Finanskrisen & de stora lufthålen i ekonomin (I)

ANALYS | Ju mer jag vänt och vridit på saken, desto mer övertygad har jag blivit att den nuvarande finanskrisen har sina rötter i att priser trissats upp enbart för att folk vill bli rikare – inte p.g.a. en realvärdeökning, och att detta är ett stort problem som vi nu måste tampas med konsekvenserna av. Har vi i nutidens fastighetsaffärer, i Sverige och kanske hela västvärlden, en parallell till 1600-talets holländska tulpanmani i kubik och innebärandes ett jätteproblem relaterat till kapitalismen?

På 1630-talet inträffade i Nederländerna världens första spekulationsbubbla – i tulpaner. Eftersom alla ville köpa tulpaner drevs priserna upp enormt, så småningom kunde en enda tulpanlök kosta så mycket som en tredjedels normal årslön. Ja, från tulpanmanins kulmen finns t.o.m. antecknat att en köpare betalade 8 grisar, 4 oxar, 12 får, 24 ton vete, 48 ton råg, 4 tunnor öl, 2 ton smör, 79 liter vin, 425 kilo ost, samt en säng, ett knippe kläder, en silverbägare och ett mindre skepp – för EN ENDA tulpanlök! Hur kunde någon bli beredd att betala så mycket? Jo, var och en köpare trodde att han inom kort skulle kunna tjäna ännu mer på att själv sälja tulpanlökar. Många gick i personlig konkurs i jakten på ägandet av tulpaner, och när spekulationsbubblan till slut sprack skakades hela den holländska ekonomin i grunden.

Hur var det där, nu, med ”utbud och efterfrågan”, som marknadsliberalerna tjatar så mycket om och brukar anföra som patentlösning på alla världens problem? I 1600-talets Nederländerna köpte folk tulpaner och tulpanlökar så det stod härliga till – knappast för att familjen skulle kunna leva lika gott på en enda tulpanlök som på de där 8 grisarna, 4 oxarna, 12 fåren etc. etc., utan rätt och slätt för att man trodde att man skulle tjäna pengar på själva prisökningen. Fundera på detta ett ögonblick. Och tänk sedan noga över en annan av de nationalekonomiska grundteserna, att ju mer pengar som är i omlopp i en ekonomi desto mer växer ekonomin.

Jag tror faktiskt att ”tulpaneffekten”, i nya och helt andra former, är den djupaste roten till den nuvarande finanskrisen. Det finns rätt mycket idag som tillmäts ett värde enbart med utgångspunkt i att folk tror att det ska göra dem rikare. Och det fungerar, men bara så länge som någon annan tror detsamma om samma sak. När luften börjar pysa ur faller dock alltihop samman som ett korthus. På samma sätt som det i 1600-talets Nederländerna till slut blev uppenbart för alla att det är bättre att äga 8 grisar, 4 oxar, 12 får etc. etc. istället för en tulpanlök. När tulpanerna plötsligt inte var värda särskilt mycket alls, återstod bara stora lufthål i hela landets ekonomi. Och ingen människa kan ju leva bara på luft, som man säger.

Dagens ekonomiska system är givetvis mycket mer komplext än på 1600-talet. Men Volvochefen Leif Johanssons uttalande om att den globala ekonomiska utvecklingen med bankväsendet i centrum snarare gått mot att dölja riskerna än att sprida dem, klingar ändå särskilt illavarslande i sammanhanget. Är inte t.ex. fastighetsköpen idag en tydlig parallell till tulpanmanin? Där har bankerna en stor del av sin ekonomiska säkerhet.

Folk tror – eller vet – att de kan tjäna pengar på att fastighetspriserna går upp. Man utgår ifrån att bostaden ifråga snart kommer att vara värd mer för någon annan än vad man själv har betalat. Därför lånar man så mycket man kan, och tänker sig att bostaden ändå går att sälja för mer pengar än man köpte den för. Att det i själva verket är ”någon annan” som finansierar den framtida vinsten åt bostadsinnehavaren, gör självklart denne mera riskbenägen. Det säger sig självt att med banker som har säkerhet för lånen i fastighetsmarknaden är det väldigt mycket luft BÅDE i prisuppgångarna och i de lånade pengarna. Var och ens girighet spär på en ond spiral som leder till mer och mer luft i ekonomin.

När det förr eller senare sker ett brott i uppåtspiralen drar bankerna öronen åt sig, och räntorna på de lånade pengarna kryper så sakteliga uppåt. Det tvingar bostadsinnehavare som inte har råd att betala de ökande kostnaderna för lånen att sälja med förlust, och när alltfler säljer med förlust minskar värdet på marknaden. Därmed är risken att uppåtspiralen övergår i en nedåtspiral – och att fastighetsbubblan spricker, med enorma lufthål i ekonomin som följd när en lägenhet som någon betalt 2 miljoner för plötsligt kanske bara är värd 1 miljon både på marknaden och som säkerhet i det ekonomiska systemet. Utan att gå närmare in på den saken, eftersom det inte är syftet med denna artikel, kan dock konstateras att med en skenande arbetslöshet att ta hand om vid sidan om detta, får folk allt sämre förutsättningar att betala av på lånen med konsekvensen att lufthålen i ekonomin växer ytterligare.

Men tulpan-effekten har fler exempel. Från det stora till det lilla: i några år nu har priset på trasiga jeans vida överstigit priset på hela jeans. Det är faktiskt ganska märkligt om man tänker på det. Det är dock inte lika märkligt att folk tenderar att köpa vissa specifika saker bara för att visa för andra att de har råd att göra det. Vad det handlar om, också ifråga om de trasiga jeansen som ofta är av mera exklusivt märke, är att relativt höga priser i många fall har fått ett egenvärde i det moderna samhället. Det relativt dyra har blivit exklusivt i sig (!), helt enkelt för att alla vet att exklusivitet och höga priser brukar gå hand i hand. Tidigare skapade exklusivitet höga priser. Idag skapar också höga priser exklusivitet.

Detta är ett stort inneboende problem i kapitalismen, dess ideologi och praktik, i vår tid. Det måste finnas substans bakom siffrorna i ett lands ekonomiska tillväxt, det räcker inte enbart med psykologi. Läxan ser ut att bli mycket hård att lära.

Läs också:

Jakob E:son Söderbaum

7 Responses to “Finanskrisen & de stora lufthålen i ekonomin (I)”


  1. 1 Ludvig april 15, 2009 kl. 20:22

    Söderbaum varför hyser du sånt agg mot nationalekonomi?

    ”Hur var det där, nu, med ”utbud och efterfrågan”, som marknadsliberalerna tjatar så mycket om och brukar anföra som patentlösning på alla världens problem?”

    -Tulpanlökarna får i denna kontext ses som en riskfylld finansiell tillgång som helt enkelt utsattes för en efterfrågechock. Kalla det överhettning. Som allt annat med hög förväntad avkastning följer även en hög risk.

    ”Och tänk sedan noga över en annan av de nationalekonomiska grundteserna, att ju mer pengar som är i omlopp i en ekonomi desto mer växer ekonomin.”

    -Vad menar du? Det optimala är väl ändå om penningmarknaden är i sitt jämviktsläge? Den kanske mest citerade marknadsliberalen av dem alla, Milton Friedman ansåg t.ex. att penningmängden skall öka i en stadig takt, i stort sett för att följa den långsiktiga BNP-utvecklingen. Mer pengar i en ekonomi leder i samtliga fall utom möjligen det kortsiktiga (Snabb stimulans vid lågkonjunktur t.ex.) till en högre iflation, möjligen även finansiell oro. Det finns det inga ekonomer som skulle säga emot.

    ”Det måste finnas substans bakom siffrorna i ett lands ekonomiska tillväxt, det räcker inte enbart med psykologi.”

    -En lägenhet måste väl ändå vara vär det folk är villiga att betala för den? Jag vet inte något ”substansmått” som skulle vara bättre än det pris marknaden ger? Ska staten planera fram ett lägenhetsvärde med tabeller och sedan justera för inflation eller hur vill du ha det?

    /Ludvig

  2. 2 Marthin april 15, 2009 kl. 20:46

    The Crisis of Credit Visualized:

  3. 3 Söderbaum april 16, 2009 kl. 0:40

    Ludvig: ”varför hyser du sånt agg mot nationalekonomi?”

    Därför att ingenting i världen existerar ”ceteris paribus”. Jag tror på kontexter och unika skillnader utifrån arv och miljö.

    ”Tulpanlökarna får i denna kontext ses som en riskfylld finansiell tillgång”

    Det är inte risktagandet jag vändet mig emot, det är spekulationen i prisuppgången.

    ”Vad menar du?” [ju mer pengar som är i omlopp i en ekonomi desto mer växer ekonomin]

    Det har ingenting med marknadens jämviktsläge att göra, och inte heller med inflation, som du skriver. Om alla lägger sina pengar på hög finns det mindre jobb i samhället än om alla konsumerar för sina inarbetade pengar.

    ”En lägenhet måste väl ändå vara vär det folk är villiga att betala för den?”

    Fem miljoner idag för att någon är beredd att betala sex miljoner för den imorgon? Eller en miljon imorgon för att ingen idag tycker att den är värd fem miljoner? Återigen, det är spekulationen i prisuppgångar jag vänder mig emot. Att lägenheten ifråga (eller tulpanen) får ett allt högre värde enbart för att folk tror att de ska kunna sälja den med vinst. Och att bankerna står för en så stor del av finansieringen av denna prisökning. Då följer så småningom en katastrof, och som konservativ är jag emot den sortens händelse i samhället.

  4. 4 Ludvig april 16, 2009 kl. 8:48

    Hur man än ser på det så är de flesta investeringar en investering i prisuppgång, det är ju själva grundtanken med en investering; att den skall ge avkastning.

    ”Om alla lägger sina pengar på hög finns det mindre jobb i samhället än om alla konsumerar för sina inarbetade pengar.”

    Nej. Ekonomier mår bättre av ett högre sparande (och därmed en lägre konsumtion), sparandet i sig ligger ju till grunden för investeringar. Du blandar återigen ihop lång- och kortsiktiga problem. Ett hack i konjunkturen som nu p.g.a. lägre efterfrågan (för högt sparande om man så ser det) är ett kortsiktigt problem eftersom det avviker från den långtgående trenden (potentiell BNP). För en ekonomis välmående på lång sikt är dock sparandet och därmed investeringar kanske den viktigaste komponenten efter rent strukturella bitar som juridiskt och politiskt system samt utbildning.

    Nej, ingenting existerar ceteris paribus och det är ju naturligtvis ett hinder. Världens ekonomier består av miljarder fria viljor vars handlingar är tämligen omöjliga att förutsäga helt. Det som kallas chocker är väldigt svåra att förutsäga, annars hade de inte blivit chocker.

    Nationalekonomin är däremot till stor nytta och samtidigt som vi inte vet hur alla människor tänker har vi stor kunskap om t.ex. ekonomiers långsiktiga tillväxt, hur man kan bromsa ett konjunkturfall eller en överhettad ekonomi. Vi vet att fri handel och en fri marknad är det överlägsna systemet för tillväxt men att nackdelen är en ryckig tillväxtbana som i dagligt tal kallas för konjunkturcykler. Om dessa cykler sedan medför att tillgångar (lägenheter) fluktuerar i värde och vissa belånar sig högt trots vetskapen om att säkerheten mycket väl kan sjunka i värde skulle det verkligen vara marknadens fel? Innan finansmarknaderna liberaliserades i Sverige var det väldigt få som ens kunde köpa sig ett boende. Väg fördelarna mot nackdelarna.

    Konservatismen ska ”reglera marknaden” mentalt med en sund moralisk kod. Inte genom att klaga på den fria marknaden eller införa socialistiska hinder.

    /Ludvig

  5. 5 Söderbaum april 16, 2009 kl. 13:20

    Ludvig:

    ”Ekonomier mår bättre av ett högre sparande (och därmed en lägre konsumtion), sparandet i sig ligger ju till grunden för investeringar.”

    Låt oss inte haka upp oss på självklarheter. Pengar i sig är inte värda någonting, de får ett värde först när de används. Och en ekonomi som bygger på idel hållbara produkter växer långsammare än en som bygger på produkter som behöver nyköpas med korta intervaller. Om folk bara skulle köpa ett par slitstarka byxor per år, skulle färre kunna jobba med att tillverka byxor och därmed skulle konsumtionen vara mindre än om folk köpte 3-4 inte så slitstarka byxor per år.

    ”Vi vet att fri handel och en fri marknad är det överlägsna systemet för tillväxt men att nackdelen är en ryckig tillväxtbana som i dagligt tal kallas för konjunkturcykler.”

    Min grundsyn skiljer sig från liberalernas i det att jag inte ser tillväxten som ett egenvärde. Skillnaden mellan en liberal och en konservativ syn på ägande är att för liberalen handlar ägandet om konsumtion medan det för den konservative handlar om förvaltarskap.

    ”skulle det verkligen vara marknadens fel?”

    Nej, det är inte marknadens fel. Det är bankernas, förutan deras stora lån till bostadsköp skulle prisökningen på bostäder vara så liten att det inte skulle locka privatpersoner att spekulera i prisökningen.

    ”Konservatismen ska ”reglera marknaden” mentalt med en sund moralisk kod. Inte genom att klaga på den fria marknaden eller införa socialistiska hinder.”

    Med tanke på att kyrkan inte bara har en svag utan också direkt underkuvad ställning i dagens samhälle, undrar jag om det sekulariserade samhället kan nå till de moraliskt riktiga normerna utan att man först tar vägen via lagstiftningen. Så länge var och en kan tjäna mer på att agera omoraliskt kommer ju incitamentet att vara att agera omoraliskt. Den som inte inser det långsiktiga värdet för hela samhället av att alla agerar moraliskt, kommer att fortsätta agera kortsiktigt. Och det är det kortsiktiga tänkandet som är grundproblemet. Det måste bort.

  6. 6 Henrik K april 16, 2009 kl. 16:41

    ”Min grundsyn skiljer sig från liberalernas i det att jag inte ser tillväxten som ett egenvärde. Skillnaden mellan en liberal och en konservativ syn på ägande är att för liberalen handlar ägandet om konsumtion medan det för den konservative handlar om förvaltarskap.”

    Kan du styrka det där tramset med något exempel, eller är det bara menat som en förolämpning?

  7. 7 S. O. Pettersson april 17, 2009 kl. 18:21

    Om jag får tillåtelsen att agera weibullian, så kan man, och detta har gjorts mycket på senare, ifrågasätta de föreställningar som finns kring tulpanmanin; se exempelvis
    http://www.ft.com/cms/s/0/50e2255e-0025-11dc-8c98-000b5df10621.html
    Det har förvisso mindre att göra med det principiella resonemanget om spekulationer, men kan för all del vara värt att påpeka.

    ”Kan du styrka det där tramset med något exempel, eller är det bara menat som en förolämpning?”
    Nu var förvisso inte frågan riktad till mig, men på denna punkt håller jag med Söderbaum. Ett exempel kan vara om vi ponerar att Du råkar sitta på ett förtjusande rokokobord. Enligt (ny)liberal logik kan du utan samvetsbetänkligheter destruera den, då den är din egendom, och du är fri att göra vad du vill med den. Enligt konservativ logik är detta självfallet moraliskt förkastligt.

    Överhuvudtaget tangerar detta problemet liberala har att göra kvalitativa bedömningar, förutom just den att tillväxt alltid är av godo; steget emellan att något leder till högre tillväxt till att högre tillväxt per se är något gott är faktiskt ett värdeomdöme – att många liberaler inte förstår detta är ett tydligt tecken på deras intellektuella bankrutt. Äldre, intellektuella, liberaler som Adam Smith hade begripit vad jag menat, och skulle inte ha sett så förenklat på problemet; överhuvudtaget är det utmärkande för nyliberalismen att schablonisera och förenkla sina lärofäders budskap till oigenkännlighet, alternativt ty sig till snabbmatsideologer, av typen Ayn Rand, som närmast liknar lättköpt andlighet av New Age-karaktär.

    Överhuvudtaget tycker jag det känns svårt att tala om välstånd om man studerar samtidskulturen, nutida umgängesformer, bildningsnivån, arkitekturen, vad folk har i bokhyllan, det andliga livet etc. Man måste komma bort från det hycklat kvantitativa tänkandet och på allvar försöka förstå värdet av kvalitet – först då kan man förstå det moderna samhällets problem.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,287 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar