Vad kan vi lära av New York-kravallerna 1863?

Samtida teckning skildrar de fyra dagar långa värnpliktskravallerna i New York 1863. Vad hade hänt om inte polisen funnits?

I New York utbröt 1863 kravaller med anledning av inbördeskriget och att även New York-bor skulle bli värnpliktiga. Industriarbetare och fattiga ville inte kämpa för slaveriets avskaffande. Kravallerna utbröt redan efter en timme på måndagen den 13 juli och pågick ända till fredagen. Jag läser om saken i Världens historia nr 5 2009. En samtida journalist på plats berättar: ”I ett par minuter hörde man inget annat än tunga dunsar från polisbatonger som föll mot kranier. Som hagel mot en fönsterruta”.

Jag stannar till vid beskrivningen, och tänker efter. Det där låter ju fullkomligt vedervärdigt. Ja, rentutsagt fascistiskt! I det fortsatta läsandet går mina tankar parallellt till Göteborgs-kravallerna 2001 och hur AFA gjort det till ett politiskt projekt i antifascismens namn att krossa butiksfönster och slåss mot poliser.

Det där rysliga tilltaget av polisen i New York 1863 skedde efter att en mängd andra åtgärder för att lugna massan hade vidtagits dessförinnan. Och detta var på måndagen. Kravallerna skulle pågå ytterligare fyra dagar, kräva tusentals skadade och ett par hundra dödsoffer såväl bland arbetare, poliser – och svarta som slogs ihjäl, sköts ihjäl, brändes ihjäl eller hängdes av pöbeln som inte ville gå i krig för deras rättigheters skull. Förutom de enorma materiella skadorna som kom att kosta en förmögenhet att återställa: femtio stora byggnader hade brunnit och många fler skadats av eld, plundring och skadegörelse.

Kravallerna började med att värvningskontorets fönster krossades av gatsten, varefter mobben trängde sig in och satte eld på byggnaden. Brandmän och polis som strömmade till för att släcka elden och återupprätta ordningen möttes av ett regn av gatsten. Ett 50-tal soldater anslöt sig, men blev nermejade av den gigantiska mobben som sedan tog sig vidare mot de rikas kvarter. Där plundrade och vandaliserade de innan byggnaderna stacks i brand, och återigen hindrade mobben brandkåren från att komma fram och släcka elden varvid många hus brann ner. Folkmassan tågade mot ett vapenförråd, polisen försökte hindra dem men var för få. Därefter brändes ett barnhem för svarta ner. Så kommer episoden med de smattrande batongerna: när mobben rör sig vidare mot borgmästarebostaden och bankerna på Wall Street går 100 poliser in med order om att till varje pris återställa ordningen. Men kravallerna fortsatte, och flera bostadsområden för svarta brändes. Allt detta bara den första dagen! Nästa dag gick pöbeln till storms mot allt som hade koppling till de svarta, inklusive deras försvarare. Nu insåg också militärledningen, som borgmästaren kallat på förstärkning från redan dagen innan, att situationen verkligen var allvarlig och 800 soldater sattes in. Under de kommande dagarna rådde i det närmaste krigstillstånd mellan pöbel och polis. På torsdagen sattes både kanoner och kulsprutor in. På fredagsmorgonen hade det slutligen lugnat sig.

Herre gud, tänker jag. Men vad hade hänt om det inte funnits någon polis? Och för den delen ingen militär?

Enligt AFA:s synsätt, såvitt jag kan förstå, skulle då deras våta dröm ha gått i uppfyllelse och den yttersta demokratin ha infunnit sig. När pöbeln eggar fler och fler att göra uppror mot överhet och samhällsordning, och förstör allt i deras väg som påminner om överhet och samhällsordning. Ett anarkistiskt katastroftillstånd där de tillfälliga känslorna går före allt förnuft och genom grupptryck smälter samman till ”en vilja”.

Jag kan inte undvika att fundera ett slag över den konservativa visionen om ett gott demokratiskt samhälle, i jämförelse med detta. Det är ett fritt civilsamhälle, en rättsstat grundad på lagstyre med familjen som dess grundläggande enhet. Där odlas förnuft genom bildning, och där står det personliga ansvaret i centrum. I det samhället är polisen alla hederliga och laglydiga medborgares starke kompis, och försvarsmakten frihetens yttersta garant. Där utgör värnplikten både en lika verksam påminnelse om ansvaret inför någonting större än en själv, som den överbryggar klyftorna och fördomarna mellan folkskikten.

Jakob E:son Söderbaum

3 Responses to “Vad kan vi lära av New York-kravallerna 1863?”


  1. 1 Anarkokonservativ mars 28, 2009 kl. 15:52

    Bra artikel med intressant vinkling utifrån en inte helt känd händelse.

    AFA är inget annat än fascistslödder komponerat av en massa radikalkåta borgarungar

  2. 2 Mats Carlsson mars 28, 2009 kl. 21:08

    Märkligt att inte de sociala missförhållanden i Five Points nämns.
    Detta var inget område för elitistisk övre medelklassungdom till vänster ( eller till höger för den delen)

    Martin Scorcese skildrar detta i den oscarsnominerade ”Gangs of New York”

    En del i filmen förstås överdrivet, detta diskuteras här:
    http://news.nationalgeographic.com/news/2003/03/0320_030320_oscars_gangs.html

  3. 3 Söderbaum mars 28, 2009 kl. 21:50

    Carlsson: Jag skriver i artikelns första stycke att det var industriarbetare och fattiga som låg bakom kravallerna. Ingenstans påstår jag någonting om elitistisk övre medelklassungdom.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,014 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar