om politik så har man en skyldighet att inte bara sitta och ömka sig själv – utan aktivera sig i politiken. Det har jag gjort, av just det skälet.

  10. 10 BERNT september 24, 2007 kl. 1:22

    Håller med dig i det andra, men en ledare vet inom sig från barnsben att denne är en ledare, och agerar på detta sätt.
    Patty har alltid sen hon va barn velat bli egen företagare och har agerat där efter, om du vill bli statsminister så måste du agera på detta sätt.
    Jag är beredd att följa dig om du börjar agera, du har säkert 20-25 procen av svenska folket bakom dig, om rör på dig.
    Sahlin har aldrig varit nått, Reinfeldt har haft sitt momentum och förlorat detta och är på väg in i skuggornas rike, Hägglund är papperstiger, Olofsson är bandhund som skäller för mycket, och Björklund längtar tillbaka till sina rekryter, det enda som gör han lämplig som minister är hans bakgrund i det militära, men inte han personligen, de ledande borgliga politikerna måste ha någon som talar om för dem att moren har gjort sin plikt moren kan gå. De är sorglig blandning utan hopp och framtid, eller en framtid som tvingades på dem av Persson.
    Persson var en ledare i en en rörelse som slutat röra på sig men sorgligt nog ingen har nattat än.
    Ohly och Eriksson pratkvarnar utan innehåll, någon måste stiga fram, om inte du gör det måste kanske någon annan göra detta, vet du någon som är intresserad. En ledare inte för fyra år utan för en generation som kommer med något nytt, och är stark och utan fruktan.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 956,377 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar