Alltfler lämnar Svenska Kyrkan

Idag redovisar SvD fortsatt sjunkande medlemsantal i Svenska Kyrkan. Efter de svenskkyrkliga är muslimerna störst och därefter katolikerna. Båda de senare växer i antal, muslimerna säkerligen mest. I artikeln anges ”ekonomiska skäl” vara den främsta orsaken till utträde ur Svenska Kyrkan, samtidigt som det påpekas att ett sådant beslut normalt vuxit fram över ett tiotal år. Det är fullständigt självklart, vad reportern än försöker låta påskina, att om tillståndet i Svenska Kyrkan hade varit ”bättre” så hade fler tyckt det var värt att betala avgiften – ingen som hade uppfattat det som en RENT ekonomisk fråga hade ju velat betala 1,1% av sin bruttoinkomst till kyrkan år efter år om man inte behöver. Den märkligaste förklaringen som ges i artikeln är:

”En allmänt konservativ bild av kyrkan kan också bidra, en bild som jag inte tycker stämmer.”

Detta är för dumt för att kommenteras. Värt att kommentera är dock följande:

”Den 1 november är sista dagen att gå ur Svenska kyrkan. Endast utträdesansökningar som når kyrkan då tas i beaktande.”

Detta är ett både felaktigt och falskt påstående. Man kan gå ur Svenska Kyrkan när som helst, också om en vecka om det skulle vara så. Men då betalar man kyrkskatten fram till 1 november nästkommande år. Artikeln är dock uppenbarligen skriven för att få fler att så snart som möjligt taga steget ut ur Svenska Kyrkan, och detta är bara den självklara avrundningen i sammanhanget.

I SvD:s läsarundersökning har i skrivande stund 2949 personer svarat. Av dem är 40% medlemmar i Svenska Kyrkan, 13% är det men tänker snart gå ur, 45% är det inte och 2% uppger att de ska bli medlemmar. Förutom att den sistnämnda siffran är tämligen liten måste jag säga att jag inte tror det är sant. Den siffran består säkerligen av fler radikaler som klickar i den rutan på tidningens hemsida för syns skull, än av personer som verkligen ”sett ljuset” i den utveckling som nu pågår i Svenska Kyrkan.

Jakob E:son Söderbaum (som har konverterat till katolicismen)

Annonser

29 Responses to “Alltfler lämnar Svenska Kyrkan”


  1. 1 ricke november 1, 2007 kl. 23:53

    Priset är betalt!
    Enligt Luther och Bibeln så blir en människa rättfärdiggjord, dvs får det rätt ställt med Gud och evigt livsom en gåva, av nåd, dvs gratis. Detta tack vare att Jesus med sitt liv betalde min skuld på Golgata kors.
    En människa kommer inte till himlen genom avlatsbrev, läs kyrkoskatt. Utan genom omvändelse från synd och tro på Herren Jesus.
    Hade vi genom goda gärningar och genom avgift kunnat komma till himlen så hade Jesus inte behövt dö, eller hur?!

    Gud blev människa och dog på ett kors, för att rädda den som vill tro och tillhöra honom.

    Det handlar inte om pengar, utan var du skall spendera evigheten, antingen i ett ställe kallat helvetet eller en plats som kallas himmelen. Alla människor har syndat och förtjänar en fällande dom. Det är där Jesus kommer in, han som dog i ditt och mitt ställe.
    Priset är betalt!

  2. 2 Söderbaum november 2, 2007 kl. 12:31

    Ricke: Men om Jesus, enligt Luther, redan har betalat din skuld genom sin korsfästelse finns det väl ingen anledning för dig att omvända dig från synd? Det är sådana här uppfattningar som gjort att jag sökt mig till katolicismen, som genom bikten förlåter den syndamedvetne i detta liv medan denne ändå vet att han kommer att få sona alla sina synder i livet efter detta. Det viktiga, som jag ser det, är syndamedvetenheten och att man kan gå vidare som människa när man lärt av sina misstag.

    Kyrkoskatten har ingenting att göra med syndaförlåtelse.

  3. 3 Åsa november 2, 2007 kl. 17:34

    Jag skulle snarare säga att Svenska Kyrkan är för ”flaky” (ursäkta engelskan men jag har bott utomlands för länge) snarare än för konservativ.

    Det saknas en viss ledning som säger ”Det här står vi för”, ”Det här tror vi” utan snarare försöker SvK vara alla till lags och sprider sig då rätt tunn i vissa läger.

    Dessutom känns det som om det finns många präster som inte nödvändigtvis har ett kall utan ser prästerskapet som ”ett jobb, vilket som helst” vilket jag tror är en (felaktig) förenkling. Däremot har jag inte sett att SvK tycker att det är ett problem i sin urvalsprocess.

    Vad gäller Luther och synden; min förståelse är att Jesus har gett dig syndernas förlåtelse genom att dö för dig. Och ”riktiga” Lutheraner (samt Baptister här i USAs söder) anser också att det inte är en fråga om syndaförlåtelse utan om tro. Så länge du har accepterat Jesus som din frälsare är du ”räddad” (saved) och kommer till himlen.

    SvK har en lite annorlunda syn då SvK inte är rent luteransk utan lite nyanserad… Man säger ju syndabekännelsen gemensamt i kyrkan och sedan får man nåden/förlåtelsen utifrån att man geniunt ångrar sig – och i det ligger att man ska bearbeta och lära sig av sina missta. Men visst,Katolska kyrkan är väldigt tydlig och bikten är en central del. Jag var själv dragen till Katolska kyrkan när jag började fundera över min tro i tonåren.

  4. 4 Söderbaum november 2, 2007 kl. 18:10

    Åsa: Jag håller med dig om vad du skriver. Jag vill dock göra tillägget att jag aldrig någonsin var med om att läsa syndabekännelsen under min tid (nästan 28 år) i Svenska Kyrkan.

  5. 5 Giulia Guidi november 3, 2007 kl. 2:37

    Vilken märklig diskussion! Förlåt, men jag verkar inte riktigt förstå syftet med detta inlägg och, av dessa märkliga kommentarer att bedöma, är jag inte heller alldeles ensam om det…

  6. 6 BERNT november 3, 2007 kl. 3:11

    Bästa Jakob, i denna fråga håller jag absolut inte med dig anser att en god svensk skall tillhöra någon riktning av protestantismen, eftersom det är vårt kulturarv.
    Förstår inte varför så många konservativa blir katoliker eller ortodoxa.

  7. 7 Söderbaum november 3, 2007 kl. 12:00

    Giulia: Tillståndet i Svenska Kyrkan är fruktansvärt, och folk lämnar idag Svenska Kyrkan både för att de inte är troende och för att de är troende. Samtidigt som allt detta med kvinnopräster, att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan och aborterade foster få begravas i vigd jord äger rum, är ett populärt påstående (liksom ovan) att “Svenska Kyrkan uppfattas som konservativ, så vi måste liberalisera den ännu mer”. Jag tycker också det är intressant att notera att antalet katoliker i Sverige växer (för ett par år sedan var antalet strax över 100,000, nu 166,000), vilket inte beror så mycket på invandringen eftersom inte särskilt många kommer hit från katolska länder.

    Bernt: Katolicismen är minst lika mycket en del av Sveriges kulturarv som protestantismen. Framför allt en mycket större del av vårt kulturarv än frikyrkorna. Vad menar du? Ortodoxin har förstås ingenting att göra med det svenska kulturarvet.

  8. 8 BERNT november 3, 2007 kl. 14:26

    Både hört och sätt detta om ortodoxin, den rojalistiska föreningen annonserar i ortodox tidskrift, och en person som jag känner sedan gamalt och som jag uppfattar som mycket konservativ funderar på att bli rysak ortodox.
    Uppsala möte år 1599 då, och att det var förbjudet att bli katolik för svenskar ända till mitten av 1800-talet då, var fanns den katolska kyrkan då som en tradition i sverige då.
    Inte min åsikt, men väl fakta.

  9. 9 BERNT november 3, 2007 kl. 14:27

    Förlåt rysk ortodox.

  10. 10 Söderbaum november 3, 2007 kl. 16:36

    Bernt: ”Uppsala möte år 1599 då, och att det var förbjudet att bli katolik för svenskar ända till mitten av 1800-talet då, var fanns den katolska kyrkan då som en tradition i sverige då. Inte min åsikt, men väl fakta.”

    Uppsala möte ägde rum 1593, och katolicismen var förbjuden i Sverige fram till 1781 – d.v.s. knappt 190 år.

    Sverige var ett katolskt land i 550 år, och har därefter varit ett protestantiskt land i 480 år. Att hertig Karl (sedermera Karl IX) förbjöd katolicismen i Sverige gör den inte mindre till en grundläggande del av det svenska kulturarvet. Det svenska kulturarvet förändras inte bara för att någon vill förbjuda det, jfr att socialdemokraterna vill förbjuda all kultur som fanns innan arbetarrörelsen kom till makten 1921.

    Dessutom finns det ursvenska släkter som aldrig övergav katolicismen, och som alltjämt lever kvar. T.ex. bland ätterna Sparre finns en sådan linje.

  11. 11 Åsa november 4, 2007 kl. 3:20

    Jacob; Såväl Katoliscismen och Islam växer över hela världen även om det är väldigt tydligt i Sverige så man enkelt kan se utträdelsesiffror från SvK och anmälningsökning till de andra två samfunden. Om det beror på att dessa religioner är lite mer svart/vita eller regelstyrda medan SvK just nu framstår som väldigt liberal (även om den kanske inte är likadan över hela landet, Gbg till exempel…) finns det många åsikter om.

    Jag syftade f.ö. på skillnaden mellan synen på frälsning genom gärningar och frälsning genom tro/nåd vilket kanske kan vara den stora skillnaden mellan katoliker och luteraner?!

    I min gamla kyrka i mitten av Stockholm samt i Uppsala läste vi syndabekännelsen varje söndag vi hade nattvardsgång… det är en del av gudstjänsten enligt SvK.

  12. 12 BERNT november 4, 2007 kl. 3:51

    Intressant, intressant, ungefär som de anglokatolska familjerna i England, hur kunde de hålla sig undan eller var kryptokatoliker.

  13. 13 Giulia Guidi november 4, 2007 kl. 4:17

    Jakob:

    Stort tack för det intressanta förtydligandet! Och vad har kyrkskatten med detta att göra? Förlåt, men jag har lite svårt att förstå länken mellan kyrkskatten och det faktum att alltfler lämnar Svenska Kyrkan.

    Amerikanerna har det lättare eftersom här finns det både en liberal och en konservativ lutheransk synod (ELCA resp. LCMS). Denna lösning vore dock kanske otänkbar i Sverige, där Svenska Kyrkan så länge och intimt har förknippats med Staten och Monarkin.

  14. 14 Giulia Guidi november 4, 2007 kl. 4:22

    Jag har förresten glömt WELS, som är en ännu mer konservativ och rigorös – fast mindre och nyare – lutheransk synod.

  15. 15 Patrik M november 4, 2007 kl. 11:02

    Giulia,

    Kopplingen kyrkskatt – utträde ur kyrkan är nog ett väldigt specifikt svenskt fenomen. ”medlemsavgiften” till kyrkan betalas i Sverige via skattsedeln, och motsvarar ungefär 1% av en persons bruttoinkomst. Den som inte är med i kyrkan betalar ingen avgift och ”sänker” därmed sin skattesats med en procentenhet.

    Under de senaste tio åren har de stora svenska dagstidningarna (som är antiklerikala eller åtminstone befolkade av journalister som är stolta ateister) årligen bedrivit en kampanj för att få folk att lämna kyrkan, för att på sätt få denna ”skattesänkning”.

    Att det sker just nu har med att 1 november är brytpunkt i kyrkans medlemsregister, så skall man slippa avgiften för 2007 måste man ha lämnat senast 1 november 2007.

    Som du noterar är allt ett rent ekonomiskt resonemang. Det bygger på den (tyvärr allt för realistiska) premissen att svensken är ateist och således inte har några religiösa eller andra skäl att vara medlem i kyrkan, och att ett utträde således är ren vinst utan någon uppoffring.

    Huvuddelen av svenska kyrkans medlemsras förklaras sannolikt av dessa personer vars tro är obefintlig eller i alla fall inte tillräckligt stark för att tävla med en kortsiktig ekonomisk vinning.

    Sedan finns det en och annan som, likt Jakob, lämnar kyrkan just för att de är troende och inte längre står ut med det flum som svenska kyrkan ägnar sig åt (sannolikt i from och utsiktlös förhoppning om att hindra medlemsraset av icke-troende), och istället söker sig till andra samfund.

  16. 16 BERNT november 4, 2007 kl. 12:57

    Bästa Jakob

    Enligt sankta Eugenias hemsida blev det tillåtet för svenska medborgare att bli katoliker 1860, toleransediktet för katolska kyrkan som du pratar om rörde utländska medborgare, så det är ytterligare nästa generationer ifrån det du skrev till mig.

  17. 17 perherman november 4, 2007 kl. 15:29

    Jakob!

    Om du varit medlem i Svenska kyrkan i 28 år och inte bett syndabekännelsen en enda gång, då ifrågasätter jag om du gått på söndagsgudtjänsten. Syndabekännelsen ingår i kykrans ordning, både när det är mässa och även vanliga söndagsgudstjänster utan mässa.

    Se Den svenska kyrkohandboken, s 30 och 72.

    Men du kanske menar att dessa syndabekännelser (s 126) inte är ”äkta” syndabekännelser??

  18. 18 Giulia Guidi november 4, 2007 kl. 18:08

    Patrik:

    Tusen tack (som vanligt) för dina tydliga och intressanta beskrivning, analys och förklaringar: Nu har situationen, problemet och alla länkar äntligen blivit solklara!

  19. 19 Giulia Guidi november 4, 2007 kl. 18:11

    Enligt mina mycket begränsade teologiska kunskaper, har Syndabekännelsen en lång tradition, inte bara inom Svenska Kyrkan: Det finns faktiskt exempel på syndabekännelse även i Bibeln.

    Vad det gäller den lutheranska othodoxin, så var det faktiskt Luther som rekommenderade syndabekännelsen eftersom den gör det möjligt att be om förlåtelse för alla synder som man inte är medveten om.

    Den offentliga syndabekännelsen skulle enligt Luther inte ersätta den individuella syndabekännelsen, eller bikten, där man bekänner specifika synder.

    Efter det Trettioåriga Kriget började dock många lutheranska församlingar att undivika bikten, som såg lite för ”papistisk” ut.

    Däför antar jag att syndabekännelsen inom Svenska Kyrkan är en kvarleva av den ursprungliga, tvåfaldiga lutheranska syndabekännelsen (som både var privat/specifik och offentlig/allmänn).

  20. 20 Söderbaum november 5, 2007 kl. 12:52

    Bernt: Vad som hände år 1860 var en fråga om laga förtydligande av gällande praxis. Såvitt jag vet var det också då som lutheranska frikyrkor blev tillåtna. När katoliker började invandra till Sverige på 1780-talet (min egen farfars farmors farfar Stefano Maria Gavuzzi kom till Sverige från Italien år 1790) hade de rätt att både utöva sin tro och uppfostra sina barn till katoliker. Vilket rent naturligt innebar att även svenska medborgare kunde vara katoliker. Jag vet att det var belagt med straff för svenska medborgare att konvertera till katolicismen fram till år 1860, men jag vet också att detta trotsades redan från slutet av 1700-talet och i något ganska tidigt sammanhang var det en ogift kvinna som konverterade och då fann domstolen det i slutändan oskäligt att bestraffa henne – vilket luckrade upp praxis och till slut av nödvändighet medförde vid reformen 1860 att även Katolska Kyrkan skulle ha samma ställning i Sverige som de nya frikyrkorna.

    Perherman: Jag är konfirmerad i Svenska Kyrkan i Göteborg, och har under mina första 5 1/2 år i Uppsala (innan jag konverterade) gått i domkyrkoförsamlingens högmässa åtminstone 2-3 ggr per termin. Jag har aldrig någonsin uttalat orden ”Jag fattig, syndig människa…” som mina föräldrar har talat en hel del om att de fått lära sig rabbla, och jag tror inte ens att jag har hört denna syndabekännelse någon gång. Inte heller har jag uttalat någonting om att ”jag bekänner inför Gud allsmäktig att jag har syndat” – möjligen med undantag för någon enstaka gång under min konfirmation i Svenska Kyrkan (det antagandet bygger jag helt enkelt på att det verkar sannolikt, men trots mitt mycket goda minne kan jag inte komma ihåg det – och detta ska då också ses i ljuset av att jag ända sedan barnsben har haft en mycket mera klar och medveten syn på ”synden” än de flesta av mina jämnåriga).

  21. 21 Åsa november 5, 2007 kl. 18:12

    Jacob> ”Jag fattig, syndig…” har jag uttalat på västkusten mestadels (mer konservativt och mer gammeldags) medan jag i Uppsala oftast hörde ”Jag bekänner inför dig, helige… ” eller om man tittar på länken här: http://www.existentiell-tro.net/ekt-98/append05.htm

    istället för (V) är jag van vid (I).

    Som sagt, syndabekännelsen kommer före förlåtelsen (kanske inte så konstigt) och före ”fred/frid vare med er” och sedan går man in i nattvarden. Det är inte rimligt att tänka sig att man tar nattvard om man inte före haft en syndabekännelse och förlåtelse… det blir lite konstigt.

    Däremot är det ju möjligt att du inte uppfattat syndabekännelsen eftersom den inte är lika ”svulstig” eller ”tydlig” som ”Jag fattig, syndare i Guds ögon…” och att många präster i dagens läge inte gillar att fokusera på den (se min kommentar om liberal kyrka som undviker en del diskussion) utan fokuserar på Nåden och välsignelsen. Det kan möjligen vara en fråga om vad man anser vara viktigast för ens tro?

    Vad gäller det där med kyrkoskatten… (långt om länge) Jag tror att man lurar sig lite om man tror att man sparar så mycket pengar på det, kanske mest för att man fortfarande betalar begravningsavgift, men även att många som går ur senare i livet kommer att inse att det faktiskt betyder att dom inte kan begravas i kyrkan och om inte annat tror jag att det är svårt för många att tänka sig en begravning utan någon typ av präst eller utan någon typ av kyrkorum. Som sagt, jag kanske bara inte förstår att alla som inte aktivt tror på Gud tycker att det är störande med kyrkorummet? Och kanske är det värt dom sparade pengarna för dessa individer….

  22. 22 BERNT november 5, 2007 kl. 23:51

    Åsa, den syndabekännelse som du omnämner är en schartauansk syndabekännelse, hoppas jag stavade rätt, många bredkyrkliga vill undvika den bekännelsen av den anledningen.

  23. 23 Giulia Guidi november 6, 2007 kl. 0:24

    Jakob:

    ”Men om Jesus, enligt Luther, redan har betalat din skuld genom sin korsfästelse finns det väl ingen anledning för dig att omvända dig från synd?”

    Låt oss inte vara alltför hårda mot våra lutherska brödrar och systrar! Om jag förstår rätt betyder ”sola fide” att, för att bli förlåten, måste man verkligen tro, och den som verkligen tror på och älskar Gud vill naturligtvis inte envisas med att synda på ett medvetet sätt!

    Dessutom innebär ”sola scriptura” att man ska försöka att leva enligt Bibelns och Guds budord.

    Problemet verkar snarare vara att det har blivit alltför populärt, som Åsa påpekar, att enbart koncentrera sig på en av Luthers ”sola”, d v s på ”sola gratia.” Men jag tror att också enligt lutheranerna finns det faktiskt två nödvändiga villkor som måste uppfyllas för att få Guds förlåtelse, som inte är ”automatisk!”

  24. 24 BERNT november 6, 2007 kl. 0:29

    Bästa Julia, det viktigaste hos är tron, och skriften, om man har tron då vet man lagens tredje bruk att vara en san kristen måste man följa den, protestantismen gör individen mera frihet än den katolska tron, eftersom människan kan välja om den vill tillhör Guds folk eller världen, och naturligtvis syndar in Gudsfolket, lagens tredje bud saknas hos katolikerna.
    Det är därför de kan bikta sig, eftersom de syndar på nåden.
    En viss kritik till många Lutheraner sola gratia är en följd av sola fide och sola scriptura.

  25. 25 Åsa november 6, 2007 kl. 7:09

    Bernt> Det är möjligt att det är därför som många ”bredkyrkliga” vill undvika den men faktum kvarstår att den står i kyrkohandboken för Svenska kyrkan och att jag har använt den i SvK. Vad gäller ”frikyrkorna” har jag inte tillräckligt med kunskap för att uttala mig om den saken.

    Giulia> tack 🙂
    Jag är ju då ”Svenskkyrklig” (numera episkopal då jag lever i US och den luterska kyrkan är väldigt annorlunda här mot hemma i Sverige) eller ”mer luteransk än katolsk” och den absolut största skillnaden är väl just att protestantismen fokuserar på varje enskild människas tro och erkännande av synd inför Gud för att få förlåtelse och att det inte nödvändigtvis måste gå via en präst via bikten som jag förstått det inom den katolska kyrkan. (Därav den allmänna förlåtelsen av prästen när församlingen högt uttalat sin syndabekännelse och ångrar sig och uttalar sin önskan att inte göra om felen…)

    Nåja, det har blivit lite mer en diskussion om tro snarae än om kyrkoskatten. Det säger väl i och för sig lite om varför personer går ur SvK? Men som sagt, jag tror att personer kan missförstå ”hur mycket pengar dom kan spara” och hur mycket de skulle kunna tjäna på att fundera över sin tro.. (jisses, jag låter ju nästan evangikal… jag skyller på min bostadsort i Södern i USA 😉 )

  26. 26 Söderbaum november 6, 2007 kl. 11:48

    För upplysnings skull betalar man kyrkskatt till Katolska Kyrkan också, på 1%.

  27. 27 BERNT november 6, 2007 kl. 13:08

    Förlåt Julia, glömde det viktigaste den Lutherska tron.

  28. 28 Göran november 19, 2007 kl. 13:42

    Hej! Vill bara kommentera några faktauppgifter. Du skriver: ”Efter de svenskkyrkliga är muslimerna störst och därefter katolikerna.”
    Enligt Sveriges kristna råd (Se http://www.skr.org/faktaomskr/meromskr.4.95ef17103e1e03476800020345.html)
    så uppgår antalet i den lutherska kyrkofamiljen i Sverige till ca 7,6 miljoner (Däremot är med all säkerhet många av dessa inte bekännande kristna, men detsamma gäller referenserna till antalet muslimer då många av dessa är etniska muslimer.)
    Den katolska kyrkofamiljen har ca 165 000 medlemmar i Sverige.
    Och den frikyrkliga kyrkofamiljen har i Sverige ca 250 000 medlemmar.
    Detta är alltså antalet i Sverige. I världen är det naturligtvis ännu fler. Men uppgiften du ger att muslimerna är flest till antalet efter de svenskkyrkliga stämmer alltså inte.

    Ha en fin dag!

  29. 29 Söderbaum november 19, 2007 kl. 15:01

    Göran: Tack för informationen. Jag gick på vad som framgick av artikeln i SvD, och hur faktan presenterades där. Där ser man.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 956,377 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar