Spola idén om civilkurage-lag, KD!

SPOLA IDÉN OM CIVILKURAGE-LAG, KD!

KD:s gruppledare i riksdagen Stefan Attefall sitter i Argument-studion (SVT 1) och säger att den av KD föreslagna civilkurage-lagen är tänkt att ”stödja” folk att vilja ingripa när man ser ett brott begås (se programmet här). Detta upprepar han flera gånger. Det är en fullständigt verklighetsfrånvänd uppfattning – om man lagstiftar att Du ”måste” ingripa om Du ser ett brott, så är lagen tänkt att tvinga folk att ingripa, inte att ”stödja dem”. Stödet för ett civilt ingripande saknas tyvärr idag så som det svenska rättssystemet fungerar (läs min tidigare artikel) , och det ”signalsystem” som Attefall talar om ändras inte bara för att man inför en lag som fordrar ingripande. Väl att märka finns det flera lagar som är motstridiga i den svenska lagboken.

Det är min övertygelse att polisen har helt klart bättre saker för sig, än att sätta åt dem som i ett skarpt läge inte vågade göra det jobb som POLISEN egentligen är till för. Att staten ska ha våldsmonopol är också det mest grundläggande för civilsamhället som sådant.

Vi behöver absolut inte MER privat våld i det här landet. För det är precis vad det handlar om! Den konkreta situationen kan exempelvis se ut som så här. Verklighetsbild Nr 1. X har trakasserat Y. Y har slagit till X, och ett slagsmål har uppstått. Z går in och försöker stoppa, och riskerar då få både X och Y emot sig, för både X och Y vill slåss. Z riskerar alltså att själv bli nedslagen. Z vet inte heller vem som har börjat, och det kan inte X och Y heller komma överens om…

Låt oss sedan gå in på nästa sida av verkligheten. Verklighetsbild Nr 2. Det finns alltid folk som är ute just efter att slåss. Sådana människor har exploderat i antal under de senaste tio åren i Sverige, vi ser det både med den ökade gängkriminaliteten och i att vi också fått tvättäkta huliganer i Sverige. Det är absolut inte ett tidigare okänt sociologiskt fenomen att det går omkring en hel del typer där ute på stan som inte skulle ”banga” ett slagsmål. Med den nu föreslagna civilkurage-lagen skulle det bli fullständigt legitimt för dem att själva gå in i ett slagsmål så fort de ser ett ”problem” på andra sidan gatan. En civilkurage-lag som den föreslagna leder, enkelt uttryckt, till ännu mera våld ute i samhället.

Det man måste fråga sig är: varför ser samhället ut som idag, varför har folk inget civilkurage? Är det för att alla svenskar är fegisar, mesar, det sitter i ryggmärgen att vara töntar och vi behöver en civilkurage-lag för att fostra folket, önskar oss lite mer av ”mandom och morske män”? Eller är det så att ”bränt barn skyr elden”, alla vet att lagen är emot Dig om Du visar civilkurage? Verklighetsbild Nr 3. Ja, så är det! Lagen är emot att man visar civilkurage. Lagen som har format samhället är inte gjord för att en tredje part ska gå emellan. Den tredje parten riskerar straffas av lagen, och riskerar dessutom fysiska skador när vederbörande försöker avstyra ett brott.

Vilka är det som utsätter folk för fara ute på stan, vilken sorts människor kan man förvänta sig se hamna inför, när man ska ”gå emellan för att visa civilkurage”? Verklighetsbild nr 4. Det är gäng och gängmedlemmar. Gäng idag är farliga. De har inte bara pumpade muskler, de har också knivar och pistoler. Förutom gängen har vi enskilda psykiskt störda personer. Vi har våldtäktsmän. Sedan har vi snattare och yrkestjuvar. Snattaren kan man nog klara, men vad ska Du göra – springa efter och ”hoppas” att han inte har en kniv?

Verklighetsbild Nr 5. När Du adrenalinstint springer efter snattaren, får tag i honom och börjar ”hantera” honom ser någon er från andra sidan gatan. Det skulle kunna vara Tanja, som går fram. Snattaren, som KANSKE inte har kniv, ger Dig en smocka och Du slår tillbaka och försöker koppla grepp men Du får en smocka till och slår tillbaka igen. Tanja ger Dig en smocka för att hon sett Dig jaga en annan person, brotta ner och misshandla denna person på öppen gata. Snattaren springer därifrån, och Tanja ringer polisen som medtager Dig för förhör till polisstationen. Det finns ett vittne – Tanja – på att Du har misshandlat en annan person, och Du har inga bevis på att personen ifråga hade snattat någonting. Så Du döms för misshandel. Så fungerar det svenska rättssystemet med eller utan civilkurage-lag. Verklighetsbild nr 6. Möjligheten är också att det inte alls är Tanja som ser Dig brottas med snattaren från andra sidan gatan, utan Jürgen som ser sin chans till ett uppfriskande slagsmål. Jürgen är KANSKE inte en sådan som slåss för att skada, utan istället en sådan som slåss för att få en utmaning och för att sätta sig själv i respekt (den vanligaste typen av våldsmän) – så han smäller, provocerar Dig att slå tillbaka och slår sedan igen och igen tills Du erkänner Dig besegrad och framför allt underlägsen. Jürgen och hans gelikar finns där ute med eller utan civilkurage-lag. Med en gällande civilkurage-lag skulle han alltid kunna säga ”Jag gjorde bara min medborgerliga plikt, de var våldsamma så jag slog tillbaka för att stabilisera läget”.

Civilkurage-lagen är ett mycket dåligt förslag av mitt parti. Vad vi istället borde göra, det har jag sagt många gånger förut, är att bygga upp ett starkt vittnesskydd i Sverige. Vittnesskyddet idag är i princip obefintligt, vilket medför att den som stiger fram och vittnar lätt kan råka ut för att drabbas av privat hämnd – oavsett om den åtalade döms eller frikänns. DÄRFÖR finns det sällan några vittnen att kalla till en rättegång. Det är där, och precis där, vi måste börja om vi ska återupprätta ett samhälle av rakryggade medborgare med god personmoral och civilkurage.

Denna småskrift är en uppföljare på en tidigare småskrift:
*
Fel tänkt om civilkurage-lag

Jakob E:son Söderbaum

Annonser

12 Responses to “Spola idén om civilkurage-lag, KD!”


  1. 1 LiberalKid december 11, 2007 kl. 21:06

    En civilkurage är givetvis totalt korkad, då det är omoraliskt att tvinga folk att göra polisens uppgift åt dem (precis som du säger), men att frivilligt ingripa mot riktiga brottslingar och straffa dem hårt är kanske inte helt rätt enligt lagen, men damn well rätt enligt moralen.

  2. 2 Patrik M december 11, 2007 kl. 21:34

    Jag håller med dig här Jakob!

    Vårt parti har gått i symbolpolitikfällan i detta fall. Självfallet är det ett stort problem att vi har så mycket kriminalitet och att så få vågar ingripa för att hjälpa de som utsätts för brott och vittna mot de som begår brott.

    Detta kommer man dock aldrig åt genom att straffa någon skräckslagen medborgare som inte vågade stå upp mot buset.

    Vi måste få fler poliser på gator och torg, med rätt utrustning och rätt befogenheter för att bekämpa brottsligheten. Vi måste få rejäla straff för de som begår brott, särskilt våldsbrott, och bättre skydd och stöd för vittnen och brottsoffer. Då hjälper vi till civilkurage, istället för tvingar.

    Lagen är en skrivbordsprodukt, utan förankring i verkligheten, och borde snarast förpassas i papperskorgen.

  3. 3 dagelf december 12, 2007 kl. 11:42

    Civilikurage lag är i grund och botten en bra idé men jag är osäker om den skulle funka i praktiken. Den är tydligen införd i frankrike, någon som vet hur/om det funkar där?

    Noteras ska även att jag under valrörelsen värvade ganska många röster just genom civilkurag-förslaget =)

  4. 4 Giulia Guidi december 12, 2007 kl. 19:27

    Bra skrivet! Jag håller fullständigt med artikeln ovan.

    Svaret till det ökade våldet är tydligen en starkare polisnärvarande, inte mera medborgerligt ingripande. När man har brist på läkare kallar man t.ex. inte för ”medborgerlig medicin”. Vanliga medborgare saknar den träning som behövs för att kunnigt, framgångsrikt och ansvarsfullt kunna ingripa i och ta itu med sådana svåra siuationer.

  5. 5 Giulia Guidi december 13, 2007 kl. 12:53

    ” [..] kallar man t.ex. inte för ‘medborgerlig medicin’.”

    Förlåt: vilken ful direktöversättning från engelskan! Jag borde kanske ha skrivit ”efterlyser inte”. Eller ”kräver inte”, om förfrågan var mer eftertrycklig.

  6. 6 Christopher Dywik december 15, 2007 kl. 2:14

    Det är en bra ide. det kommer kanske inte lösa alla problem men dock kan ni knappast förneka att man bör göra vad man kan för att förhindra tex. en misshandel eller annat övergrepp. Det kan handla om att ingripa fysiskt eller indirekt genom att till exempel ringa polisen.

    En sådan lag är en an lag mot att inte ta sitt moraliskta medborgerliga ansvar som medmänniska.

  7. 7 Söderbaum december 15, 2007 kl. 12:25

    Dywik: ”kan ni knappast förneka att man bör göra vad man kan för att förhindra tex. en misshandel eller annat övergrepp”

    Jag kan förneka det. För det första är det staten som ska ha våldsmonopol. För det andra åker du själv dit om du ingriper idag, eftersom lagen fungerar så i Sverige.

    KD har fått fnatt på att Alf Svensson för ett par år sedan slog ner en rånare som kom fram till honom. Alf hade förmodligen tur som inte blev polisanmäld av rånaren, som torde haft goda chanser att känna igen honom – det är ju uppenbart (ur lagens synvinkel) att Alf använde mer våld än nöden krävde eftersom han bevisligen inte blev rånad och inte heller kan bevisa några intentioner hos den person som Alf bevisligen misshandlade (misshandel är ett brott).

    En annan sak är att jag tycker man som ansvarsfull medborgare ska rycka sprit och tobak ur händerna på barn som uppenbarligen inte fyllt 18 år ännu.

  8. 8 Giulia Guidi december 15, 2007 kl. 12:32

    ”Det kan handla om att […] ringa polisen.”

    Ja, jag tycker att det borde vara obligatoriskt att försöka att ringa polisen om man bevittnar en mishandel eller andra ”suspekta” och potentiellt olagliga gärningar.

    ” En annan sak är att jag tycker man som ansvarsfull medborgare ska rycka sprit och tobak ur händerna på barn som uppenbarligen inte fyllt 18 år ännu.”

    Också mycket sant.

  9. 9 Patrik M december 15, 2007 kl. 22:03

    Jag tycker att man som ansvarsfull medborgare både skall hindra minderåriga från att få tillgång till sprit och tobak, ringa polisen om man bevittnar brott, rädda folk i sjönöd o.s.v. Jag har svårt att tro att någon med anspråk på grundläggande moral bestrider detta.

    Det jag vänder mig emot är att upphöja denna grundläggande anständighet till lag, och straffa de som inte lever upp till detta, eller som kanske gör en annan bedömning av vilken grad av ingripande som är lämpligt.

    Hur gör man t.ex. med muskelknutten som nöjer sig med att ringa polisen när ett ungdomsgäng snor gamla Agdas handväska? Borde han inte – vältränad som han är – kunnat ingripa mer fysiskt direkt, och banka skiten ur snorungarna? Böter för brott mot civilkuragelagen?

    Och hur gör man om han verkligen agerar på detta sätt? Fängelse för misshandel? Kniv i magen? Blir samhället verkligen bättre av att rättsväsendet sätts att jaga våra mindre modiga, men i övrigt sannolikt tämligen hederliga medborgare? Jag tror inte det.

    Jag kan inte annat än återkomma till att lösningen snarare handlar om att utveckla polis och rättsväsende så att färre medborgare har anledning att vara rädda att vistas ute i samhället, att ingripa när oegentligheter sker, och hjälpa medmänniskor i nöd.

    När vi har skapat ett rättsystem som mer är till för att förvara brottslingarnas rättigheter än att skydda medborgarna från brott, tycker jag inte att vi borde bli förvånade när medborgarna blir rädda för att bli inblandade, rädda att staten inte vill/kan skydda en om man drar på sig de kriminellas vrede efter att ha ingripit eller vittnat.

    Sedan finns det exceptionella männniskor vars mod och rättspatos får dem att alltid ingripa utan hänsyn till egen säkerhet. All heder till dessa. Hellre än att straffa de som inte är av ”rätta virket” kanske vi borde framhålla dessa som goda exempel, som förbilder för oss andra att lära av, t.ex. genom att belöna särskilt goda insatser.

  10. 10 Giulia Guidi januari 2, 2008 kl. 8:28

    Patrik M.:

    Jag håller fullständigt med din kommentar.

  11. 11 David Heith-Stade januari 26, 2008 kl. 0:37

    En lösning hade ju varit att återgå till den romerska rättens aequitas och den grekiska rättsfilosofins epieikeia (”billighet” eller ”skälighet”), eftersom det ju skulle möjliggöra för personer att frångå lagens bokstav när detta är skäligt för att uppnå lagens avsikt… Som Thomas av Aquinos så träffsäkert uttrycker det (Sum. Th. II-II, qu. 120, a.1):

    ”eftersom de mänskliga handlingar, vilka lagarna behandlar, utgörs av likartade enskildheter, vilka kan skilja sig åt på oändliga sätt, är det inte möjligt att instifta någon regel, som inte i något fall brister. Utan lagstiftarna uppmärksammar det som händer i de flesta fall, och utifrån detta föreslår de en lag, likväl är det i några fall mot rättvisans skälighet och det allmänna bästa (commune bonum) – vilket lagen avser – att följa den. ” (Min övers.)


  1. 1 Fyrverkeri & förmynderi - problemet är inte raketerna « Konservativa perspektiv Trackback vid januari 13, 2008 kl. 16:36

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 964,014 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar