Snart ikapp – och förbi!

Opinionsinstitutet Synovate meddelade igår att stödet för oppositionen är 50,0 procent, medan den borgerliga regeringen får stöd av 46,1 procent av befolkningen. Det skiljer således nu endast 3,9 procentenheter mellan de båda blocken. Sett i ljuset av att skillnaden mellan blocken var hela 19 procentenheter så sent som i höstas får detta betraktas som ytterligt goda nyheter. Och visst märks det, visst ligger det något i luften? Alliansen har flyt, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg är statsmannalika som aldrig förr och det verkar märkligt nog onekligen som om regeringen seglar fram på en räkmacka medan sossarna totalt har tappat paddeln.

För tidigt att räkna ut alliansen - nu bär det av!

Uppmuntrande är också att det verkar som om den socialistiska oppositionen, eller ska vi säga Mona Sahlin, har fumlat bort ett historiskt tillfälle att befästa ett ointagligt försprång. Det ligger en viss behaglig ironi i att det är regeringsduglighetsfrågan som i nuläget ser ut att bli den stora frågan 2010, och denna gång till de borgerligas fördel, eftersom de borgerliga tidigare gång på gång har fallit på sin bristande regeringsvana jämfört med det statsbärande Partiet.

Jag har milt uttryckt inte alltid varit överförtjust i alliansens förda politik, och i synnerhet inte i de ”Nya Moderaterna”, men jag måste ändå säga att Alliansen i regeringsduglighetshänseendet har imponerat stort. Jag tycker att Alliansen ända sedan valet, och i synnerhet sen i höstas, har givit ett alltigenom professionellt intryck. Anders Borg och jag har olika uppfattning i en mängd frågor, inte minst försvarspolitiken, men nog har jag förtroende för hur han sköter sitt ansvarsområde. Samma sak gäller en rad ministrar, med Sten ”Tomhylsan” Tolgfors som det mest flagranta undantaget. Kontrasten blir extra stor om man jämför med Göran Perssons regering under de sista åren, som trots att den dignade av regeringsvana veteraner ofta visade sig totalt värdelös och bortkommen, t.ex. under tsunamikatastrofen.

Att Alliansen har skött sig så väl när det gäller att förtroendet för deras förmåga att styra landet är extra roligt med tanke på att de borgerliga ofta har betraktats som oerfarna blåbär som inte har i Rosenbad att göra. Hur det än går i valet 2010 har den uppfattningen för alltid motbevisats och regeringsdugligheten kommer aldrig mer att ligga de borgerliga i fatet på samma sätt. Särskilt inte om man betänker det nuvarande debaclet i oppositionen.

Av det faktum att statsvetare i höstas självsäkert förklarade att de borgerliga skulle ha mycket svårt att ta igen oppositionens försprång kan vi dra två huvudsakliga slutsatser;
För det första: opinionens minne är ytterst kort, och valet kommer inte vinnas förrän den sista månaden innan valet.
För det andra: precis som i valet 2006 så kommer valet 2010 att avgöras om vem som kan vinna mittenväljarna utan partilojalitet, de som kallas ”swing voters” i USA. Och alla tecken pekar på att andelen ”swing voters” i valmanskåren bara blir större och större.

Slaget är med andra ord långt ifrån vunnet. Men kanske kan vi också dra en tredje slutsats, nämligen att Allians för Sverige faktiskt är ett vinnande koncept, och att de borgerliga inte kan räknas ut särskilt lätt. Och det får åtminstone mig, mina åsiktsskillnader med den sittande regeringen till trots, att vädra morgonluft.

Daniel Bergström

4 Responses to “Snart ikapp – och förbi!”


  1. 1 Patrik M mars 1, 2009 kl. 21:20

    Jo, jag instämmer i stort. Mycket kritiskt har jag haft att säga om alliansregeringens politik, men regeringsdugliga är de utan tvivel – till skillnad från oppositionen.

    Sahlin har onekligen inget avundsvärt uppdrag. Stänger hon ute miljötomtarna och kommunisterna kan regeringen peka på hur splittrad oppositionen är, tar hon med dem så tvingas hon möta väljarna med en rad osäkerhetsfaktorer, från utrikes- och säkerhetspolitik till energipolitik och skattepolitik, i bagaget. Värst av allt, hur hon än gör är hon fortfarande partiledare och statsministerkandidat, och det kan inte annat än skrämma väljarna.

    Att vinna de osäkra väljarna i mitten är onekligen viktigt. Lika viktigt är att mobilisera de egna väljarna så att de kämpar väl i valrörelsen, och åtminstone masar sig iväg och röstar. Sedan oppositionens sällskapslekar tog fart på allvar för ett år sedan är det nog främst där oppositionens ras står att finna – besvikna och uppgivna väljare som siktar mot sofflocket.

  2. 2 Daniel Bergström mars 1, 2009 kl. 22:01

    Visst har Mona Sahlin ingen avundsvärd uppgift. Skylla på den ena sidan och Charybdis på den andra. Det är ju dock strängt taget inte vårt problem😉

  3. 3 AndreasB mars 2, 2009 kl. 18:06

    Man är delad, det känns som om Alliansen har ganska goda chanser att vinna med Sahlin i spetsen för oppositionen och med alla deras interna problem och det är ju bra. Men om de skulle förlora och oppositionen vinner så kanske vi får en regering med Lars Ohly som minister och det känns ganska så illa.

  4. 4 Patrik M mars 2, 2009 kl. 20:15

    Daniel Bergström: ”Det är ju dock strängt taget inte vårt problem ”

    Oh, nej! Tvärtom, är det ju en outsinlig källa till glädje😉


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar