”Vår vapenlösa trygghet än…”

Igår kom ÖB:s förslag till försvarets utveckling 2010-2014. Det såg inte bra ut, även fast det inte var fullt så illa som på förhand hade befarats av bl.a. SvD. Men försvaret kan inte gärna själva få skulden för ÖB:s föreslagna nedskärningar. De uppgifter man enligt uppdraget från regeringen är satta att lösa är helt enkelt omöjliga att sammanjämka med riksdagens anslag. När politikerna vägrar att lyssna så finns det inte så mycket andra val, överbefälhavaren kan inte trolla fram pengar. Det som däremot ligger försvarsmakten till last i denna fråga är att försvaret odlar en ohälsosam intern kultur av ”locket på” och förbud mot att kritisera ledningen. Öppenheten i organisationen kring de kommande förändringarna har tydligen varit obefintlig, och frustrerade förbandschefer fick inte veta om deras förband låg på slaktbänken eller ej förrän förslaget redan gick ut till medierna.

Socialdemokratins opålitlighet

Till Håkan Syréns försvar måste trots allt sägas att han i snart ett års tidigt har deltagit i den offentliga debatten och ofta påpekat att försvarsmaktens anslag är otillräckliga för att lösa myndighetens vidlyftiga uppgifter. Håkan Syrén har med andra ord varit så tydlig det går för en myndighetschef att vara utan att bryta mot myndigheters grundlagstadgade lojalitetsplikt gentemot regeringen. Skulden ligger på politikerna, i synnerhet alliansen, försvarsminister Tolgfors, statsminister Reinfeldt och finansminister Anders Borg, som av allt att döma är den som verkligen drar i trådarna i försvarsfrågan. Minst skugga faller i alla händelser över Jan Björklund.

Mona Sahlin kommenterar den uppkomna situationen med orden ”regeringen kan inte beställa en Ferrari och få en liten lådbil och sedan bli överraskade över resultatet”. I sak håller jag med henne, men från röda Mona och socialdemokraterna klingar kritiken så falskt det kan bli. Mona Sahlin har säkert inte själv glömt att socialdemokraterna var ansvariga för att slå in kursen för dagens huvudlösa och oansvariga försvarspolitik. Glöm inte att arbetarpartiet aldrig är att lita på i försvarsfrågan!

Vår vapenlösa trygghet?

I ett klassiskt stycke i Runebergs ”Fänrik Ståls sägner” trotsar den gamle landshövdingen Wibelius framgångsrikt den ryske ockupationsgeneralen med stöd av 1734 års svenska lag. ”Här är vår vapenlösa trygghet än, vår lag, vår stora skatt i lust i nöd; er härskare har lovat vörda den, den vädjar till hans stöd.” Sensmoralen i dikten är att trots att landshövding Wibelius land är militärt slaget och hans län ockuperat av fientliga styrkor så står den lagfästa ordningen stark. Även våldets makt måste vika sig för lag och urminnes rätt.

Det är en pregnant och poetisk bild, men det är inte lika roligt att vår nuvarande regering benhårt tycks förlita sig på samma princip. Man tror fullt och fast att Sverige, som en västerländsk demokrati med ett öppet samhälle, EU-medlemskap och en stark rättstat, inte är i behov av ett konventionellt militärt försvar. Av det historiska faktumet att demokratier i det långa loppet alltid övervinner diktaturer har man dragit den felaktiga empiriska slutsatsen att en demokrati är immun mot angrepp av en diktatur. Vi framhärdar i villfarelsen att vår vapenlösa trygghet skyddar oss mot alla yttre faror.

En försvarslös rättsstat

Landshövding Wibelius hade inget val när han lade handen på lagboken och med ämbetsmannamässiga allvarsord stoppade den ryske generalens terroristfasoner. Lagen är det civila samhällets sista skydd, men Wibelius hade säkert föredragit ett civilsamhälle och en rättstat skyddat bakom ett starkt yttre försvar. 1809 hade den svenska armén retirerat över Kölen och den östra rikshalvan var utlämnat åt en främmande makt. Vi ska inte två hundra år senare frivilligt utlämna den västra rikshalvan åt samma makt. Vi har nämligen gång på gång de senaste åren, inte minst i Georgien i somras, sett att de banditer som för närvarande har förskansat sig i Kreml inte har samma respekt för lagstadgad ordning som landshövding Wibelius eller politikerna i den svenska ankdammen.

Daniel Bergström

0 Responses to “”Vår vapenlösa trygghet än…””



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar