Intervju: Äntligen en borgerlig kulturutredning!

INTERVJU | Tobias Harding har bl.a. varit redaktionsmedarbetare i Fria Moderata Studentförbundets tidskrift Svensk Linje och nyligen doktorerat på en avhandling i svensk kulturpolitik under 1900-talet (Nationalising Culture: The Reorganising of National Culture in Swedish Cultural Policy 1970-2002, Linköping 2007). Som forskare har han nu varit med och jobbat med Kulturutredningen. Kulturutredningen tillsattes i juni 2007, och nu den 12 februari 2009 framlade den sitt betänkande, om 898 sidor. Händelsen är lika stor som utredningens omfång, någon borgerlig kulturutredning har aldrig gjorts tidigare trots att borgerliga regeringar haft chansen förut.

T&F: Alliansens kulturutredning är den mest omfattande som gjorts i Sverige på 35 år. Varför göra en så stor översyn nu?

– Det korta svaret är att det behövs eftersom det är 35 år sen kulturpolitikens inriktning och arbetsformer sågs över senast. Skall man utveckla svaret ytterligare kan man konstatera att såväl kulturlivet som samhället i stort har förändrats sedan början av 1970-talet. Synen på hur förvaltning skall bedrivas har utvecklats och man anser inte längre att den höga detaljstyrning som länge präglat kulturpolitiken är önskvärd. Kulturinstitutionerna och regioner bör kunna ges vidare ramar för sin verksamhet. Den sittande regeringen har dessutom en delvis annorlunda syn på kultur och politik än den som tidigare har kommit att prägla kulturpolitiken under dess framväxt.

T&F: Hur skulle Du sammanfatta resultatet av Kulturutredningen, vad är kärnan?

– Regionerna kan ges ett vidare kulturpolitiskt mandat både över bidragsgivning och över regionala kulturinstitutioner som länsteatrar och länsmuseer. På så vis blir det lättare att utveckla skilda organisatoriska lösningar för t.ex. Norrlandslänen och Skåne. Det behöver däremot inte innebära att staten frånhänder sig ansvaret. Utredningen föreslår istället ett system med överenskommelser mellan staten och regionerna. Detta förutsätter i sin tur att staten blir bättre på att utvärdera regional kulturpolitik för att se till att regionerna uppfyller sina åtaganden.

– Kulturutredningen lyfter fram civilsamhällets betydelse. Utredningen vill stärka sambandet mellan den professionella kultursektorn och verksamheter som t.ex. körlivet, amatörteatern, hembygdsrörelsen och folkbildningen, men också med nya kulturformer.

Tradition & Fason noterar härvidlag att 1974 års kulturutredning drev ett språkbruk som satte likhetstecken mellan ”samhälle” och ”offentlig sektor”. Kontrasten i detta avseende är alltså värd att understryka särskilt. Åter till intervjun.

T&F: Vilka är de viktigaste konsekvenserna?

– De statliga förvaltningsmyndigheterna på kulturområdet har nu setts över. Utredningen föreslår att slå ihop flera av dem:

1) En av dem görs ansvarig för att samordna utvärderingen. Den myndighet som är ansvarig för utvärderingen bör inte samtidigt ansvara för t.ex. bidragsgivning.

2) Den bidragsgivning till olika konstformer som idag sköts av flera olika myndigheter samlas i en ny myndighet, i den mån som den inte överlåts på regionerna.

3) Sverige behöver ett samordnat ansvar för alla offentliga bibliotek, såväl kommunala folkbibliotek och skolbibliotek som forskningsbibliotek. Vi har dragit slutsatsen att Kungliga Biblioteket är den lämpligaste institutionen för att ta ett sådant ansvar.

4) Utredningen förslår också att man slår samman flera myndigheter som arbetar med kulturarv, kulturmiljö, arkitektur. Vi hoppas att man på så vis skall kunna skapa en organisation som kan ta ett helhetsgrepp kring dessa frågor. Detta skulle inte minst kunna stärka sambandet mellan å ena sidan bevarandet av kulturmiljö och kulturminnesmärken och å andra sidan ny arkitektur, offentlig utsmyckning och samhällsplanering.

– Slutligen har utredningen konstaterat att sponsring och donationer spelar jämförelsevis liten roll i svenskt kulturliv. Skattesystemet i många andra länder premierar inte minst donationer till bl.a. kultur. Betänkandet innehåller dock, i enlighet med direktiven, inga konkreta förslag i den riktningen.

T&F: Berätta lite om Din roll som forskare i sammanhanget. Vilka har Dina huvuduppgifter varit?

– Min roll, liksom flera andras, har varit att göra research för utredningen samt att skriva bakgrundsmaterial och textutkast. Hela betänkandet är en produkt av flera personers skrivarbete.

T&F: Hur många forskare har varit påkopplade?

– Totalt har vi som mest varit åtta personer i sekretariatet, varav fyra disputerade och därav två som rekryterats direkt från universitet. Vi har också haft flera referensgrupper varav en bestod av tolv professorer och andra företrädare för olika universitet och konstnärliga högskolor. Därutöver finns ytterligare ett antal personer som har konsulterats i olika sammanhang.

Redaktionen

Annonser

1 Response to “Intervju: Äntligen en borgerlig kulturutredning!”



  1. 1 Med alliansen och SD blir Sverige folkhemskt « Nemokrati Trackback vid augusti 28, 2009 kl. 16:45

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 954,951 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar