Finanskrisen, globaliseringen & konsumismen

DEBATT | Finanskrisen blir djupare för var dag som går. Dess omfattning och utveckling aktualiserar frågor om globaliseringens och konsumismens problematik. Sällan har väl konservativa värderingar och idéer varit så intressanta som nu, i synnerhet ur ett svenskt perspektiv. Alltfler börjar förstås inse i tider som de nu rådande att vi inte kan ha en samhällsordning som enbart bygger på materiella värden och där livet blir en enda jakt på pengar och ”senaste nytt”.

Det är ganska relevanta fakta i sammanhanget att den nuvarande finanskrisen har kostat västvärlden mer än Andra världskriget och nu börjar tangera den stora Depressionen i början av 30-talet. För närvarande är börsraset i Sverige större än det var depressionsåret 1931 – året innan Kreuger-kraschen. Den avgörande skillnaden idag jämfört med för 77 år sedan, är att världens ekonomier nu är mycket mer integrerade. Risken är alltså påtaglig för att rätt många nya ”Kreuger-kraschar” kommer att äga rum världen över.

I en intervju i Göteborgs-Posten den 13 december kommenterar Volvochefen Leif Johansson i förbigående att vi nu ser vad globaliseringsprojektet är till för. Han menar att den inte är till för att sprida de ekonomiska riskerna, utan för att gömma dem. För mig har en sådan kommentar från ett toppnamn inom det svenska näringslivet varit länge efterlängtat, så viktigt men också någonting man inte direkt kan förvänta sig från det storföretagarhåll. Om det är något det är läge för just nu att debattera, så är det globaliseringen.

Globaliseringen har uppenbarligen, och naturligtvis, sådana effekter att det världsomspännande ekonomiska systemet blir helt oöverskådligt. Ekonomiers integration handlar just om att skapa beroenden mellan olika länder och företag över hela världen. Man kan alltså vara beroende av en faktor på andra sidan jordklotet och inte ha en aning om det förrän den faktorn fallerar – och kanske inte ens då veta varifrån de problem man upplever kommer. Lägg på detta konsumismen, eller slit-och-släng-mentaliteten som den också kallas i lite mer folkliga ordalag, den andra frågan som verkligen är aktuell att debattera just nu.

Konsumismen har stor betydelse för tillväxten i det att fler produkter kan tillverkas, men även i termer av att prisnivåerna allmänt sett ökar (jfr tredje världens lönenivåer som är så låga att vi inte ens kan förstå hur man kan överleva på sådana löner, eller för den delen hur Asien kan tillverka det mesta vi använder till en bråkdel av priset i Europa), med följden att det blir svårare och svårare för var och en att hänga med i prisutvecklingen. Detta tvingar alla till att jobba mer, med resultatet att man tjänar allt mindre för det jobb man gör. För den allmänna varuproduktionen innebär det att kvaliteten sjunker, eftersom hela systemet tjänar på förekomsten av ”bäst före-datum” som tvingar konsumenterna att köpa nytt istället för att behålla det gamla. Allt detta medför i sin tur miljöförstöring, dels för att sopbergen växer enormt och dels för att nya ämnen inte hinner kontrolleras tillräckligt innan de sprids i olika produkter, och överhuvudtaget att risken ökar för att ”fel saker hamnar på fel ställe” och därmed får skadeverkningar.

För att summera globaliseringsproblemet och konsumismproblemet i en lika enkel som exemplifierande huvudfråga: varför ska en lokal tillverkare behöva konkurrera med någon jättelångt borta? Det förstör ju naturen med de långa transporterna, förutom att det drabbar det lokala näringslivet, och dessutom den överskådlighet som är nödvändigt för varje enskild människas kretsloppstänkande!

Vi svenskar äter t.ex. fiskpinnar som ofta fiskas i norra ishavet, men tillreds i Kina – d.v.s. helt på andra sidan jordklotet. Fullständigt otroligt, eller hur? Ett annat exempel här i Göteborg, är de kultförklarade räksmörgåsarna på restaurangen Heaven 23. Tänk dig en liten brödbit med så mycket räkor på att vem som helst blir mätt. Givetvis så populärt att folk vallfärdar dit och betalar 200 kr för en macka. Räkorna är svenska, det är ju viktigt för imagen. Men de skeppas till Kina för att skalas, och sedan tillbaka till Göteborg. Förutom all bensin som båtarna förbränner på vägen fram och tillbaka över jordklotet går det också åt enorma mängder energi till att kyla ner räkorna. Och man kan inte göra detta bara en gång i halvåret eller så – för färska räkor är det som gäller. Det är också en ofrånkomlig del av framgångsreceptet. Att skeppa räkor fram och tillbaks över jordklotet för att kunna servera dem skalade ett par sjömil ifrån där de fiskades upp är inte bara orimligt, det är urdåligt på alla sätt och vis. Men det är billigare, t.o.m. billigare än att anställa ett antal räkskalare på plats i Göteborg. För här är priserna på allting högre, så det finns ingen chans att någon kan jobba så billigt som de gör i Kina.

Avslutningsvis vill jag göra det viktiga påpekandet, att ingenting av detta är ”marknadens fel”. Det går alldeles utmärkt att ha nationell marknadsekonomi. Det går t.o.m. bättre. Satsa på nationell självförsörjning och internationella miljösamarbeten – istället för internationell ekonomi och att ställa krav på enskilda att ta ansvar för miljön. Satsa på gemenskap, förvaltarskap och långsiktig hållbarhet – istället för individualism, konsumism och kortsiktiga vinstintressen. Satsa på självständighet och ansvarskänsla framför beroende och omedelbar behovstillfredsställelse.

Satsa konservativt.

Jakob E:son Söderbaum

18 Responses to “Finanskrisen, globaliseringen & konsumismen”


  1. 1 tegis december 16, 2008 kl. 16:45

    ”nationell marknadsekonomi” hm, är det månne merkantilismens tryne som dyker upp här på tradition och fason? Passande.

    Förresten har du fel i dina ekonomiska analyser. Finanskrisen är ”över”, mer eller mindre i alla fall, vi kommer se efterslängar i bilindustrin framförallt som kommer innebära mer ”kris”, men i stort så är just finanskrisen över.
    Vi går nu in i påföljande fas – lågkonjunkturen, dvs låg eller minimal tillväxt (2009 kommer ha den lägsta tillväxten på 30 år) och hög arbetslöshet MEN återhämtande och bättre bostadsvärden och inflation. Krisen pågick så länge som bankväsendet var i gungning, men efter det kommer en värre period i och med lågkonjunkturen. Det som vi gör nu är dock ett utslag av just ”nationellt” marknadsekonomiskt tänk; protektionism, förstatligande av vissa huvudindustrier, bailouts till desamma, ökade tullar m,m. Det receptet – ”nationell marknadsekonomi” m,m – gör tvärtom det bästa det kan för att hålla lågkonjunkturen kvar och genom den skapa en depression.

    Fråga; hur ställer sig konservatismen till Keynesiansk ekonomi? Jag förstår genom detta inlägg att ni inte är så särskilt stora anhängare av monitarism och Milton Friedman?🙂

  2. 2 Patrik M december 16, 2008 kl. 17:25

    tegis,

    Det bör nog betonas att konservatismen, och T&F, inte har någon entydig syn på ekonomi. Varje skribent här representerar sig själv och sin tolkning av konservatismen, och endast det. Det du läst här och kommenterat är den konservative skribenten Södebaums syn på ekonomi.

    Om t.ex. den konservative skribenten Magnusson skulle ge sin syn på ekonomi skulle den mera likna din och Friedmans än Söderbaums och Keynes. Inte heller den kan dock betraktas som den ”sanna” konservativa ekonomisynen.

    Den som till äventyrs tycker att detta indikerar viss ideologisk splittring har förmodligen rätt. Man bör dock beakta att konservativa tenderar att lägga mindre ensidig vikt vid ekonomiska värden än vad liberaler och socialister gör, och att det som förenar konservativa ofta ligger inom andra områden än de rent pekuniära.

  3. 3 Henrik K december 16, 2008 kl. 21:32

    Du har fel i ditt exempel om räkorna, lyssnade för bara någon vecka sedan på (vad jag väldigt starkt misstänker är) samma exempel i en föreläsning i logistik.

    Det är rent krasst räknat miljövänligast att skala räkorna i Kina. Alternativet är att skala dem med maskin i Storbritannien. Eftersom Europas elenergi för att driva en sådan maskin är såpass baserad på kol ger det mindre utsläpp att samlasta nåt ton räkor på en stor båt fram och tillbaka till Asien. (Batchstorleken torde vara ointressant, man kan inte fylla ett stort fraktfartyg med endast räkor och dessa fartyg trafikerar oceanerna frekvent oavsett Heaven 23.) Det är för övrigt inte ovanligt att det ”närmaste” inte är det mest miljövänliga. Slutligen drivs ett fraktfartyg inte med bensin.

  4. 4 Söderbaum december 16, 2008 kl. 21:40

    Henrik K: Nu har inte jag varit på den där föreläsningen du refererar till, så för mig är det ganska märkligt hur du kan betrakta engelska räkskalarmaskiner som det enda alternativet till att skeppa räkorna hela vägen till Kina och tillbaka för att skalas.

    Fram tills ganska nyligen skalades räkorna på Heaven 23 av göteborgska gymnasieungdomar som extraknäckte. De blev alltså utkonkurrerade av heltidsarbetande räkskalare på andra sidan jordklotet. För mig är det fullständig skandal. Och även om dina sakupplysningar är mycket välkomna (stort tack!) så känns det inte omedelbart relevant för själva poängen.

  5. 5 Henrik K december 16, 2008 kl. 22:05

    Min poäng var att påtala din slutsats av alternativens miljökonsekvenser och att de ofta inte är så lätta att kalkylera som du ville göra gällande. Att vara anställd som manuell räkskalare är inte särskilt vanligt i Europa eftersom de flesta kan kräva bättre jobb. Och eftersom de flesta i världen som har det jobbet inte har det som ett extraknäck vid sidan av gymnasiestudier hoppas jag att fler får mer kvalificerade jobb i framtiden.

    Poängen med globala logistiklösningar jämfört med nationell självhushållning är att spara resurser (även om det kan optimeras ytterligare genom att också miljökostnader översätts i monetära kostnader). Jag förstår inte din aversion mot det.

    (Du får nog sista ordet i debatten, måste tentaplugga i nämnda ämne nu.)

  6. 6 Populisten december 17, 2008 kl. 14:12

    Söderbaum, detta med räkorna är för mig också ett lysande exempel på hur idiotisk dagens ekonomi har blivit. Vad som är felet mer exakt och hur det bör lösas kan man förstås tvista om.

    Jag är inte någon större miljövän i betydelsen koldioxidtroende, men det förefaller ändå totalt vettlöst att slösa med en ändlig resurs som olja genom att helt i onödan transportera varor fram och tillbaka över jorden. Intresserar man sig för företagsekonomiämnet kommer man snart att stöta på uttrycket Lean Production numera och sett i det perspektivet är det också logistiskt vansinne att hålla på så här. Vansinnigt därför att det torde ge upphov till en oerhörd massa dålda kostnader i form av svinn och kvalitetssänkning pga själva transporten. Så varför blir det ändå såhär? Ja svarat har vi mitt framför ögonen. Vi har helt enkelt bestämt oss för att vi inte vill att den här typen av jobb ska utföras i Sverige (eller västeuropa) och därför gjort varje arbetat timme så till den milda grad dyr att det bli billigare att skeppa räkorna fram och tillbaka till Kina. Kanske tycker vi att svenskar är för fina för att ha denna typ av ”skitjobb”, men i så fall vore det väl bättre att importera ett gäng kineser att göra jobbet åt oss på plats!

    Om det är den intellektuella vänsterns förakt mot kropsarbete (för den är monumental trots att de kallar sig arbetarrörelse) eller bara brist på insikt om vad en gigantisk statsapparat närd av högskattepolitik leder till kan jag låta vara osagt. Jag vill dock hävda att de tankar du har om en mer lokal ekonomi inte kan samexistera med tanken på en gigantisk skattefinansierad statsapparat.

  7. 7 Söderbaum december 17, 2008 kl. 17:04

    Populisten: ”Jag vill dock hävda att de tankar du har om en mer lokal ekonomi inte kan samexistera med tanken på en gigantisk skattefinansierad statsapparat.”

    Nja, en sund ekonomi kan väl överhuvudtaget inte samexistera med en gigantisk skattefinansierad statsapparat som den vi har i Sverige, oavsett om ekonomin är global eller mer eller mindre lokal/regional. Eller vad menar du?

    Jag tror faktiskt inte det finns någonting utanför Europa som Sverige behöver. Och så stärker vi det nordiska samarbetet inom ramen för ett självförsörjande Europa. Vore inte det framtidens melodi efter finanskrisen?

  8. 8 Populisten december 17, 2008 kl. 18:27

    ”Nja, en sund ekonomi kan väl överhuvudtaget inte samexistera med en gigantisk skattefinansierad statsapparat som den vi har i Sverige”

    Sant! Jag har inget emot den generaliseringen, men däremot tror jag att just kopplingen mellan vårt högskattesamhälle och ”outsourcandet” av räkskalandet förtjänar att lyftas fram mer i debatten. Vänstern älskar ju det första och avskyr det andra. De verkar dock inte inse kopplingen.

    Visst finns det saker utanför Europa som vi vill ha. Ris, kaffe, olja, te, silke, bananer osv. Förutom olja så är det dock inget som hindrar att vi blir teoretiskt självförsörjande och bara beroende av mer lyxartade artiklar. För övrigt ser jag personligen gärna att vi gör oss oberoende av oljan enkom av det skälet. Gärna handel med omvärlden för min del alltså, men bara för att utbyta varor som av olika skäl inte finns överallt eller som av ett eller annat ”verkligt” (dvs inte politiskt beslutat) skäl är klart billigare att köpa in utifrån än att tillverka här hemma.

  9. 9 Söderbaum december 17, 2008 kl. 23:28

    Populisten: ”Visst finns det saker utanför Europa som vi vill ha. Ris, kaffe, olja, te, silke, bananer osv. Förutom olja så är det dock inget som hindrar att vi blir teoretiskt självförsörjande och bara beroende av mer lyxartade artiklar. För övrigt ser jag personligen gärna att vi gör oss oberoende av oljan enkom av det skälet. Gärna handel med omvärlden för min del alltså, men bara för att utbyta varor som av olika skäl inte finns överallt eller som av ett eller annat “verkligt” (dvs inte politiskt beslutat) skäl är klart billigare att köpa in utifrån än att tillverka här hemma.”

    Det köper jag rakt av. Plockar in det i den vision för en bättre framtid efter finanskrisen som jag nu börjat mejsla på.

    Slogan: Det måste finnas gränser.

  10. 10 tegis december 18, 2008 kl. 19:09

    ”Och så stärker vi det nordiska samarbetet inom ramen för ett självförsörjande Europa”

    Hurra. =)

  11. 11 tegis december 18, 2008 kl. 19:11

    Patrik: Det känns som konservatismen är ganska splittrad i frågan alltså? Kan man ens se konservatismen som en enhetligt höger-politisk skola?

  12. 12 Populisten december 18, 2008 kl. 19:18

    ”Slogan: Det måste finnas gränser.” :d

    Passar f.ö. som slogan för många konservativa paradgrenar. Uppfostran, lag och ordning osv.

  13. 13 dagelf december 18, 2008 kl. 20:32

    Tegis: Klart man kan. Konservatismen är Höger. Höger är konservatism. Ursprungligen i alla fall. Begreppet höger kom som bekant till när de som motsatte sig revolutionen satte sig på höger sida om talmannen i den franska nationalförsamlingen.

    Sen har dess grupper traditionellt också haft en marknadsvänlig grundsyn och detta har varit en av huvudstriderna under 1900-talet (planekonomi vs marknadsekonomi) och därav har vissa dragit slutsatsen att marknadspositism per definition är höger och det skulle vara den enda definitionen av höger. Det är alltså fel.

    Huruvida denna förväxling gått så långt att den är att betrakta som vedertagen går förståss att diskutera. Men jag kommer alltid försvara Högerbegreppet som något annat än marknadsliberalism(även om det inte utesluter marknadsliberalism).

    Svenska folkpartiet sågs ju som bekant som ett vänsterparti länge, inte för att de var marknadsmotståndare utan för att de rent socialt och kulturellt var radikaler. Deras danska partikamrater heter som bekant fortfarande venstre.

    Läs också: https://traditionochfason.wordpress.com/2007/01/30/hoger-ett-klargorande/

  14. 14 Söderbaum december 19, 2008 kl. 11:57

    Tegis: ”Det känns som konservatismen är ganska splittrad i frågan alltså? Kan man ens se konservatismen som en enhetligt höger-politisk skola?”

    Kan man se liberalismen som en enhetlig skola? Anarkokapitalister, batongliberaler, socialliberaler, libertarianer, nyliberaler, liberalkonservativa…

    Svaret är förstås att konservatismen, liksom liberalismen och socialismen, är en huvudideologi. Det finns en uppsättning grundprinciper som skiljer dem åt, och sedan finns det en del överlappningar i gränstrakterna.

  15. 15 Patrik M december 19, 2008 kl. 18:42

    tegis:
    ”Patrik: Det känns som konservatismen är ganska splittrad i frågan alltså? Kan man ens se konservatismen som en enhetligt höger-politisk skola?”

    Splittrad konservatism? Jo, det stämmer nog, men precis som Söderbaum visar så gäller det även de båda andra huvudideologierna.

    Vad gäller högerbegreppet instämmer jag också i vad dagelf sagt, nämligen att det inrymmer mer än bara marknadsliberalism. Vill man stöka till begreppen ytterligare kan man också notera att den ekonomiska modell som försvaras av den politiska vänstern i Sverige kallas ”liberal” i USA, medan den fria marknadens och låga skatternas förespråkare där kallas ”conservative”.

    Sammantaget får man nog titta mer på sakpolitiskt innehåll, än självvalda eller påklistrade ideologiska etiketter.

  16. 16 Patrik M december 19, 2008 kl. 22:24

    Jag vet inte om jag kommer att hinna med en mer utförlig utläggning i ämnet ekonomi och handel under överskådlig tid. Just nu tänkte jag nöja mig med en reflektion kring artikelns räkor.

    Vi kan i vart fall vara tacksamma för att svenska räkor skickas till Kina för att handskalas och inte tvärtom. Den dagen kineserna skickar sina räkor för att handskalas av svenska ungdomar, då vet vi att socialismen är fullt genomförd i Sverige.😉

  17. 17 Magnus december 24, 2008 kl. 1:13

    Tror att du – om du inte redan gjort det – skulle finna det intressant att läsa antologin Vinst, utgiven av Ersta diakoni och Verbum Förlag. Författare med olika bakgrunder och åsikter diskuterar begreppet vinst: Finns det en skillnad mellan vinstintresse och girighet, vinst som drivkraft, skälig eller rättfärdig vinst, vinst och etik, övervinster, vinst som vägen ut ur fattigdom, vinst i vården, vinst i ett historiskt perspektiv, vinst på kort sikt eller för långsiktig utveckling, vinst som mål eller medel…

    God jul!


  1. 1 Arbetslösheten i Kina – en av finanskrisens och globaliseringens följder « Elin and Jonas’s Blog Trackback vid februari 9, 2009 kl. 16:46

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar