FRA-lagen & hur samhällets fiender bör hanteras

>Publicerad i Barometern 4 september 2008

JA TILL FRA-LAG, NEJ TILL ALLMÄN ÖVERVAKNING

FRA-lagens genomdrivande engagerar. Ett lagförslag av den förra socialdemokratiska regeringen, som nu genomdrivs av den borgerliga Alliansregeringen under skarp kritik (!) av socialdemokraterna. FRA står för Försvarets Radioanstalt, som är en del av statens militära underrättelsetjänst. Motståndare talar om storebror-samhälle när nu alla medborgares e-post och mobiltelefonsamtal ska avlyssnas, medan förespråkare kan sträcka sig till att motståndarna inte har fått tillräcklig information men att den saken spelar mindre roll eftersom FRA-lagen är ett måste. En vanlig uppfattning bland företrädarna är också att den svenska underrättelsetjänsten, som Försvarets Radioanstalt (FRA) är en del av, måste anpassa sig till moderna förhållanden.

För mig som konservativ är den självklara utgångspunkten värnandet av civilsamhället och den personliga integriteten. Ur den synpunkten är frågan om den nya FRA-lagen särskilt viktig.

Normalt ägnar sig underrättelsetjänsten åt att inhämta information om och från främmande makt, d.v.s. spioneri. Är det överhuvudtaget underrättelsetjänstens uppgift att spana efter oönskade tendenser bland medborgarna? Det är principfrågan i sammanhanget. Vilka sedan de ”oönskade tendenserna” egentligen är, skiftar förstås mellan olika regeringar. Det är det första problemet – argumentet att om man inte har någonting att dölja så behöver man inte oroa sig, är fullständigt värdelöst. Det är det första problemet. Det andra problemet är att staten får ett reellt vapen, vid sidan om det påtryckande media, för upprätthållandet av den politiska korrektheten.

Det sistnämnda problemet är egentligen det viktigaste eftersom det går ut över yttrandefriheten, som är en grundläggande princip i varje demokratisk rättsstat. Redan missnöje med den förda politiken är förstås ”icke önskvärt” för vilken regering som helst. Lägg till det att vilken medborgare som helst givetvis känner obehag inför att ens egna politiska motståndare sitter och granskar allt man tycker och tänker.

För att då inte tala om hur en ”mer ambitiös” regering i framtiden skulle kunna missbruka detta avlyssningsvapen. Det öppnar onekligen för ett sådant samhälle som i George Orwells politiska skräckroman 1984, där uttrycket ”storebror ser Dig” myntades. Det spelar ingen som helst roll att den befintliga regeringen försäkrar att dess egna politiska intentioner är de allra bästa. Allmän avlyssning, övervakningskameror runtom i städerna och samkörning av register går mycket dåligt ihop med att vi redan har ett av västvärldens mest öppna samhällen. I Sverige finns stora mängder information om Dig, av sådant slag som är hemligstämplat i andra länder, tillgänglig för vem som helst. Redan detta att man måste uppge sitt personnummer i alla lägen är sällsynt vid en internationell jämförelse.

Åter till principfrågan. Under 40-, 50-, 60- och 70-talen spanade statens underrättelsetjänst på kommunister, d.v.s. Lars Ohlys (v) partianhängare och radikalare element. Var det rätt? Situationen var sådan att ett grannland till Sverige – Sovjetunionen – var en av två huvudparter i Kalla kriget. Det kommunistiska Sovjetunionen siktade på att taga över världen, och i Sverige satt personer på olika positioner inom samhällslivet som förberedde att hjälpa denna främmande makt vid en kommande invasion av vårt land.

Situationen idag är att kommunisterna finns kvar, men de anses inte vara ett lika stort hot längre, efter att det kommunistiska Sovjetunionen har övergått till att bli Vladimir Putins upprustande, stöveltrampande, vänsterauktoritära Ryssland. Och Vänsterpartiet, för att uppehålla oss kort vid Sovjetunionens gamla vapendragare, kommer naturligtvis aldrig att erkänna Ryssland som ett hot – på sin höjd som en befriare. Vid sidan om kommunisterna och vännerna av det imperialistiska Ryssland, har internationellt efterlysta terrorister bosatt sig i Sverige (som t.ex. den indonesiska Aceh-provinsens ledare som bor i Stockholm), och det kan inte uteslutas att de rekryterar anhängare och blivande terrorister här.

Är det då rätt och riktigt att underrättelsetjänsten buggar alla medborgare, för att komma åt sådana personer? Nej. Med all säkerhet rör sig både organiserade landsförrädare och terrorister utanför de etablerade kommunikationsvägarna e-post och mobiltelefon (som den nya FRA-lagen är till för att bugga) när de planerar och genomför sin verksamhet. När italienska myndigheter till slut fick tag i ”verklighetens Gudfadern” maffialedaren Bernardo Provenzano 2006 framkom det att han hållit kontakt med Cosa Nostras öriga organisatörer genom brevduvor och att smyga runt på stadens gator och lägga lappar i folks fickor (han kom till dem, de kom inte till honom). De stora fiskarna fastnar naturligtvis inte i FRA-nätet hur detaljerad avlyssning av medborgarna man än lyckas åstadkomma.

Att lägga ner FRA är förstås inte någon rimlig lösning, i det att en demokrati måste försvara sig för att kunna bestå. Men det är inte Thomas Bodströms (s) förslag som Alliansen nu genomför heller – att avlyssna alla medborgare och spana efter oönskade tendenser.

Den lösning som synes mig bäst och riktigast, är att Försvarets Radioanstalt får laga möjlighet att för det första bugga de individer som kan misstänkas utgöra hot mot rikets säkerhet. För det andra att man kan bedriva riktad spaning mot och avlyssning av närmare definierade ”kritiska grupper”. Utöver detta ska buggningsförbud råda, och det ska finnas ett skydd som gör att medborgare kan få skadestånd ifall de blir oskyldigt granskade och detta leder till någon form av skada för dem. Ett exempel på sådan skada är fallet från 1975 med den s.k. sjukhusspionen, som var utsänd av svenska underrättelsetjänsten. De flesta han registrerade var oskyldiga, och de flesta har bevisligen fått klart sämre karriär än sina kollegor.

På detta, begränsade, vis är det underrättelsetjänstens uppgift att övervaka medborgarna. Men i övrigt inte. Militären ska stå för det yttre skyddet av samhället, absolut inte för den inre ordningen. Så fort den gränsen överskrids blir det en grundstöt mot den demokratiska rättsstaten. Man kan aldrig värna demokratin och civilsamhället genom att avlyssna alla medborgare, så enkelt är det. Det nuvarande FRA-lagförslaget måste göras om i grunden.

Tidigare inlägg om FRA-lagen:

Jakob E:son Söderbaum

Annonser

7 Responses to “FRA-lagen & hur samhällets fiender bör hanteras”


  1. 1 Chouan augusti 12, 2008 kl. 13:43

    Hmm.. nu börjar den gamla SALT-aktivisten komma fram ser jag… som protestant kan jag inte hålla med dig i de klassika jesuitfasonerna att spionera på folk hög och lågt, sånt får kommunister, katoliker och andra falangister syssla med. FRA ska väck.

  2. 2 Söderbaum augusti 12, 2008 kl. 18:55

    Chouan: För upplysnings skull har jag aldrig haft någonting med SALT att göra, ej heller kontakter med den tidningens redaktion. De har förmodligen gjort större skada för svensk konservatism under sina 2-3 år, än vad vänstern har lyckats med under hela 1900-talet. Vilket inte hindrar att deras första fyra nummer är utomordentliga, och att flera av Sveriges främsta intellektuella konservativa skrev i SALT då.

  3. 3 Conservative Club augusti 13, 2008 kl. 21:14

    Se där, någon som inte riktigt lämnat trettioåriga kriget bakom sig? Med tanke på hur det intellektuella klimatet i Sverige ser ut, är det nog ingen dum ide att som Drottning Kristina konvertera till katolicismen. Sveriges lutheranism har skolat oss i fysiskt arbete, men knappast tankemässigt.

    Söderbaum: Jag är lite nyfiken på SALT, tyvärr verkar denna främst vara tillgänglig genom aningen tveksamma ”ridstövlar & skjort- nostalgikers” hemsidor. Men det kanske kan vara värt de 4 första nummerna, med viss vånda i hjärtat.

  4. 4 Patrik M augusti 14, 2008 kl. 21:39

    Det finns två ting som är notoriskt svåra att diskutera – sådant som är tekniskt komplicerat (och där man lätt hamnar i händerna på en liten skara experter) och sådant som rör hemliga ting.

    Den s.k. ”FRA-lagen” uppfyller båda kriterierna.

    Därför törs jag inte utesluta att jag missförstått det hela, men så som jag tolkat lagen så är dess syfte INTE att avlyssna svenska medborgare (tvärtom förbjuds uttryckligen spaning mot inhemsk trafik), utan att spana på just exakt samma trafik som idag, d.v.s. utländsk trafik av militärt intresse.

    Att det sedan kan finnas befogad kritik mot lagens utformning, om hanteringen av de oavsiktliga men oundvikliga bieffekterna i form av intrång i den personliga integriteten, och bristande konstitutionell kontroll i allmänhet av vad regeringen sig företager är en sak, men jag tycker att kritiken missar målet om den går ut på att förslaget i första hand syftar till någon slags STASI-verksamhet.

    Sedan kan jag inte undgå att fundera över hur mycket det skall ha asgarvats i s-lokaler landet runt under hela denna politiska cirkus. Här har s utformat ett förslag, fått det nedröstat av de borgerliga, och när nu de borgerliga har makten och lägger ungefär samma förslag så röstar s mot och lyckas skapa en vånda och ett inbördes käbbel i regeringslägret som mer eller mindre cementerar ett redan hotande valnederlag 2010.

    Detta är naturligtvis mästerlig politisk taktik från sossarnas sida (hatten av), men om man stannar upp ett tag och funderar hur man skall tolka sossarnas position i sak, blir det hela mindre smickrande.

    Vad är skillnaden mellan Bodströms ursprungliga förslag och regeringens nuvarande? Jo, att skyddet för den personliga integriteten stärkts i det nya. Av det borde man rimligen kunna dra slutsatsen att sossarna egentligen inte har något emot själva signalspaningen (som man ju själv föreslog), utan det man invänder mot är just det ökade integritetsskyddet (som man ju däremot röstat mot).

  5. 5 Jonatan augusti 15, 2008 kl. 18:54

    Man kan diskutera detta i oändlighet, men i slutänden handlar det naturligtvis om att ett behov, som tidigre inte fanns, av att avlyssna medborgare har seglat upp.

    Istället för att då angripa symptomen bör man naturligtvis fråga sig inom vilket politikområde som man så gravt har misslyckats så att en dylik lag plötsligt är nödvändig.

    Detta bör funderas igenom och utredas. För mig är det dock självklart att det är den allt mer heterogena demografin som är orsaken, även om ingen i riksdagen någonsin skulle erkänna det.

    Fienden hade inte funnits mitt bland oss om de svenska invandringspolitiken hade skötts på ett ansvarsfullt sätt de senaste decennierna.

    Om någon kan finna fler orsaker (individualism, globalisering…) så bör även detta funderas igenom.

    Mitt råd är därför: Skippa FRA-pillret (eller ta det, det är av mindre betydelse) och angrip istället roten till sjukan.

  6. 6 Little Miss Chatterbox augusti 17, 2008 kl. 17:54

    Patrik M,

    Jag har kommit till samma slutsats som Du ungefär ( http://misschatterbox.wordpress.com/2008/06/27/fra-lagen-eller-lex-orwell-som-den-ocksa-har-kallats-2/ ) och jag förtsår verligen inte vad problemet med denna s.k. ”övervakning” är? För det första, mail som inte ”flaggas” kommer inte ens att läsas av FRA. De som felaktigt flaggas kommer inte ens lagras och de som ev. lagras kommer enbart få lagras ett begränsat antal dagar, tills beslut tagits om utredning skall initieras eller ej.

    Återigen – vad är problemet? Jag saknar det, i ovanstående inlägg. Det enda som står är att ”… argumentet att om man inte har någonting att dölja så behöver man inte oroa sig, är fullständigt värdelöst.” men jag tycker inte det och skulle gärna se en mer ingående diskussion runt just den här biten.

    Jag kommer garanterat blogga mer på ämnet liksom jag är söker på att ägaren till denna blog kommer att göra. Jag ser fram emot den fortsatta debatten. 🙂

    Mvh,
    //Little Miss Chatterbox

  7. 7 Patrik M augusti 17, 2008 kl. 19:51

    Jonatan har säkert rätt i att det bland de många flyktingar som kommit till Sverige finns ett antal som på olika sätt stödjer terrorism, och således är ”fiender”, precis som det bland svenskar fanns – och finns – kommunister och andra diktaturens apologeter som stödde och kan tänkas stödja främmande makt som vill oss illa.

    Vill man söka förklaringar till FRA-lagen tror jag dock inte att man i första hand skall blicka mot Rosengård och Rinkeby, utan mot Georgien och Estland. Det politikområde som mest av allt har havererat är försvaret och roten till vår hotbild stavas mest av allt R Y S S L A N D.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 956,309 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar