Kidnappning och ockupationer – vänsterns (nya) politiska metoder

Margaux Leduc och Inger Eriksson diskuterar kidnappning som kampmetod över en kopp kaffe

Margaux Leduc och Inger Eriksson diskuterar kidnappning som kampmetod över en kopp kaffe

Här på T&F är vi ju sällan imponerade av vänsterns respekt för grundläggande demokratiska värderingar. Det tycks  som om det finns anledning att nu kritisera detta med än större emfas. En ny politisk skapelse börjar nämligen ta form på vänsterkanten inför EU-valet. Det är Socialistiska partiet och Rättvisepartiet Socialisterna (f.d. Offensiv) som går samman med oberoende kandidater till det s.k. Arbetarinitiativet, som säger sig vilja fylla tomrummet till vänster om Vänsterpartiet och miljöpartiet.

En indikation på vad dessa personer, som idag finns representerade i kommunfullmäktige på ett par orter i Sverige, har för syn på demokrati, kan man få av den turné man i dagarna arrangerat runt landet med Margaux Leduc från det franska partiet Nouveau Parti Anticapitalist.

Leduc är i Sverige för att lära ut franska kampmetoder. Vad det handlar om är fabriksockupationer och kidnappning av företagsledare, vilket är populärt i Frankrike. FABRIKSOCKUPATIONER OCH KIDNAPPNING! Låter det som demokratiskt gångbara metoder?

Jo, om man får tro kommunfullmäktigeledamoten i Umeå och EU-parlamentskandidaten, Inger Eriksson, så är det just det. På frågan om hon förordar kidnappning som politisk metod svarar hon enligt Västerbottens Folkblad:

”– Nja, det är framförallt strejker och ockupationer som behövs. Det tror jag är betydligt mer effektivt än att låsa in direktörer. På 70-talet var ockupationer inget ovanligt i Sverige.”

Kraftfullare avståndstagande från kriminella och antidemokratiska metoder har man ju hört. Kidnappning är inte det främsta alternativet, eftersom strejker och ockupationer är mer effektivt. Inte en tanke på att det är totalt oacceptabelt ur etisk synvinkel. Inte en tanke på att den enda anständiga reaktionen hos en folkvald bara kan vara totalt och kraftfullt avståndstagande till sådana fascistoida metoder.

Skäms, Inger Eriksson!

Patrik Magnusson

15 Responses to “Kidnappning och ockupationer – vänsterns (nya) politiska metoder”


  1. 1 Staffan Andersson maj 9, 2009 kl. 15:43

    Leduc i dagens Västerbottens folkblad:

    Har du något tips till Volvo Lastvagnars personal?
    – De måste kämpa, det är kampen som räknas. Strejk, ockupation eller låsa in chefen – det avgör de själva. Kanske hittar de på någon helt ny och smart metod.

  2. 2 TB maj 9, 2009 kl. 16:21

    I vårt land har vi demokratiskt siftade lagar som beslutats av vår folkvalda riksdag. Dessa lagar säger att man inte får beröva någon friheten (d.v.s. låsa in) och inte heller ockupera annans egendom.

    Brott mot lagarna är brott mot vår folkvalda riksdagsbeslut och därför inget annat är demokratiförakt.

    Dock är det så att denna typ av metoder praktiseras av en liten kärna avgrundsvänster. I val har de aldrig haft och kommer heller aldrig att ha någon chans i val varför de tar till olagliga metoder.

    Det viktiga är att denna avgrundsvänster på varje demokratiskt sätt bekämpas och förkastas.

  3. 3 Staffan Andersson maj 9, 2009 kl. 17:41

    ”Här på T&F är vi ju sällan imponerade av vänsterns respekt för grundläggande demokratiska värderingar.”

    Det där med ”demokratiska värderingar” problematiseras alldels för lite. Det är ju en sak att vi har demokrati och att det då finns ett värde i att respektera demokratins spelregler. Det har med lag och ordning och att göra.
    Är det vad som menas med ”demokratiska värderingar”, är det trivialt och oproblematiskt. I så fall är jag också för ”demokratiska värderingar”. Men demokratin kan inte tillhandahålla sin egen moral.
    KD tar som bekant upp ”kristna värderingar” men dessa tänks separat från kristen religionsutövning vilket blir en smula anakronistiskt.
    Vi lever inte bara i en demokratisk tid utan i ett demokratistisk tid – demokratin är sig själv nog och sin egen ideologi.
    Jag kommer ihåg när ett nyhetsprogram rapporterade från socialdemokraternas kongress i Östersund (tror jag det var. Detta var när de bestämde sig för att arbeta för ett förbud av sexköp. En man argumenterade på följande vis: ”Jag vill kunna säga till en man som går till en prostituerad att det du gör är fel.” ”Men det kan han väl göra ändå” , tänkte jag. Alltså, enligt demokratismen: Så länge vi inte gemensamt har beslutat att någonting ska vara olagligt så är det heller inte omoraliskt men när vi har fått en majoritet för det är alldeles säkert omoraliskt.

    Tala därför hellre om respekt för demokratiska beslut och laglydnad än om demokratiska värderingar, det leder fel. Moralen som kontrollerar våra demokratiska beslut kan inte komma ur demokratin, då hamnar vi en fullständig relativism och rundgång och kan inte motivera våra förändringsidéer moraliskt. Det som för närvarande är det som är demokratiskt beslutat är ju det rätta.

  4. 4 Staffan Andersson maj 9, 2009 kl. 17:43

    Rättelse:

    ”Så länge vi inte gemensamt har beslutat att någonting ska vara olagligt så är det heller inte omoraliskt men när vi har fått en majoritet för det är DET alldeles säkert omoraliskt.”

  5. 5 Patrik M maj 9, 2009 kl. 18:23

    Staffan Andersson:

    Jo, du har nog en poäng där. Det är viktigt att använda rätt begrepp så att man inte missförstås. Jag delar självfallet uppfattningen att det inte är majoritetens nycker som styr vad som är moraliskt eller ej.

    Det jag avsåg att förmedla var precis som du misstänker att jag ogillar extremvänsterns tendens att följa de demokratiska spelreglerna bara så länge de leder till ”rätt” beslut, men att sätta sig över dem när de inte längre passar.

  6. 6 Anarkokonservativ maj 10, 2009 kl. 14:04

    Är det då , i konsekvensens namn, OK om arbetsgivare låser in personal i lunchrummet som inte vill gå med på lönesänkning?

  7. 7 campkent maj 10, 2009 kl. 17:14

    Kapitalismen är en oacceptabel företeelse ur etisk synvinkel, men men.

  8. 8 Patrik M maj 10, 2009 kl. 17:30

    campkent:

    Föga överraskande håller jag inte med dig i din syn på kapitalismen, men om vi bortser från det, och utgår från din ståndpunkt – om nu kapitalismen är oacceptabel, vilka medel anser du då är ok att ta till för att avskaffa den?

    Vilda strejker? Företagsockupationer? Kidnappning? Mord? Revolution? Folkmord? Var går gränsen för dig?

    Vilka slutsatser tycker du att kapitalismens försvarare bör dra av de franska kampmetoderna? Borde man svara med samma mynt, som anarkokonservativ föreslår? Vilket samhälle får vi om vi sätter de demokratiska spelreglerna åt sidan när resultatet inte passar oss? Vore detta verkligen en förbättring?

  9. 9 TB maj 10, 2009 kl. 21:24

    Socialism och planekonomi är båda oacceptabla företeelser ur etisk synpunkt.

    I dessa läror förnekas människorna att få tillgodogöra sig frukterna av det man åstadkommer. Istället skall detta konfiskeras vilket knappast är etiskt försvarbart.

    Även hela klassteorin, där människor sorteras in i klasser, strider mot grundläggande tankar om varje människas unika värde. Också klassteorin är därför djupt oetisk.

  10. 10 libertasred maj 13, 2009 kl. 16:59

    ”Även hela klassteorin, där människor sorteras in i klasser, strider mot grundläggande tankar om varje människas unika värde. Också klassteorin är därför djupt oetisk.”

    All forskning på gruppnivå är då oetisk eftersom man inte över huvud taget tar hänsyn till enskilda individers unika värde. Att högt blodtryck och rökning ökar risken för sjukdomar eller att aspirin hjälper mot vissa är kunskaper man bara fått genom att analysera människor i grupp. Utan att kunna jämföra med andra individer är det omöjligt att säga vad som beror på tillfälligheter och vad som bildar ett mönster. Klassteori är just det, forskning och analys på gruppnivå, men det kanske är lättare att kalla det djupt oetiskt och hoppas att man till exempel har en pappa som tog en akademisk examen för det finns många som vill ha ett eget boende…

    http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hemhyra/firstpage/edition/0/everyone/firstPage?ViewMode=&orgId=0&movefirst=firstPageItem20090511_151044490&ItemObjectID=243391

    Mvh Jesper Alex-Petersen, medlem i Libertas redaktion

  11. 11 Michaël Lehman maj 13, 2009 kl. 18:00

    Klassteori är just det, forskning och analys på gruppnivå […]

    Klassteorien är ju mycket mer än blott forskning och analys på gruppnivå. Dels är ju varje människa jämlikt klassteorien predestinerad till sin grupptillhörighet och därtill predestinerad till vissa åsikter och vissa beteenden. Klassröstningen är ju en omtalad sådan predestination, som i statsvetenskaplig forskning numera i stort sett har vederlagts. Och fallstudier kan ju visa sig särdeles besvärliga för en klassteoretiker. Det är jag själv ett utmärkt exempel på.

  12. 12 libertasred maj 13, 2009 kl. 20:00

    Om man inte är statsvetare, får man då fråga hur många klassteorier det finns och är alla dess oetiska? När man ser att klass predisponerar för hälsa, utbildning och bostad, är teorierna då oetiska? Hur utformar man fallstudier när man vill studera vilka val enskilda människor gjort? Vilket fält av möjligheter har de haft och vilken position i det sociala rummet?
    Vilka är de predestinationerna som inte vederlagts? Och vad klass predisponerar för måste väl skifta med tiden?
    I artikeln på Hyresgästföreningens hemsida har forskaren funnit att bakgrund spelar större roll för de som föddes 1974 än för de som föddes 18 år tidigare.

    Mvh
    Jesper Alex-Petersen

  13. 13 Michaël Lehman maj 13, 2009 kl. 20:26

    En vetenskaplig teoribildning är ju en. Sålunda har vi en klassteori. I någon mening är det väl egentligen rimligare att betrakta den som en hypotetisk förklaringsmodell inom ramen för den stora marxistiska systemteorien, som är en i grunden väldigt materialistisk teoribildning, som lägger det största förklaringsvärdet å socio-ekonomiska faktorer. Den är deterministisk och lämnar intet utrymme för människan som intellektuell varelse. Och dessutom placerar de människor i kollektiv, som de icke nödvändigtvis identifierar sig med. Enligt klassröstningsteorien borde jag rösta på socialdemokraterna, emedan bägge mina föräldrar har tillhört det så kallade LO-kollektivet. Enligt en socio-ekonomisk förklaringsmodell borde jag sålunda tillhöra arbetareklassen. Problemet är, att jag aldrig någonsin har röstat på något parti till vänster om högern och jag kommer heller aldrig att göra det. Och jag skulle aldrig vilja kalla mig arbetare eller påstå mig tillhöra arbetareklassen. Och enligt den kollektivistiska kvoteringsivern borde jag bäst representeras av Gustav Fridolin eller Kalle Larsson. Vi har alla samma kön och är i ungefär samma ålderskohort. Men jag representeras hellre av Gun Hellsvik och Ingegerd Troedsson — deras politik stämmer nämligen bättre med mina idéer.

    Där har vi alltså några av problemata med klassteorien. Man klistrar på människor etiketter, som de icke nödvändigtvis vill ha, och man reducerar människor från intellektuella varelser med handlingsförmåga till icke-tänkande robotar. Det axiomet kan man också skönja i ditt eget resonemang här ovan.

  14. 14 TB maj 13, 2009 kl. 20:57

    Klassteorin är den del av den marxistiska kvasivetenskapen och är djupt människoförnedarnde då den sätter just etiketter på människor, inte utifrån deras individuella egenskaper, utan utifrån en konstlade klassdefinitioner. Klass och klassdefinitioner är något de marxistiska kvasivetenskapsmännen skrivit hyllkilometer om. Den ena klassdefinitionen är mer patetisk än den andra och hårklyverierna frodas. Gå gärna in på någon av extermvänsterns hemsidor eller bloggar för att närmare studera dessa dumheter.

    Det är märkligt att detta klasstrams tillmäts den betydelse det gör även utanför socialismens mörka mörka kretsar. Bästa lösningen vore att en gång för alla och slutligen förpassa dessa 1800-tals teorier till historrieböckerna där de hör hemma.

    Att klassteorierna skulle ha något som helst att tillföra den moderna samhällsutvecklingen är högst osannolikt. Fokus måste vara varje människas unika värde och egenskaper. Att klistra på en modern männsiak en klassetikett är djupt förnedrande.

  15. 15 libertasred maj 15, 2009 kl. 15:30

    Två textmässigt relativt omfattande svar, men min huvudfråga kvarstår. Hur anser ni att man ska förhålla sig till statistiskt säkerställda korrelationer som de Cecilia Enström Öst funnit i sitt arbete? Vad är er analys om man inte får abstrahera data till gruppnivå? Förklaringar bör sökas och klassteori är väl en sådan. Det är varken deterministiskt eller förnedrande att försöka förklara beteende i vårt samhälle. Ingen klassteori kräver att någon av er röstar på Gustav Fridolin för att ni växt upp under vissa förhållande bara att signifikant fler gör det med viss bakgrund. Rökning kräver inte att du får lungcancer, men att i en stor grupp får fler som röker det än andra.

    Sedan är klassröstning ett lite dåligt exempel kan jag tycka då en röst är väldigt enkel att avge och att ändra sig inte är särskilt svårt. Det är betydligt svårare att hitta välbetalda jobb som inte skadar kroppen eller att ha de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att äga sin egen bostad. Det var därför jag frågade efter vilka predestinationer som inte vederlagts. Mer och mer forskning tyder på att låg lön, låg status och fattiga uppväxtförhållande (relaterat till samhället man lever i) leder till sämre hälsa och kortare livslängd och det är något man kan försöka åtgärda politiskt om man vågar se det. Vari ligger det etiskt riktiga i att ignorera dessa förhållande?

    Mvh
    Jesper Alex-Petersen


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 929,046 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar