Den politiska utarmningen av svenska språket

Jag har så länge jag kan minnas intresserat mig för språkets variationsrikedom, vilket ytterst manifesterats i min jur. kand. (ingen annanstans är språkets nyanser så viktiga som inom juridiken). Redan på dagis fick jag höra att jag talade ett mer avancerat språk än dagisfröknarna, jag har från mellanstadiet och fram t.o.m. gymnasiet fått poängavdrag på inlämningsuppgifter för att ”det där kan ju inte vara mina egna ord” – och även om jag haft betyg sedan 4:e klass (gick på en privatskola innan dessa förbjöds) har jag aldrig någonsin fått högsta betyg i svenska. Jag har alltid använt för många konstiga ord och förlegade uttryck, enligt lärarna. I kursen svenska språkbehandling på gymnasiet fick jag G. När jag ser tillbaka på det är det inte utan att jag känner tydligt att min envishet att stå upp för mitt modersmål i dess mest utblommade form hela tiden har varit ett personligt, livslångt korståg mot modernismens nedbrytande maktapparater uti samhället.

Under 1900-talet har en politisk språkförbistring ägt rum. Liksom allt gammalt i övrigt har måst stryka på foten så fort ett modernt alternativ funnits till hands, har också ett mycket stort antal ord förkastats ur den allmänna vokabulären. D.v.s. dessa har inte lärts ut i skolorna, och lärarna har gjort stora ansträngningar för att förmå elever som använt ord som inte längre är typgodkända av farbror Staten att sluta begagna sig av dessa. (Redan min språkbehandling hittills i det här inlägget torde stå i viss kontrast till vad folk är vana vid – utan, märkväl, att jag använt särskilt många udda ord.) Av någon anledning förefaller särskilt gamla hederliga svenska ord på E ha utmönstrats, ingen annan bokstav har så många ”förlegade” svenska ord. T.ex.:

Ehuru
Eljest
Emedan
Emellan
Emellanåt
Emellertid
Enveten
Enär
Erbarmlig
Evinnerlig

Fundera ett slag över dessa ord. De är absolut inte äldre än andra ord vi använder dagligen som t.ex. ”och”, ”mig” eller ”grönsak”. Istället ligger de nära andra ord och uttryck som är desto mer populära, men de är ingalunda synonymer till dessa. Det handlar alltså om att förta svenska språket på nyanser. Efter 1930-talet då modernismen slog igenom har det varit viktigare att skolelever haft så lätt att lära sig svenska som möjligt, än att de faktiskt fått lära sig ”ärans och hjältarnas språk” (för att tala med Tegnér).

Både Folkpartiet och Sverigedemokraterna tycker att invandrarna ska göra språktest, att man måste kunna svenska i Sverige. Jag tycker att man borde gå ett steg längre, att även svenskar borde lära sig riktig svenska. För några år sedan kom en papegoja in i Guinness rekordbok för att, som svensk media uttryckte saken, ha ett ordförråd och variationsrikedom motsvarande en genomsnittlig svensk tonåring – ur min synpunkt är det ännu mer ett starkt underkännande av grundskolans undervisning i svenska. Kom igen och ta nu tag även i detta, skolminister Jan Björklund (FP)!

Läs även:

* Vikten av ett nyansrikt språk

Jakob E:son Söderbaum

8 Responses to “Den politiska utarmningen av svenska språket”


  1. 1 Mattias maj 7, 2009 kl. 16:28

    Jättebra skrivet! Jag gillar framförallt:
    ”Jag tycker att man borde gå ett steg längre, att även svenskar borde lära sig riktig svenska.”

    Kan inte göra annat än hålla med. Svenskan har utarmats under lång tid och ju längre tiden går desto svårare blir det att ”ta tillbaks” de nyanser som en gång funnits i vårt språk.

    Förövrigt en mycket bra blogg också! Fick upp ögonen för den för någon vecka sedan och har läst den varje dag sedan dess.

  2. 2 Rune maj 7, 2009 kl. 18:44

    Om man får skämta lite så är du nog som norrlänningarna säger ”lite eljest” i mångas ögon.

  3. 3 Andreas L maj 7, 2009 kl. 21:37

    Ack, va synd det är att vårt kära språk förtvinat så. Det ligger sannerligen i tiden att ge vårt språk en renässans.

  4. 4 Flavian maj 7, 2009 kl. 22:24

    Språkrådet har gett sitt gillande till att man under vissa omständigheter skriver de när enligt tidigare vedertagna regler man skrev dem.

    Jag tycker att detta är fasansfullt. Vet man inte när man skall använda de respektive dem bör man hellre skriva dom i alla sammanhang.

    Att skriva de när det skall vara dem är djupt genant och ett typexempel på den hyllning av obildning som kännetecknar vårt samhälle.

    Visst bör svenskan vårdas och en vulgär modernisering av språket motverkas. Detta utesluter ingalunda en utveckling av språket. Se där, ingalunda är ett vackert ord som bör bevaras!

  5. 5 Marthin maj 8, 2009 kl. 7:23

    Även om följande icke är exakt vad Flavian är inne på, kommer i alla fall jag att osökt tänka på ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word. Ibland författar man texter vilka får den något udda prägeln av grönt. Röd underlinjering indikerar stavningsförslag i detta dataprogram; men grön? Ja, grön underlinjering handlar om ordformer. Ett exempel är: ”Beakta ordformen medelst. I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande.” Vanlig text? Allmän?

    Jag är icke något geni vad gäller skriftspråkets regler, rentav grammatiskt efterbliven enligt äldremännen. Hur det förhåller sig med detta kan även Flavian (som exempel) notera genom att läsa min kommentar. Samtidigt skriver jag enligt lärarna på akademisk nivå som om ordförrådet mitt ej ”uppdaterats sedan 1800-talet”. Ur läsarperspektiv är valet av ord viktigt, men för mig handlar det kanske mer om ordprecision snarare än respekten för läsarens förståelse. (Får antagligen – en vacker dag – äta upp att jag skrev det.) Något av en paradox vad gäller läsandets flyt i språkförbistringens tid.

    Slutligen en slags återkoppling.
    För en tid sedan forskade jag litet i politiska beslut vilka ämnar att – vilket det anges – ”lätta upp” språket vid politiska institutioners allmänna informationsvägar; Internetplatser etc. Jag vill hävda att detta är ett ‘tänk om’-tänk, en anpassning till språkförbistring; vilket mycket riktigt kan härledas till skolan.

    För övrigt bör nämnas att svenskarnas samhälle ännu ej börjat ta form efter ‘skolans kvalité’ och inriktning på så kallat hemspråk; värre blir det. ”Nyheter på lätt svenska” är ännu så länge en nisch. Imorgon är det huvudsändningen.

    Gott garv och kaffe sölat uppå tangentbordet: ”..ett ordförråd och variationsrikedom motsvarande en genomsnittlig svensk tonåring..”🙂 Ack så sant, ”bah”.

  6. 6 Tanja Bergkvist maj 9, 2009 kl. 0:17

    Vilken bra blogg det här var!🙂

  7. 7 Patrik M maj 9, 2009 kl. 7:33

    Tanja Bergkvist:

    Vad roligt att du uppskattar vår blogg. Välkommen🙂

    Jag passade på att kolla in din blogg, och måste återgälda komplimangen. Du har en välvässad penna och kloka åsikter.

  8. 8 Tommy Hansson maj 13, 2009 kl. 12:14

    Tänkvärt, Jakob. Kan inte annat än instämma; språket blir så mycket rikare om man stundom hämtar ur förrådet från anno dazumal: städse, jämväl, ögonskenligen, alltfort, oomkullrunkeligt…

    Detta får dock inte bli något självändamål. Ta till exempel SvDs gamle fine kulturchef, ”doktor” Leif Carlsson (han var fil. lic.). Han behärskade förvisso svenska språket till nära nog fullkomning, men hans texter är snåriga och ibland lite lätt löjliga därför att han gör till en poäng att excellera i språkliga anomalier.

    Men Jakob, du borde faktiskt veta att media är pluralis – ”svensk media” blir det en bock i kanten för…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar