Lögnerna har snart nått vägs ände

För första gången på länge är försvarspolitiken på allvar tillbaka på den politiska dagordningen. Det var i tisdags på Folk och Försvars konferens i Sälen som folkpartiledaren Jan Björklund flaggade för att försvarspolitiken måste läggas om och försvaret stärkas. Afghanistandoktrinen måste nyanseras med insikten att det säkerhetspolitiska läget försämras, och att försvarets primära uppgift faktiskt måste vara att försvara Sverige.

För en försvarsvän klingade Björklunds utspel ovant, och nästan osannolikt klarsynt för att komma från en svensk rikspolitiker. Pansarvapnet, ubåtsvapnet och luftvärnet måste förbli starka, Gotland måste remilitariseras och Sverige måste ha kapacitet att på kort varsel sätta upp sex brigader är kärnpunkterna i Björklunds budskap. Smaka på det, sex brigader. Idag saknar Försvarsmakten över huvud taget en krigsorganisation, därför existerar strängt taget inga brigader, men de ”insatsförband”, som det heter på nyspråk, som finns motsvarar ungefär en halv brigad.

Den stora lögnen

Uttalandet, som har rönt stor uppmärksamhet i media, orsakade naturligtvis stor irritation bland allianskamraterna i regeringskansliet (även här). I synnerhet vår fredsvän till försvarsminister Sten Tolgfors reagerade, bland annat på sin nystartade blogg. Han skriver bland annat den 20 januari att det gäller ”att vara tydlig med begreppen” och avpolletterar kravet på att Sverige skall återgå till en brigadstruktur med konstaterandet ” organisationen och kunskapen finns inte kvar”. Så mycket för den omtalade återtagningsförmågan.

De senaste tjugo åren har alla argument mot eller farhågor inför förbandsnedläggningar regelmässigt och systematiskt viftats bort med påståendet att Sverige skulle behålla en ”återtagningsförmåga”, dvs bibehålla materiel, personal och kompetens i tillräcklig omfattning för att om läget krävde det snabbt kunna göra neddragningarna ogjorda. Detta visar sig nu vara en fräck lögn. Att det alltid har varit en lögn säger sig självt, med den drastiska nedläggningstakt vi har sett är det omöjligt att behålla en återtagningsförmåga.

Skriften på väggen

Den s k framförhållningsdoktrinen, att Sverige skulle få signaler i god tid innan det säkerhetspolitiska läget blev så allvarligt att försvaret skulle behöva brukas i vårt närområde och hinna reagera på dem, var också en bluff. Signalerna har rasat in de senaste åtta åren. Ett auktoritärt Ryssland som påbörjar ett gammaldags anfallskrig mot ett grannland får väl för övrigt betraktas som bland de kraftigaste signaler som går att få i sammanhanget. Även detta faller på sin egen orimlighet. Försvaret måste vara tillgängligt här och nu, inte om tio år. I vilken upptänklig situation skulle en svensk politiker ta pengar från vård, skola och omsorg för att sätta upp pansarbrigader för att försvara Sverige? Det går inte att föreställa sig. I världens mest vankelmodiga och trygghetsknarkande land, ankdammen Sverige, skulle regeringen inte inse situationens allvar förrän Röda Arméns kosacker vattnade sina hästar i riksdagshusets lunchmatsal.

En annan ständigt återkommande lögn är den om ”omprioriteringar”. Tolgfors skriver på bloggen att försvarspolitiken handlar om prioriteringar, om vissa saker prioriteras måste andra saker nedprioriteras. Detta stämmer i och för sig i sak, men omprioriteringar har i försvarspolitiken alltid varit det samma som nedskärningar. Inför de stora nedskärningarna 1996 och 2000, när man först började tala om insatsförsvar, talade man om att då krigsförbanden nedprioriterades skulle Hemvärnet utökas för att överta rollen som territorialförsvar. Lögn. Hemvärnet har i successiva beslut minskat från 120 000 man till 100 000 man till 80 000 man till dagens 35 000 man. Och nymoderaten Sten Tolgfors trampar på i upptrampade spår, i stolt ideologisk efterföljd till 90-talets socialdemokrati

De små stegens tyranni

Dessa lögner om återtagningsförmåga, framförhållning och omprioritering har i tjugo år använts på ett systematiskt sätt för att föra allmänheten bakom ljuset, tysta motståndet mot den förda politiken och ständigt skala av försvaret. Man har genom ett verkligt ”de små stegens tyranni” hela tiden flyttat fram smärtgränsen för vad som är politiskt möjligt. Idag står vi med facit i hand, drabbade av eftertankens kranka blekhet, och ser att sedan 1996 har över 50 förband gått i graven. Ett sådant beslut hade aldrig gått att genomföra om alla kort hade lagts på borden från början. När inget kan bli värre kan man i alla fall säga att man har fast mark under fötterna, och det förefaller som om försvarspolitiken snart har nått vägs ände. Ett uppvaknande är kanske nära, vi får bara hoppas att det inte kommer för sent.

Daniel Bergström

7 Responses to “Lögnerna har snart nått vägs ände”


  1. 1 Patrik M januari 23, 2009 kl. 13:27

    Väl skrivet. Instämmer till fullo. All heder till Björklund. Visst ligger det säkert något i misstankarna om att han försöker vinna politiska poäng på att adoptera den föräldralösa försvarsfrågan, men det ändrar inget i sak tycker jag. Försvarsfrågan fanns där, ledig för alla att omfamna.

    Istället för att skälla på Folkpartiet för hur deras utspel genomfördes, borde alla partier som vill behålla någon trovärdighet som ansvarstagande partier sätta sig ned och inleda samtal om hur den havererade svenska säkerhetspolitiken skall bringas på rätt köl igen.

    Det parti som har allra längst att gå och mest att bevisa är onekligen moderaterna, vars svek i försvarsfrågan varit så totalt. Ett första steg måste vara att sparka försvarslöshetsminister Tolgfors som så ivrigt försvarat och så intimt kommit att förknippas med den huvudlösa försvarspolitiken alliansen fört.

  2. 2 Frederick januari 23, 2009 kl. 14:20

    Nu röstade inte jag på Alliansen, men om det var något som möjligtvis hade kunnat få mig att göra det, så hade det varit en förhoppning om ett starkt och modernt försvar.

    Vad hände? Reinfeldt & co skär ned försvaret. När man i vanliga fall vill leka tvärtomleken med sossarna och drivs att ett monomant sossehat, så tycks man här vilja ta över socialdemokraternas politik helt och fullt.

    Heder åt Björklund, som sagt.

  3. 3 Anarkokonservativ januari 23, 2009 kl. 14:39

    Björklund verkar var den ende med verklighetsinsikt i frågan.

    Inte klokt att politikerna fått komma undan med att köra utan hemförsäkring för vårt land i femtontalet år.

    De har gjort mer skada än Stig Wennerström och de som drivit genom nedskärningarna i försvaret och röstat för dem är skyldiga till samma brott.

  4. 4 Försvarsvän januari 31, 2009 kl. 1:10

    Är det överhuvudtaget någon ur allmänheten som kan förväntas hålla koll på alla förändringar som skett inom försvaret under de senaste årtiondena? Politikerna och ÖB kollrar bort oss med ständigt nya besked och turer, ständigt nya nedläggningshot och besparingar, nya doktriner och nya inriktningar, blandat med lite hederlig sifferexcersis.

    Vad har vi för ett försvar idag? Hur pass god är vår försvarsförmåga när det gäller försvaret av Sveriges territorium och nationella oberoende? Är detta något som vi vanliga medborgare kan utkräva svar på från politikerna? Knappast. Vi får nöja oss med luddiga svar om att Sverige visst kan försvaras, att Sveriges försvar visst är satt i ständig förbättring (och att det visst ”var värre under sossarnas tid vid makten”, ja tacka för det men vad är det för en måttstock egentligen när det kommer från ett påstått försvarsvänligt parti). Detta samtidigt som ÖB förklarar att hans försvar inte kommer att ha resurser nog till att skrapa ihop ens de soldater och den materiell som behövs till utlandsmissionerna framgent, och ändå vill regeringen och framför allt då moderaterna, framhärda i sina lögner om att Sveriges försvarsförmåga aldrig varit i bättre skick. I en tid då allt färre får göra lumpen så minskar dessutom den lilla insyn som den breda allmänheten tidigare hade i försvarets förehavanden och allmänna tillstånd till att vara ett privilegium som är få förunnat. En utveckling som säkerligen passar politikerna alldeles utmärkt.

    Försvaret känns lite grand som ett hus där otaliga heminredare och renoverare fått leva rövare under flera år allt efter det flyktiga modets nycker och utan att vi, köparna, har fått säga vår mening eller haft någon vidare insyn i det löpande projektet, vi har däremot fått stå för kostnaderna. Det känns lite så faktiskt när man läser de senaste i raden av alla artiklar som bistår oss i allmänheter med de senaste nyckerna från politikernas eller ÖBs sida, utan att få något riktigt grepp om vad i h-e som har hänt med försvaret. Jag menar, ärligt talat, vad har ni gjort med vårt försvar? Om det är någon princip som har kommit att bli statsbärande i Sverige under de senaste decennierna så är det den om den totala ansvarsfriheten. Denna princip är allenarådande i så gott som alla samhällsområden men har kanske kommit att drabba vårt försvar allra värst. Övriga offentliga verksamheter har vi som vanliga medborgare haft åtminstone en rätt hyffsad inblick i och det har inte varit svårt att märka av den kraftiga försämring som skett inom nästan samtliga områden, det gäller såväl skolan, vården, äldreomsorgen, rättsväsendet etc ad infinitum.

    Men med försvaret så är situationen en annan, när det gäller försvaret så är vi vanliga medborgare förpassade till politikernas ihåliga försäkringar om att allt är som det ska och att ingen orsak till oro finns. Dessa försäkringar har med åren börjat klinga allt falskare, men trots att vi här talar om en av samhällets grundpelare, landets försvar, de samhällskrafter som ansvarar för att värna och försvara Sveriges fortsatta suveränitet, så kan vi inte få politikerna till att tala klarspråk om vad dem har gjort: dem har kört vårt lands försvar i botten och har inga planer på att i grunden ändra riktning på sin politik, lämna ‘jojodoktrinen’ (rusta ned i lugnare tider, rusta upp när Ryssen står i vår bakgård och kriget nästan är över) och vrida tillbaka utvecklingen till den tid då Sveriges försvar verkligen var ett försvar, oavsett vad opinionen säger så kommer inget av riksdagspartierna att ta denna opinion på allvar, vänstern var borta ur leken från första början och högern är stadd i ett stadie av förfall där man gör avbön för sina tidigare synder och anammar vänsterns politik i alla frågor utom skattefrågor. Därmed så står också Sverige försvarslöst i fler än ett hänseende, det finns ingenstans dit svenskarna kan vända sig för att finna det ledarskap som krävs för att kunna driva denna fråga. Vi är utelämnade åt politiker som behandlar försvaret som vilken annan utgiftspost som helst, som ännu ett i raden av alla exempel på viktiga samhällsfunktioner som socialisterna (och nu wannabesocialisterna på högerkanten) med sin enastående förmåga att skapa kaos och oordning, har kört fullständigt åt h-e.

    Gud hjälpe oss.

  5. 5 Patrik M januari 31, 2009 kl. 7:29

    Försvarsvän:

    Håller helt med dig. Det är inte utan att man tänker på Per-Albin Hansson som 1939 trosvisst (och totalt falskt) deklarerade: ”Vår beredskap är god”.

  6. 6 Daniel Bergström januari 31, 2009 kl. 11:41

    Försvarsvän: mycket välskrivet, jag kunde inte instämma mer. Det är snarast med en frustrerad uppgivenhet som man konstaterar hur politikerna kan misshandla försvarsfrågan, ljuga öppet och hela tiden tänja begreppen. Tyvärr har vi ju bara oss själva att skylla. Anledningen till att försvarsfrågan är så fruktansvärt ansvarslöst behandlad är att det inte straffar sig politisk att göra så. Politik är i mycket minsta motståndets lag, och eftersom man inte vinner några val på att lova att Sverige skall kunna försvaras så vinner andra prioriteringar. Allt handlar om det svenska psyket, format av den socialdemokratiska kulturrevolutionen.

    Kul liknelse med ett rummet och heminredarna!🙂

  7. 7 Alamo februari 17, 2009 kl. 9:36

    Väl talat Daniel Bergström!

    Gillade särskilt:

    ”I världens mest vankelmodiga och trygghetsknarkande land, ankdammen Sverige, skulle regeringen inte inse situationens allvar förrän Röda Arméns kosacker vattnade sina hästar i riksdagshusets lunchmatsal”

    Du har ett skönt bildspråk!

    Alamo


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 929,046 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar