Konservatismen – en översikt

T&F kommer under dagen idag att spräcka 100,000 besök-strecket. Detta ska vi högtidlighålla på olika sätt under de närmaste dagarna med olika texter särskilt värda att uppmärksamma. Först ut är en efterlängtad översikt av konservatismen, den konservativa idébildningen och ideologin stammande från Edmund Burke, av Jakob E:son Söderbaum.

– – –

KONSERVATISMEN –en översikt

En av huvudideologierna

Konservatismen är en av de tre klassiska huvudideologierna, jämte liberalism och socialism. Konservatismens politiska färg är vitt. Idéhistoriskt står konservatismen som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka tillsammans går under beteckningen ”radikalism” – d.v.s. dessa ideologier vill förändra samhället i grunden, och reformera det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som framvuxit naturligt och organiskt genom generationernas erfarenhet. Man brukar säga att konservatismen bygger på det beståendes grund, d.v.s. att det som visat sig hållbart och meningsfullt över generationerna är värt att bevara. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk, man värnar både nationell kultur och den västerländska traditionen, sammanfattat i arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden.

Den som anses ha lagt grunden för den konservativa idébildningen är irländaren Edmund Burke (1729-1797) i samband med Franska revolutionen 1789. Konservatismens idéutveckling har därefter tagit betydande intryck av det tidiga 1800-talets moraldebatt, nationalismen och marknadsekonomin. I industrialismens tidevarv framträdde välfärdsstaten som en konservativ uppfinning framför allt genom tyske statsmannen Otto von Bismarck (1815-1898) men också den svenske statsvetaren Rudolf Kjellén (1864-1922). Andra kända lärofäder vid sidan om Burke är fransmannen Joseph De Maistre (1753-1821), tysken Friedrich Hegel (1770-1831), amerikanen Russell Kirk (1918-1994). Bland internationellt kända konservativa politiker måste Benjamin Disraeli (1804-1881), Winston Churchill (1874-1965), Ronald Reagan (1911-2004) och Margaret Thatcher (f. 1925) nämnas. Bland svenska tänkare kan särskilt nämnas Harald Hjärne (1848-1922) och Tage Lindbom (1909-2001), och bland politiker Arvid Lindman (1862-1936), Gösta Bagge (1882-1951) och Anders Björck (f. 1944).

I svensk politisk historia har Moderata Samlingspartiet ansetts vara det konservativa partiet framför andra, och i ideologisk mening varit det åtminstone fram till mitten av 1960-talet. Idag finns förutom inom moderaterna konservativa inslag också i Kristdemokraterna (särskilt dess ungdomsförbund KDU), och i Folkpartiet Liberalerna åtminstone i den nya linje som detta parti driver ifråga om skola och rättsväsende.

Staten och samhället

Den konservativa idéutvecklingen har tagit två huvudspår: den anglikanska som drar mer åt liberalkonservatismen och den kontinentala som drar mer åt socialkonservatismen. Den stora skillnaden mellan dessa är synen på staten, där liberalkonservatismen är mera negativt inställd medan socialkonservatismen bejakar staten som ”den stora förhindraren av katastrof” (Juan Donoso Cortés, 1809-1853). Margaret Thatcher är en världsberömd liberalkonservativ politiker, och Otto von Bismarck en lika välkänd socialkonservativ politiker.

Konservatismen är dock genomgående för en begränsad statsmakt, och anser att statens funktion är att administrera, samt att skydda samhällsinvånarna mot yttre och inre fiender. Att statsmakten ska ha våldsmonopol är självklart, det är grundförutsättningen för värnandet om civilsamhället som också det är en konservativ hjärtefråga. Inom civilsamhället ska särskilt näringslivet, föreningslivet och familjerna samt den personliga integriteten värnas. Den privata sfären ska vara stor. Brott ska inte löna sig, utan straffas hårt och den bästa vägen mot mindre kriminalitet är en god fostran av samhällsmedborgarna. Därför håller konservatismen etik och moral högt, liksom det respektabla och värdiga beteendet. ”Frihet under ansvar” är en klassisk konservativ paroll, härstammandes från Burke, liksom inställningen att vi måste bort från den omedelbara behovstillfredsställelsen. Ett skolväsende som syftar till lika allmänbildade som självständiga och ansvarstagande medborgare ses inom konservatismen lika mycket som en grundförutsättning för detta, som fria och självständiga familjer.

Naturliga gemenskaper

För konservatismen är familjen, i bemärkelsen mamma-pappa-barn, samhällsgemenskapens minsta och viktigaste grundsten. Att stärka familjerna, och t.ex. värna äktenskapet mellan man och kvinna, är därför centralt. Konservatismen slår överhuvudtaget vakt om de naturliga gemenskaperna, och utöver familjen märks här bl.a. nationen och religionen som sådana naturliga gemenskaper. Religionen utgör grunden för varje civilisations moraliska normsystem, och är på så vis den yttersta formen av mänsklig kulturell gemenskap.

En av de främsta konservativa tänkarna idag, engelsmannen Roger Scruton, har formulerat konservatismens omhuldande av nationen på följande sätt. Vi känner vår identitet i språket och landet där vi bor. Vi har rätt att bo här, våra förfäder kämpade för den rätten. Vi har en livsstil, vi har traditioner och grannsämja. Den som kommer hit är välkommen, men måste ta seden dit man kommer. Att påtvinga andra utanför vår egen nation våra egna seder och synsätt är dock inte konservativt. Redan Burke motsatte sig imperialismen.

Personen och ekonomin

Den enskilda människan kan bara förstås rätt i sin egen kulturella och sociala kontext, och kan inte heller flyttas från detta sammanhang utan vidare. Därmed är hon inte en ”individ” i egentlig mening, och konservativa föredrar ofta att istället tala om den enskilde som ”person”. Människan är i sig själv ofullkomlig, och behöver kompletteras av andra människor och av klara normer. För konservatismen är det självklart att alla människor är olika, och man ser detta som någonting positivt. I en församling där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt, är ett gammalt svenskt ordspråk som kan nämnas i sammanhanget. Könsroller är inte något som konservativa ser något problem med, tvärtom anser man att de bygger på biologiska skillnader och på tusentals år av nedärvd erfarenhet.

När det gäller synen på ekonomiskt system är konservatismen för en marknadsekonomi, men anser samtidigt att moralen behöver skyddas i sammanhanget eftersom det moraliskt riktiga inte alltid är det mest vinstbringande. En marknadsekonomi bygger på utbud och efterfrågan, men en mer konservativ än liberal inställning till marknaden är att inte vad som helst ska säljas på marknaden och konsumenter ska också ha ett ansvar för sina preferenser. T.ex. ska prostitution motarbetas av hänsyn till moral och personlig integritet, och eftersom vi redan har drogerna tobak och alkohol i den svenska kulturen, vilka i sig medför tillräckligt stora missbruksproblem, ska vi inte legalisera fler sorters droger. Den privata äganderätten är förstås mycket grundläggande i sammanhanget. För en liberal handlar äganderätten om konsumtion, för en konservativ handlar den om förvaltarskap.

Samhällsvision

Det sägs ofta att konservatismen är mer ett förhållningssätt än en ideologi, och att konservatismen saknar en utopi, ett slutmål, för sin politik. Det är i och för sig sant, men ska inte övertolkas. Konservatismens syn på social förändring i den mån det ska ske genom politiska reformer, kan sammanfattas med den gamla konservativa parollen ”förändra för att kunna bevara” (Edmund Burke). På samma sätt som socialismen eftersträvar en värld av totalt jämlika människor, och liberalismen en värld av fullständigt fria människor, så eftersträvar konservatismen att samhällen världen över ska bygga på hävd och gemenskap.

Konservatismens politiska vision skulle därmed kunna formuleras som såhär. de historiska lärdomarna ska stå i centrum för det allmänna medvetandet, och de unika identitetsskapande egenheterna hos varje folk i centrum för den aldrig upphörande sociala utvecklingen, i riktning mot en mer civiliserad och kultiverad värld. Den samhällsordning som konservatismen eftersträvar baserar sig på familjen (vilken kan definieras i större eller mindre termer beroende på kultur) som samhällets grundval, med det personliga ansvaret i centrum, med ett starkt skydd mot inre och yttre fiender (polis och försvar), med värnande om samhällsgemenskapen och med en marknadsekonomi som tar hänsyn till moral och kulturvärden. Konservatismens samhällsvision kan med rätta kallas anti-utopisk, i det att den varken eftersträvar en planerad helhet eller ens företräder storskalighet.

Jakob E:son Söderbaum

4 Responses to “Konservatismen – en översikt”


  1. 1 martin april 30, 2009 kl. 10:50

    Var, tycker ni, går skiljelinjen mellan att vara konservativ och att vara reaktionär?

  2. 2 Andreas L april 30, 2009 kl. 11:51

    Det här va en bra formulering av hur Sverige bör styras!

  3. 3 TB april 30, 2009 kl. 16:25

    Konservatismen kan betecknas som ett kondensat av hela mänsklighetens erfarenheter genom århundradena. Det som fungerar bra får utgöra grund för vidare utveckling medan det som inte visar sig fungera måste förkastas.

    Man kan göra liknelsen med ett hus, det kan inte byggas utan en stabil grund som står på fast mark, också väggarna måste vara fasta för att taket skall bära.

    På det ekonomiska området har det tvivelsutan visat sig att marknadsekonomin är det system som fungerat bäst. Den framtida utvecklingen bör därför utgå ifrån denna.

    På relations och samlevnadsområdet har det visat sig att den traditionella kärnfamiljen är oöverträffad. Den framtida utvecklingen bör därför utgå ifrån denna.

    I fallet socialism däremot är det frågan om att riva ned det som bevisligen fungerar fungerar utifrån tanken att ett mycket bättre utopiskt lyckosamhälle kan skapas på detta sätt. Historien har med all önskvärd tydlighet visat att detta inte fungerar. Följden är således att socialismen och dess mera extrema form kommunismen måste förkastas.


  1. 1 Splittring i borgerligheten, del 2: vad göra utifrån ideologin? | vivantrivs Trackback vid augusti 29, 2015 kl. 12:31

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,543 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar