Rudolf Kjellén-seminariet i Uppsala 30/11

PORTRÄTT | Västgöta nation i Uppsala arrangerade den 30 november ett Rudolf Kjellén-seminarium i Uppsala. Rudolf Kjellén var ursprungligen professor i statskunskap i Göteborg, blev sedermera Professor Skytteanus (alltså den berömda skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet) i Uppsala och inspektor på Västgöta nation. Huvudaktörer i seminariet var universitetslektorn i statskunskap vid Göteborgs universitet Gunnar Falkemark, nutida Professor Skytteanus Leif Levin och nutida inspektor på Västgöta nation Lars-Gunnar Larsson. På plats var även två dotter-döttrar till Rudolf Kjellén. Jag älskar sådant, det ger verkligen intryck av en levande historia!

Det var en konservativ vän till mig som hade uppmärksammat begivenheten, och jag bestämde mig för att sluta upp. Här följer lite sammanställda anteckningar.

Rudolf Kjellén var prästson från Torsö i Västergötland, född 1864 och död 1922. Från år 1916 var han Professor Skytteanus, och året därefter blev han också inspektor för Västgöta nation. Han är en av Sveriges främsta statsvetare, och har uppfunnit och etablerat GEOPOLITIKEN som idag är världsberömd. Kjellén är också inspirationskälla till den KLASSISKA REALISMEN. Som vetenskapsman har Kjellén satt klara fotspår i historien. Hans insatser som riksdagsman för högern har inte lika gott eftermäle.

Leif Lewin berättade en anekdot om att han för några år sedan var på en konferens i Rio de Janeiro på ett stort hotell. När han minglade runt i lobbyn upptäckte han att det i en annan del av hotellet hölls ett Rudolf Kjellén-seminarium! Han blev genast mycket nyfiken och begav sig dit. Det visade sig att tusentals intellektuella från hela sydamerika och även andra delar av världen hade träffats där på sitt årliga Rudolf Kjellén-seminarium, och det var både trångt, engagerat och exalterat så Lewin kunde inte få någon närmare information om vad som egentligen försiggick förrän han ställde sig upp på ett bord och dundrade ”I am the direct successor of Rudolf Kjellén as Professur Skytteanus at the university of Uppsala in Sweden and admire his work – may I humbly ask what is going on here?” (fritt återgivet). Det blev knäpptyst, och Lewin slussades genast fram till främsta hedersplats på seminariet, förbi en lång rad internationella dignitärer, som sedan fick hälsa på Lewin istället för tvärtom. Rudolf Kjellén är helt enkelt mycket stor ute i världen. Hans kanske mest kände geopolitiske efterföljare är Samuel P. Huntington, som har skrivit boken Civilisationernas kamp (eng: ”Clash of Civilization”).

Tillsammans med järnkanslern Bismarck (oklart dock om det var i form av något slags samarbete) konstruerade Kjellén idén om och modellen för välfärdssamhället. Det är också Kjellén som har myntat begreppet ”folkhemmet”. Likaså myntade han begreppet ”nationalsocialism” – fast, enligt Leif Lewin, i närmast motsatt betydelse till vad det senare skulle komma att betyda i Hitler-Tyskland. Enligt Lewin var Kjellén både för socialdemokratin och mot de tendenser som skulle bli nazismen. Kjelléns ”national-socialism” ska förstås i förhållande till den då inom vänstern förhärskande ”international-socialismen” (”arbetare i alla länder förenen eder”). Jan Myrdal har sagt att fadern Gunnar Myrdal – den store socialdemokratiske folkhemsideologen med hustru Alva – var mer påverkad av Rudolf Kjellén än någonsin av Karl Marx.

För Kjellén var nationen en levande organism, som är amoralisk och driftspräglad. Den består till 90% av känslor och 10% av förnuft. Detta är också den eftersträvansvärda balansen (jfr att konservatismen vill tygla känslorna). Kjellén resonerade att varje nation strävar efter att bli en egen, självstyrande stat. Kjellén förespråkade också den starkes rätt, och att detta var den naturliga ordningen bland nationer. I kontrast till franska revolutionens ideal om ”frihet, jämlikhet och broderskap” ställde Kjellén ”Ordning, rättfärdighet och samhörighet”.

En av de frågor som ställdes under seminariet gällde Kjelléns syn på rösträtt. Denna besvarades av både Leif Lewin och Gunnar Falkemark. Kjelléns åsikt om allmän rösträtt speglade den allmänna uppfattningen inom dåtidens höger. Kjellén menade att om kvinnorna skulle få rösträtt så skulle staten få obehörigt inflytande över hemlivet. I så måtto fick han rätt, lyckades Leif Lewin poängtera på ett okontroversiellt sätt. Kjellén ansåg, vilket var en mer liberal än reaktionär ståndpunkt i sin samtid, att män skulle ha allmän rösträtt för att de gjorde värnplikt – det var denna koppling som Kjellén såg mellan medborgerliga rättigheter och medborgerligt ansvar.

Är Rudolf Kjellén att betrakta som konservativ? Varken min betydligt mer Kjellén-beläste vän eller jag själv tyckte att den mångsidiga bild av Kjellén utan kritiska och ”brunifierande” (vilket annars är vanligt) undertoner som gavs pekade i riktning mot att han skulle ha varit en ”konservativ tänkare”. Som ideolog var han i första hand nationalist, och framhävde som sådan böndernas stora betydelse för nationen. Som högerman var han, för att använda Leif Lewins ord, ”extrem och excentrisk”. Hans bidrag till statsvetenskapen i form av den geopolitiska disciplinen måste självklart ses som ett viktigt bidrag till konservativ idébildning, och i någon mån även den idégrund han lade för välfärdssamhället (även om långtifrån alla konservativa är välfärdskramare) – därför att detta är samhällsbevarande idéer av betydande grad. Men det gör honom förvisso inte till en konservativ tänkare.

Jakob E:son Söderbaum

Annonser

1 Response to “Rudolf Kjellén-seminariet i Uppsala 30/11”


  1. 1 Giulia Guidi december 11, 2007 kl. 13:21

    Det var mycket intressant att få läsa lite om Rudolf Kjellén, som jag inte kände till.

    Allt som har med “statsvetenskap” att göra får mig emellertid att må lite illa. Till och med namnet är pretentiöst och intellektuellt ohederligt: ”vetenskap”.

    Någonstans läste jag att (ungefärligt citat): ”Social sciences are not sciences, but they call themselves ’social sciences’, and not ’social arts’, or ’social humanities’, because they are inartistic and sometimes inhumane.” 😀

    Enligt mig angår detta alla samhällsvetenskapliga grenar, inklusive min älskade lingvistik (som inte är någon vetenskap)!

    Därför håller jag fullständigt med slutsasten att Kjellén, som alla andra samhällsvetare, inte var konservativ. Jag skulle till och med våga påstå att, ur mitt enkla och okunniga perspektiv, är all samhällsvetenskap egentligen anti-konservativ.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 963,753 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar