Finanskrisen & de stora lufthålen i ekonomin (II)

En av bloggens läsare har i kommentarsfältet tipsat om en kortfilm som inte bara bekräftar min egen uppfattning och mina farhågor, utan dessutom på ett oerhört pedagogiskt och lättförståeligt sätt åskådliggör den problematik jag insett och beskrivit i termer av en modern tulpanmani i kubik.

Det amerikanska bolånesystemet skiljer sig från det svenska väsentligen i att bostadsköparna i USA inte själva står för risken med ett eventuellt framtida prisras – de flyttar bara ifrån både lägenheten/huset och lånet när de inte kan betala månadskostnaden. Detta har naturligtvis pumpat upp riskerna i den amerikanska ekonomin ännu mer. Men det är i och för sig inte detta risktagande i sig som jag vänder mig emot, utan att folk går in för att tjäna pengar på prishöjningar av sådant som BORDE vara objekt för enskilt bruk (t.ex. bostäder och tulpaner) snarare än investeringsobjekt.

Min kritik står kvar: man måste i oerhört mycket större utsträckning än vad man tidigare har gjort värna soliditeten i det ekonomiska systemet som sådant. I detta har nationalekonomin mycket att lära av företagsekonomin, med staten som huvudansvarig för att marknadsaktörerna – och särskilt de privata bostadsköparna – inte ska fylla landets ekonomi med lufthål.

Se kortfilmen!

Jakob E:son Söderbaum

8 Responses to “Finanskrisen & de stora lufthålen i ekonomin (II)”


  1. 1 Ludvig april 16, 2009 kl. 20:13

    Det lustiga är att regleringsivrarna inte förstår att det är liberaliseringen av kreditmarknaden som gjort det möjligt för människor att i stor utsträckning kunna äga sitt boende. Kalla det förvalta om ordet ägande sticker för mycket.

    ”I detta har nationalekonomin mycket att lära av företagsekonomin, med staten som huvudansvarig för att marknadsaktörerna – och särskilt de privata bostadsköparna – inte ska fylla landets ekonomi med lufthål.”

    Klagar du på nationalekonomin eller den fria marknaden? Karl Marx var även han nationalekonom, många ekonomer förespråkar reglering. Företagsekonomi? Vad är det, en crash course i kontorsförfarande. Flum.

    Ursäkta mitt sågande, men en sorts hybrid mellan socialism och konservatism där moralen styrks med regleringar är inte den sortens konservatism jag förespråkar.

    /Ludvig

  2. 2 Patrik M april 16, 2009 kl. 21:04

    Ludvig,

    Det är ju tämligen uppenbart att vi konservativa har rätt olika syn på kapitalism. Det skulle vara intressant att höra din synpunkt på mitt tidigare inlägg om konservatism och kapitalism. Jag misstänker att det ligger åtminstone delvis i din riktning.

    https://traditionochfason.wordpress.com/2009/03/09/konservatism-kapitalism/

  3. 3 Ludvig april 17, 2009 kl. 8:06

    Patrik; Ja, den ligger mer i linje med min syn på det hela. Konkret och ekonomiskt korrekt.

    Vanligtvis håller jag med det Söderbaum skriver, han är en bra röst för konservatismen och jag förstår även hans kritik i viss mån. Självklart kan man kritisera girighet och kortsiktighet, men hans ekonomiska analyser var inte helt korrekta i hans två föregående inlägg.

    Mvh; Ludvig

  4. 4 Vilhelm Skytte april 22, 2009 kl. 0:41

    Söderbaum,

    Det finns inget stöd i verkligheten (eller i kortfilmen) för ditt påstående om hur det det amerikanska bolånesystemet funkar.

    Jag tror att du missförstår poängen med ett ‘100 % mortgage’, alltså ett bolån utan kontantinsats (‘down payment’). Det innebär att låntagaren får ett lån som täcker hela kostnaden för fastigheten. Om låntagaren inte längre kan betala räntan (och eventuella amorteringar) på lånet så kommer banken att tvångsförsälja fastigheten. Om den har sjunkit i värde innebär det att försäljningen inte kommer att inbringa tillräckligt med pengar för att täcka det ursprungliga lånet. Då tvingas de flytta från sitt hem, men det finns ingen möjlighet att ”flytta ifrån” lånet. Låntagaren är fortfarande betalningskyldig för den resterande delen av lånet, måste betala tillbaka och, kanske, i slutändan förklaras i personlig konkurs. I USA kan det innebära att personen får leva under en form av statlig kontroll i 10 år.

    Bostadsköparna står därmed i allra högsta grad ansvariga för risken för prisras. Risken är givetvis mycket högre när lånet är 100 %, och innebär att till och med en liten minskning kan ha allvarliga konskevenser. Det är ju det som är själva poängen med subprime-krisen – värdelösa fastigheter och låntagare utan pengar att fylla igen hålen i sina lån.

    Så vitt jag vet funkar bolån (och alla andra former av lån med säkerhet) likadant i alla länder.

    För övrigt undrar jag hur du föreslår att din kritik mot ”spekulationen i prisuppgången” (‘fy så hemskt, sa Bamse’) ska omsättas i praktisk politik. Hur skulle ekonomin regleras för att förhindra det samhällsfarliga funderandet av vad som kommmer att vara mer eftertraktat i framtiden än vad det är just nu?

  5. 5 Söderbaum april 22, 2009 kl. 11:05

    Skytte: Min kritik gäller iofs framför allt det svenska bolånesystemet, där man kan låna upp till 90%. Jag vet att vårt system skiljer sig från USA:s, som har mycket mer långtgående risker inbyggda. Det jag vänder mig emot är dock i första hand spekulationen i prisökningar på saker som enbart borde vara bruksvara (t.ex. tulpaner och fastigheter). Då blir liksom frågan om 100% mortgage i USA ganska perifer, även om det är en katalysator för huvudproblemet.

    Jag har läst företagsekonomi och nationalekonomi, men är inte ekonom. Jag är inte heller politiker. Jag är opinionsbildare och addresserar perspektiv på samhället och dess problem i form av någorlunda förståelse för det jag talar om och så ofta som möjligt med någon form av faktahänvisning. Så jag överlåter åt andra, som intresserar sig för mina idéer, att se över hur problemen kunde lösas rent tekniskt. Sannolikt finns det ingen liberal som intresserar sig för mina ekonomiska perspektiv, och det är inte heller för liberaler som jag skriver. Både problemformuleringen och lösningsmetoden skiljer sig fullständigt mellan liberaler och konservativa, så den ömsesidiga förståelsen är begränsad till eventuell välvilja inför att lära sig ett helt annorlunda tänkesätt. Och för den delen tid att verkligen kunna ta sig en sådan krävande uppgift. Jag måste erkänna att jag själv tycker det är roligare att gå vidare inom konservatismen än att köra fast inom liberalismen och socialismen.

    ”Det finns inget stöd i verkligheten (eller i kortfilmen) för ditt påstående om hur det det amerikanska bolånesystemet funkar.”

    Uppriktigt sagt är inte heller ett påstående som detta värt någonting mer än dess närmare förklaring. Så jag känner mig ganska tillfreds med att ha fått min uppfattning i huvudsaken bekräftad av en kortfilm som jag inte kände till när jag skrev inlägget.

  6. 7 Yoshiko Lied november 26, 2016 kl. 3:55

    I keep on hearing the news broadcast discuss getting free online grant programs so I’ve been searching around for that top website to get one. Would you advise me personally please, where might i find a few?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,014 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar