Kriget mellan Israel och ”Palestina”

För de flesta personifierar Yassir Arafat (1929-2004) kriget i Mellanöstern, oavsett om man ser honom som krigshetsare eller frihetskämpe.

ANALYS | Idag rapporteras att Israel per den 27/12 genomfört den blodigaste attacken mot Gaza sedan sexdagarskriget 1967. Politiker världen över fördömer anfallet i mer eller mindre kritiska ordalag, och tidningarna rapporterar om palestinier som just förlorat familjemedlemmar och hur synd det är om dem. Det ÄR synd om civilbefolkningen i dessa områden. Men det är slående att vi i svensk media i stort sett aldrig läser tårdrypande betraktelser över judisk mamma som förlorat son och make i den senaste raketattacken från palestinskt håll. I svensk media är det alltid synd om palestinierna, men aldrig om israelerna. Inte ens när det nu på julafton regnade raketer från Gaza in över södra Israel.

Låt oss backa till begynnelsen av alltihop. Efter Första världskriget hade Storbritannien det område som kallades Palestina. Efter Andra världskriget beslöt västmakterna att det grymt sargade judiska folket skulle få sig en egen stat där de kunde leva. Det område i mellanöstern som låg under brittisk flagg hade aldrig varit någon stat. Där hade det också sedan Moses dagar bott judar, och gjorde alltjämt. Staten Israel upprättades där mitt ute i öknen. Judarna började flytta in en masse – och de lyckades med det omöjliga: de fick den ofruktbara öknen att blomma. Skillnaden mellan Israel och regionen Palestina är än idag enorm – hos palestinierna är det fortfarande öken. 1995 blev Betlehem palestinskt, och man tog över en snygg, fin och välfungerande stad med hög levnadsstandard. Endast två år senare hade palestinierna lyckats föröda Betlehems välfärd.

Staten Israel och icke-staten Palestina

Det är viktigt att påpeka att någon palestinsk stat aldrig har existerat. Palestinierna har inte lyckats enas till någonting så grundläggande ens genom att utse judarna till ”public enemy”, vilket annars är en klassisk härskarteknik för att ena sitt eget folk. Och det är precis detta som är grunden för kriget i Mellanöstern – palestinierna vill framför allt annat utplåna staten Israel och de nöjer sig inte förrän alla judar har försvunnit från området. I väst är vi så naiva att vi t.o.m. tilldelade terroristledaren Yassir Arafat Nobels fredspris vid början av hans presidentskap över den ”Palestinska myndigheten”. Han har personligen förlängt kriget i Mellanöstern i flera decennier, åtminstone i termer av att vägra jämka samman båda sidornas viljor. Men åter till huvudspåret Gaza, som står som en alldeles utmärkt symbol för hela kriget mellan Israel och ”Palestina”.

Efter staten Israels bildande 1948 styrdes Gaza av Egypten fram till sexdagarskriget 1967. Israel fann sig då nödgade att ockupera Gazaremsan, eftersom området var av enormt krigsstrategiskt värde. Gaza har inget som helst annat värde för någon sida än att det ligger så till att man därifrån kan beskjuta hela Israel med bomber och raketer. I nästan 40 år höll Israel Gaza. Under denna tid har den europeiska vänstern oavbrutet tjatat om ond imperialism, dundrat slagord om att det är Israel som är boven i dramat och krävt att Gaza ska tillfalla ”Palestina” – eftersom palestinierna är i majoritet där. Israels svar har konstant varit att om man släpper ifrån sig Gazaremsan till palestinierna så kommer de direkt att inleda bombningar av Israel från Gaza. Detta har av den högljudda västerländska vänstern avfärdats som ett svepskäl till Israels fortsatta ondskefulla ockupation, och Israels stora behov av moraliskt stöd från väst har därmed undergrävts år efter år. Som ett monument över Sveriges starkt vänstervridna och propalestinska rapportering av kriget står den regelrätta förfalskningen av källuppgifter (se förslagsvis detta exempel)

År 2005 uppgav Israel frivilligt Gaza till palestinierna, och de judiska bosättarna evakuerades. Israel kunde inte längre stå emot den propagandistiska press man utsattes ifrån både från muslimskt håll och från Europa, och palestinierna hade ju sagt att alla idéer om att de skulle använda Gaza för att bomba Israel var lögn. Samma vecka som palestinierna fick kontroll över Gaza började de skicka raketer mot Israel därifrån. Bombningarna av Israel från Gazaremsan har därefter fortsatt med vissa illa respekterade vapenvilor, och kompletterats med självmordsbombare. Ideligen drabbas den israeliska civilbefolkningen. På den ena sidan kämpar mellanösterns enda demokrati Israel, och på den andra kämpar terroriströrelsen Hamas som efterträtt terroriströrelsen PLO. Efter bombregnet på julafton 2008 har Israels kvinnliga utrikesminister sagt att nu får det vara nog. Konflikten trappas nu upp, och den nya israeliska offensiven mot Gaza väntas pågå i månader.

Jag står självklart på Israels sida i denna konflikt, och för mig är deras agerande i allmänhet fullt förståeligt. Man ska dock inte sticka under stol med att även Israel gått till överdrifter och ibland rena övergrepp mot palestinierna. Liksom ideligen palestinierna gör, med sina raketer mot och självmordsbombningar i det israeliska civilsamhället. Det är p.g.a. detta som Israel har byggt muren/skyddsbarriären mot det palestinska territoriet – för att skydda sig själva, och inte behöva hämnas så ofta. Men visst är det synd och skam att de har byggt den på andra sidan gränsen, och inte inom den egna staten.

Glöm inte de kristna i Mellanöstern!

Det är dock inte enbart den judiska och muslimska civilbefolkningen som drabbas konstant av det pågående kriget i Mellanöstern. Mitt upp i allt detta lever också en kristen minoritetsbefolkning, som förtrycks av både Israel och palestinierna. Om nästan ingen talar om Israels perspektiv i konflikten, så talar ingen alls om de kristnas situation. I väst måste man ställa sig på israelernas eller palestiniernas sida i kriget i Mellanöstern, det är ett grundkriterium för att man överhuvudtaget ska kunna uppfattas som någorlunda insatt i politik och samhällsfrågor i vår tid. Men den kristna befolkningen i mellanöstern – våra egna trosfränder – finns inte ens i föreställningsvärlden när vi västerlänningar bygger upp en konflikt med varandra (!) för ett krig som äger rum på andra sidan jordklotet.

Faktum är att det nu har gått så långt att den kristna befolkningen i Mellanöstern näst intill håller på att utplånas efter 2000 år. Jag har tidigare nämnt Betlehem, kristendomens näst heligaste stad. På 1950-talet var andelen kristna där 90%, idag är ca 40% av Betlehems 32,000 invånare kristna. Under det brittiska styret fram till 1948 utgjorde de kristna en majoritet i området, idag utgör de enligt olika källor mellan 2-5% varav de flesta inom den palestinska regionen.

Jag var i Israel år 2000, och besökte då Jerusalem och Betlehem. Jag har besökt Jesus födelseplats, Golgata och den heliga graven. Dessa platser är förstås inte alls viktiga för vare sig judar eller muslimer. Flera gånger under de senaste 15 åren har t.ex. Födelsekyrkan varit utsatt för skottlossning i strider mellan palestinsk och israelisk militär. Jerusalem, som är kristendomens heligaste stad, slits mellan judar och muslimer som även de ser den som sin heligaste stad. Givetvis med rätta, för de tre världsreligionerna har ju alla sin vagga där, men judar och muslimer gör det alltså dels med militär kraft och dessutom på ett sätt som går ut över de kristna. Våra egna trosfränder.

Vi som står upp för och vill försvara den västerländska civilisationen måste också slå vakt om dess rötter. Vi skulle verkligen behöva bilda opinion för att värna den kristna befolkningen och de kristna helgedomarna i Mellanöstern. Vi kan inte tillåta att kristendomens grundstenar i Det Heliga Landet raseras i kriget mellan två andra världsreligioner. Tekniskt sett är förstås en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina det första praktiska steget. I samband med det måste Jerusalem definitivt erkännas som kulturhuvudstad för alla de tre trosinriktningarna – låt tre världsreligioner vaka över dess helighet, istället för att två av dem riskerar att slita sönder den. För att uppnå en sådan lösning praktiskt sett, är kanske en mer aktiv kristen inblandning i konflikten vad som behövs för att de andra två arméerna ska kunna komma till förhandlingsbordet.

Vi har kastat stenar
på soldater och poliser
Vi har skjutit raketer
mot våra fiender
Och hela världen känner till vår kamp
Leve Palestina och krossa sionismen

—Ur den svenska kommunistsången ”Leve Palestina”

Jakob E:son Söderbaum

4 Responses to “Kriget mellan Israel och ”Palestina””


  1. 1 ace december 28, 2008 kl. 18:40

    Här är en bra sammanfattning av vad som verkligen hände i Mellanöstern när Israel bildades
    http://tinyurl.com/2jzuwd

    Redan 1920 i San Remo, långt före andra världskriget och förintelsen, var judarna lovade att få det brittiska mandatet ”Palestina” som sitt nationalhem, men engelsmännen gav bort nästan 80% av detta område till araberna som bildade det, som senare blev Jordanien.
    Det finns alltså redan en palestinsk stat på området, men en stat som vägrar att ta emot och assimilera sina arabiska bröder, de sk ”palestinierna” eftersom deras misär är sådant bra propagandamedel i kampen för att utplåna Israel.
    Jämför med de hundratusentals judar som fördrevs från arabländerna vid kriget 1948. Ingen talar om dem, för de har tagits emot och assimilerats i staten Israel.

  2. 2 Lenge Leve PALESTINA april 13, 2010 kl. 15:59

    Här sitter du och skriver om någor du inte vet om. Jag vet inte vart jag ska börja efetrsom en människa som dig är ett outbildad och verkar inte förstå något. Men jag kan väll försöka förklara något för dig så du sliper gå runt med en stor lögn. För det första så kan du hämta en gammal karta dvs en orginal karta så kommer du se att det står PALESTINA och inget annat ett bevis att Palestina har och är och kommer för alltid vara det orginala landet och inte Israel som du tror. Och för det andra du säger att det är synd om en israelisk mamma som förlorar sin man eller son visst jag gillar själv inte s enågon lida eller dö. Men jämför hur många kvinnor,män, barn och civila som dog under det senaste Gaza kriget mellan, ja du jämför dödsskillnaden mellan palestinier och ijudar.

    Och vad säger du om det förbjudna giftet som Israel använde mot Gaza befolknigen, eller hur de tulla de små oskyldiga barn som är på väg till skolan ? Eller när Israel ockuperade städerna eller ja där palestinierna bor som enligt FN tillhör Palestina, eller när ”Israel” ockuperade mer en va de hade fått enligt FN eller läser du bara det du vill och blundar för sanningen.

    Men du så som alla som tror att Palestina inte finns, och att Israel har rätt till allt så kommer vakna någon gång och fatta hur blåsta ni är. Hur nu alltid drömt en overklig dröm. Och om du kan fatta iallafall lite så kommer du se att sanningen kommer alltid fram , Det finns mycket mer att säga om detta men tyvär så kan jag inte sitta här och skriva … men faan va ja tycker synd om dig……

  3. 3 Patrik Magnusson april 13, 2010 kl. 18:20

    Lenge(sic!)Leve PALESTINA:

    Man skall nog akta sig för att utgå från att den måste vara outbildad som inte delar ens uppfattningar. Jag har länge intresserat mig för den arabisk-israeliska konflikten, och jag finner att ju mer jag läser och lär om den, desto okunnigare känner jag mig.

    Det finns inte, här som i de flesta fall, något svart och något vitt. Båda parter i konflikten har goda historiska skäl för sina anspråk, båda har begått handlingar som de rimligen inte borde ha anledning att känna stolthet för. En lösning på konflikten (jojo, lite galopperande optimism måste man få tillåta sig ibland) kan dock inte bygga på vare sig historiska anspråk, eller utförda oförrätter.

    Skall man nå en lösning måste man hitta en formel som tar hänsyn till båda parters rimliga behov att kunna bygga sig ett gott och fungerande samhälle fritt från angrepp eller hot om angrepp från den andre. Det kommer att kräva stora eftergifter från båda parter, eftergifter som man sannolikt inte är villiga till, eftersom båda parter tror sig kunna vinna utan kompromisser, och har noll tillit för den andra parten.

    Sedan kan man inte låta bli att fundera hur historien hade sett ut om israelerna efter sina segerrika krig 1948 och 1967 hade behandlat sin arabiska befolkning så som araberna behandlade sin judiska befolkning 1948, d.v.s. kastat ut dem allihop. Vem hade då startat intifadan? Kanske är det så att det är israelernas demokratiska system och humanistiska ideal är det som ligger till grund för det spott och spe landet idag får utstå.

    Samtidigt är det detta som gör att jag naturligt får sympati för Israel i denna konflikt. De representerar det system och de ideal jag sympatiserar med. De tog emot och integrerade sina fränder som drivits på flykt, istället för att sätta dem i flyktingläger för att utöva moralisk utpressning på motståndaren.

    De för krig mot militära mål, och försöker undvika civila offer, istället för att rikta in sig mot fiendens civila, och använda sina egna civila som mänskliga sköldar. Därför har jag lättare att sympatisera med Israel.

    Detta innebär inte att jag anser att Israel är utan fel. Det innebär heller inte att jag tror på att en lösning som utesluter en Palestinsk stat vare sig är önskvärd eller möjlig. Frågan är dock hur Israel skall kunna släppa till en sådan lösning utan att riskera sitt folks säkerhet. Det palestinska självstyret i Gaza torde ju knappast ha lugnat israelerna på den punkten.

  4. 4 Anna Georgsson mars 11, 2015 kl. 9:27

    Visst. Det är synd om en
    Kvinna som förlorar man och son i en bombning från palestinier. Men. Känner du till massakerna de utsattes för i flyktinglägren shilata och Sabra? 800 kvinnor och barn slaktades av judar. Civila.
    Känner du till tiden då israel lät bomber falla över beruit i Libanon eftersom det fanns 5000 medlemmar i PLO som hade sitt högkvarter där. HUR MÅNGA CIVILA TROR DU INTE DOG DÅ?! Jag är 15 år och vet för fan mer än dig. Judarna slaktade och förföljde palistinier precis som de blev förföljda av nazister. Försök försvara det är du snäll.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 929,046 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar