Borgerlig socialism anno 2009

Nya Moderaterna tar ännu ett kliv åt vänster i jakten på väljarnas förtroende.

Nya Moderaterna tar ännu ett kliv åt vänster i jakten på väljarnas förtroende.

Idag skriver SvD att Moderaternas partistyrelse har beslutat att hälften av partiets kandidater på valbar plats 2010 skall vara kvinnor. Inte nog med det, i riktlinjerna för nomineringarna av kandidater till valet vill partiet också ha en jämn fördelning med avseende på etnicitet, yrke och ålder. Jaha, så bra då, varför inte hårfärg, stjärntecken och skostorlek också. Moderaterna tycks nu slutgiltigt ha fallit i kollektiviseringsfällan, det oförnuftiga tilltaget att klassificera människor inte utifrån individuella egenskaper och förtjänster utan från mer eller mindre godtyckligt definierade kollektiv och fack. Moderaterna har därmed tagit ytterligare ett bestämt steg bort från en av sina allra viktigaste ideologiska maximer; den om individens ansvar. Dag Elfström har tidigare skrivit bl.a. om dessa irrlärors frammarsch i Moderaterna.

Borgerlig feminism?

Vad är det som är så farligt med kvotering då? Handlar det inte som Per Schlingmann säger i grunden bara  om en lovvärd ambition att få en jämn könsbalans? Tanken att olika grupper bör kvoteras in i diverse sammanhang, liksom dess storasyster könsmaktsordningskonspirationen, förutsätter att en mångskiftande verklighet av tänkande, kännande, förnuftiga individer, inordnas i ett system som bygger på konflikter och motsättningar mellan mer eller mindre godtyckligt utsedda grupper. Denna tanke är ett direkt arv från den marxistiska klasskampsteorin, som talar om de ägande och de utsugna klassernas oförenliga intressen. Problemet med tanken om kvinnors (eller invandrares, eller arbetarklassens) systematiska underordning är de tänkande, kännande och förnuftiga individer som bebor verkligheten prompt vägrar att efterlikna kartan.

Detta marxistiska idéarv är vad som gör feminismen till en utpräglad vänsterrörelse, och det är även detta som gör att feminismen är och alltid kommer att vara oförenlig med borgerliga värderingar. Tanken att samhällsutvecklingen drivs framåt av den ständiga kampen mellan på förhand definierade kollektiv, som individen ohjälpligt tillhör utan möjlighet att lösgöra sig, går stick i stäv med allt vad borgerlig världsbild heter. Accepterar vi detta finns ingen borgerlig motbild att ge. Den liberalkonservativa bilden av samhället är den av fria individer inom de naturliga gemenskapernas ram, inte om överordnade och underordnade ansiktslösa grupper.

Socialistisk retorik

På 60- och 70-talen var den socialistiska ekonomiska och sociala politiken totalt dominerande. Också borgerligheten rycktes med i tidens vindar, under en lång period var Högerpartiet/Moderaterna det enda riksdagsparti som var någorlunda borgerligt. Till och med moderaterna gick dock under 60-talet till val bl.a. på att ”fortsätta de sociala reformerna”, vilket i klartext betydde att utvidga offentlig sektor och höja skatterna. Idag är det en annan socialistisk idé som totalt dominerar samhällsdebatten, den om könsmaktsordningen. Liksom för fyrtio år sedan har borgerligheten återigen sålt sin själ. Om godtagande av ökade statliga åtaganden och ökat skattetryck var borgerlig socialism anno 1968 är godtagandet av genuskomplexet borgerlig socialism anno 2009. När Per Schlingmann säger att ”vi ska aktivt krossa de glastak som finns och öppna upp partiet för människor med olika erfarenheter och få en bättre könsbalans” låter det misstänkt likt socialistisk retorik. Han hade likat gärna kunna tala om att krossa könsmaktsordningen, eller för den delen storkapitalets makt över arbetarklassen.

Att MUF:s nyliberale ordförande Niklas Wykman inte hör till borgerlighetens ivrigaste traditionsivrare förvånar väl ingen, men att han inte har något att invända mot könskvotering förvånade åtminstone mig. Det verkar dock som om MUF, som länge sedan har släppt en politiskt obekväm konservatism, inte tänker hålla fast vid en likaledes politisk obekväm nyliberalism. Nya Moderaterna är på god väg att få sällskap av sitt ungdomsförbund i den socialliberala mittfållan.

Avslutningsvis; hur stor trovärdighet får egentligen den borgerliga bilden om vi inte själva tror på den? Jag kan inte annat än förutspå en dyster framtid för en borgerlighet som i brist på egna idéer anammar idéer av Karl Marx.

Daniel Bergström

Annonser

11 Responses to “Borgerlig socialism anno 2009”


  1. 1 Patrik M mars 6, 2009 kl. 18:36

    Själv ömmar jag särskilt för de kortväxta. Studier har visat att just längd är en av de faktorer som har störst inverkan på en persons chanser att skaffa sig en akademisk examen, och en faktor som betydligt mer än t.ex. kön har direkt påverkan på en individs löneutveckling.

    För att slå ett dråpslag mot den samhälleliga längdmaktsordningen tycker jag att de nya moderaterna borde kvotera in korta personer på alla nivåer. Jag menar, visst är de här glastaken obehagliga, men tänk på dessa stackars människor som är så korta att de inte ens når upp till glastaket.

    Eller så kanske vi gör så att moderaterna tar fasta på den allvarligaste snedrekrytering man idag drabbas av idag och helt enkelt kvoterar in personer med borgerliga åsikter, så kanske vi framöver slipper de här dumheterna.

    Morr!

  2. 2 Anarkokonservativ mars 6, 2009 kl. 20:09

    Konservativa i alla läger – förenen eder. Ni har inget att förlora än era bojor!

    Och bojorna är de borgerliga partierna och nomineringskommitéerna. Genom de borgerliga partierna kommer man ingenstans. De är alla liberala och därmed vänster.

    Efter kalla krigets slut finns det ingen anledning att liera sig med liberaler. Det är dags att flytta frontlinjen och betrakta liberaler som motståndare och som ståendes på vänsterkanten.

    Ett tag var KDS ett hopp men de sålde sig fullständigt i abortfrågan och andra frågor där de hade konservativa och för det liberala etablissemanget obekväma åsikter.

    Om saltet tappar sin sälta – vad skall man då med det till? Släng det i elden då det är värdelöst!

  3. 3 Söderbaum mars 6, 2009 kl. 20:31

    Patrik M: ”Själv ömmar jag särskilt för de kortväxta. Studier har visat att just längd är en av de faktorer som har störst inverkan på en persons chanser att skaffa sig en akademisk examen, och en faktor som betydligt mer än t.ex. kön har direkt påverkan på en individs löneutveckling.”

    En annan sida av myntet är att man ska akta sig för kortväxta chefer om man är lång, eftersom de aldrig anställer eller befordrar någon som är längre än dem själva.

    Sug på den. 😉

  4. 4 Markus Jonsson mars 7, 2009 kl. 11:11

    Hallå…vi rödhåriga då?? Ska inte vi också bli inkvoterade??

  5. 5 Daniel Bergström mars 7, 2009 kl. 13:44

    En annan märklig sak är att ingen tycks ifrågasätta det demokratiska i att ge sitt parti anvisningar för vilka de ska nominera, vilket är ungefär samma sak som att ge folket anvisningar hur de ska rösta. Att denna stalinistiska metod redan praktiseras i breda läger är banne mig ingen ursäkt.

  6. 6 Marthin mars 7, 2009 kl. 21:20

    Här i Norrland har jag har en kvoteringsivrande professor vilken i princip fick ”terminator”-röda ögon efter att, då studenterna efter snart hela två års indoktrinering, fortfarande(!) ifrågasatte kvotering. När diskussion kring kvotering uppkom vid en föreläsning, och där i princip samtliga deltagare sågade fenomenet med god argumentation, fick den kvoteringsivrande professorn ett hätskt utfall där det yttrades diverse bisarrt; ett exempel? Ordagrant att ”det är viktigt med svarta människor på bolibompa”. När frågor kring kursutbudet, eller närmare bestämt den växande skara av ”_kursnamn_ för kvinnor” senare har ställts till andra professorer, har svaren kommit att bli att man skall fråga den kvoteringsivrande professorn om detta.

    Den politiskt kulturella särprägel här uppe har kommit att bli en fascinerande upplevelse, då existensen stundom är en surrealistisk hybrid av skräckinjagande men ehuru litet intresseväckande känslor. Det var även här uppe som jag för första gången såg ett så kallat ”1a maj”-tåg, och därtill slog på stort genom att följa efter dessa tågande socialdemokrater in i landstingshuset för att uppleva det arrangemang av talare vilka avlöste varandra, allt medan jag hade svårt att tro vad jag såg och hörde.

    Sittandes i lejonkulan, där allt kom att bli alltmer extremt, noterades att den äldre generationen socialdemokrater allteftersom kom att lämna lokalen. När så väl internationalen dundrade i högtalarsystemet och rader av socialdemokrater nu stod upp med höjda armar och hand i hand sjungandes, var det svårt att se någon ur den äldre generationen kvar alls. Dessa stod dock kvar utanför, och då jag med förmodat traumatisk blick gick förbi hördes att samtalen handlade om helt andra ting än de som fördes inne i lejonkulan. Här var det nedrustningen av försvaret, skolan, och annat som förr i alla fall hade någon form av prioritet inom det socialdemokratiska partiet som med oroad ton diskuterades. ”Lika bra vi ger landet till ryssen direkt”, som en av diskussionerna avslutades. Det är väl ingen fara med ryssen, skulle många av de svenskar födda och uppvuxna i total frihet argumentera. Mjo, gör ett försök med det i en diskussion med generationen som växte upp med rysk flottilj längs med kusterna; säger jag ju bara.

    När jag nu kom att skriva mig bort från ämnet alstrades för övrigt tankar kring att börja skriva ned upplevelserna här uppe litet mer noggrant. Kan ju vara intressant att läsa vid ålderns höst.

  7. 7 Patrik M mars 7, 2009 kl. 22:07

    Marthin:

    Roligt att det finns fler stackare som försökt sig på att plugga i det röda Norrland. Själv minns jag bäst läraren i Sociologi (ja – läser man till samhällslärare kommer man liksom inte undan det…) som med drömsk blick berättade om den ”gamla goda tiden” i början på 70-talet då man släpade ut all icke-marxistisk litteratur från institutionen och kastade den på bokbål.

    En annan ”favorit” var kursen jämställdhet 10p vars låga kvalitet endast överträffades av lärarnas blinda feministiska och socialistiska fanatism. Själv läste jag 10 extrapoäng parallellt för att hålla mig sysselsatt, andra passade på att jobba heltid.

    Lycka till! Det kan du behöva.

  8. 8 Anarkokonservativ mars 8, 2009 kl. 11:03

    Sociologi är ju annars ett ämne som väl lämpar sig för konservativa perspektiv. Förändring och reproduktion har ett intressant och dialektiskt förhållande. En sociolog som Ferdinand Tönnies har klart konservativ prägel.

    Jag minns en lärare i sociologi vid Göteborgs universitet (annars ett känt tillhåll för feminazister och genusgestapo) som ifrågasatte om det verkligen hade hänt så mycket de senaste två- tre hundra åren jämfört med äldre tider. Vi gifter oss, fortfarande och skaffar barn. Vi värdesätter familjen osv trots all ”förändring” och ansättelse av det moderna samhället.

  9. 9 Michaël Lehman mars 8, 2009 kl. 12:36

    Jag bliver så trött. Så matt. Jag orkar icke längre.

    Ernst, var är du, när vi som bäst behöver dig?

  10. 10 Daniel Bergström mars 8, 2009 kl. 16:19

    Patrik M: ”som med drömsk blick berättade om den “gamla goda tiden” i början på 70-talet då man släpade ut all icke-marxistisk litteratur från institutionen och kastade den på bokbål.”

    Av ren nyfikenhet och förskräckelse måste jag fråga om detta var bildligt menat eller om man de facto anordnade bokbål vid sociologiska institutionen.

  11. 11 Patrik M mars 8, 2009 kl. 17:11

    ”Av ren nyfikenhet och förskräckelse måste jag fråga om detta var bildligt menat eller om man de facto anordnade bokbål vid sociologiska institutionen.”

    Ärligt talat vet jag inte. Läraren hävdade att bokbål de facto anordnades. Om det sedan verkligen skett eller ej kan man ju inte veta säkert, men jag kan inte se vilken anledning han har att ljuga om det, inte på det sättet i alla fall.

    Förmodligen handlade det om något studentikost arrangemang i någon vänstersekt. Jag kan i vart fall inte tro att det hade institutionens officiella välsignelse.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 954,951 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar