Skönheten i strid med smärtan

Denna artikel är ursprungligen skriven för ett tag sedan (september 2008) för min privata blogg, men jag kände att det kunde vara ett ämne som skulle intressera Tradition & Fasons läsare, så jag väljer att nu publicera den även här. Artikeln refererar till en DN-artikel som nu har lite vatten under bron, men innehållet har samma relevans.

——–

Det är sällan en artikel publiceras som dels klargör så bortglömda men viktiga saker, vilka man kunde önska var självklarheter, och samtidigt lyckas göra en så bra omedveten poäng, som artikeln i DN om att vacker konst, eller det estetiskt tilltalande rent allmänt, konkret minskar upplevelsen av smärta.

En av de viktigare slutsatserna av detta framgår redan i artikeln, att vi radikalt borde ändra tänk när vi utformar sjukhusmiljöer. Förståelsen för det skönas vikt för att sjukdomstid ska upplevas som mindre tung har ofta tillåtits påverka miljöernas utformning inom den pallativa vården, för att göra patienternas sista tid i jordelivet mer angenäm.

Självklart borde man anamma denna tanke inom all vård, även de som man hoppas ska överleva förtjänar en vårdvistelse som är förknippad med så lite smärta som möjligt och som upplevs som så behaglig som möjligt. Det är ju inte någon hemlighet att en persons sinnestillstånd och förväntningar spelar stor roll i hur kroppen både reagerar och läker. Flera anledningar finns alltså till att försöka skapa vackra sjukhusmiljöer.

Men varför låta det stanna där? Jag vågar nog säga att det sköna ger mer än smärtlindring, utan även bidrar till det allmänna välbefinnandet och minskar stresskänslor. Denna tanke har ju under långa perioder setts som en irrationell och därmed smått reaktionär sådan. Man bör utgå från det funktionella som måttstock inte det sublima har credot varit. För en materialistisk socialism så är detta säkert logiskt, men för den som uppfattar människan som mer än en intelligent maskin så är det naturligt att sådant som skönhet är ett mänskligt behov.

Den svenska funktionalismen (”funkis”) var ju något av den (mer eller mindre) fria världens höjdpunkt i detta krassa rationella tänkande vad gäller arkitektur och design. Men titeln som oöverträffade mästare i denna konst tillfaller onekligen Sovjetunionen, med dess kommunistiska syskonstater på goda andraplaceringar.

Många av våra svenska stadsmiljöer är rent anskrämliga, och de betongkollosser som byggts i den svenska rationalismens anda står som ständiga påminnelser över vad som vi så ofta saknar i det dagliga livet: trevliga, vackra miljöer att leva i. Både magnifika och imposanta miljöer såväl som gemytliga och egenartade dito fyller en roll och kan var för sig skapa en känsla av skönhet som i sällsynta fall kan närma sig det sublima. Miljöer bestående av fyrkantiga betongkollosser kan aldrig skapa den typen av skönhetskänslor, vare sig de är färgade av klotter, målade eller betonggrå.

Belfast City Council (dvs stadshuset i Belfast)

Lokaler och miljöer brukade av det offentliga är i Sverige oftast perfekta exempel på anskrämliga sådana, något som inte med nödvändighet måste vara fallet. I utlandet är det inte alltid lika självklart att det offentliga måste skapa eller välja tråkiga och fula miljöer, utan där eftersträvas ibland just vackra och ofta imponerande byggnader. Äldre offentliga byggnader är i de flesta länder ofta bra exempel på byggnader utformade för att vara vackra.

Jag tror nog att människor skulle må lite bättre och trivas lite mer om våra stadsmiljöer bara byggdes med lite mer perspektiv åt just skönhet och vad som bildar en estetiskt tilltalande enhet med omgivningen.

Nu reagerar ju några och tänker att inte kan man bara tala om det vackra, skönhet ligger ju i betraktarens öga och skiljer sig mellan människor och över tid. Till viss del är detta givetvis sant, men till viss del är det felaktigt. Många försök har gjorts att förklara betongkollosser för vackra, genom att hävda att skönheten låg i dess rena struktur och rationella konstruktion, dvs på ett mer intellektuellt plan än den mer klassiska tanken om skönhet.

Jag vågar faktiskt sträcka mig till att hävda att det finns saker som är objektivt sköna och saker som är objektivt fula. Vana och förtrogenhet med en viss stil eller estetik tror jag kan förstärka de positiva och sköna dragen hos det som hör till denna, samtidigt som ovana vid en viss estetik kan bidra till att man snarare märker de negativa dragen hos denna, men i grund och botten så finns det något man inte riktigt kan sätta fingret på, den objektiva skönheten hos det man betraktar.

Idag är det populärt med en subjektivistisk syn på det mesta, så även på skönhet. Det finns en vilja att se allting som direkt eller indirekt har med människan att göra som socialt konstruerat, något jag inte är en förespråkare av. Jag tror istället på det objektivas existens. Ja, det finns och kommer alltid finnas gråzoner, oavsett vilket område vi talar om, och nej, jag hävdar inte att jag kan säga hur allting faktiskt är eller att det inte finns socialt skapade aspekter av det mesta. Min uppfattning är att det finns en objektiv verklighet, både rent materiellt och vad gäller ett mer metafysiskt plan, oberoende av vår uppfattning om denna. Vi har förmågan att närma oss och förstå mer av denna verklighet, men försök att beskriva eller definiera den i sin helhet kommer aldrig lyckas. Vi kan genom empiri, teori och filosofi skapa regler och samband som i olika mån beskriver verkligheten, men jag tror inte att dessa någonsin kan fånga den faktiska verkligheten i hela sin prakt och komplexitet.

Utöver denna objektiva verklighet så skapar vi genom kultur och samspel ett socialt och intellektuellt ramverk som både kan gå utöver det rent objektiva och även i olika mån sträva i motsatt riktning mot (men inte övervinna) det objektiva. Detta tycker jag får ett tydligt uttryck just i frågan om vad som är det sköna, och om något verkligen kan vara sublimt. Här kommer den omedvetna poängen i artikeln in i spelet. Jag syftar då på sista raden:

De här personerna var inga konstexperter, så vissa av tavlorna som de valde som ”fula” betraktas som mästerverk inom konstvärlden.

Jag vet ju nu inte vilka tavlor det var fråga om i den refererade undersökningen, men jag kan ha några allmänna reflektioner i ämnet. Dels så finns det idag en väldig tendens inom konstvärlden att i hög grad lägga större fokus på det budskap som ett konstverk vill framföra eller på en intellektuell/rationell skönhetsbefinition och mindre på den mer instinktiva känslomässiga skönhetsaspekten. Något som jag skulle vilja sätta i direkt kontrast till den klassiska skönhetstanken, som manifesteras t.ex. i sökandet efter det sublima. Men dels så kan ju även något vara en form av mästerverk på ett mer tekniskt plan eller genom att effektivt skapa en sinnesstämning hos betraktaren annan än den som skapas vid en upplevelse av skönhet.

Misstolka mig inte, man kan helt klart förstå och beskriva mycket av det som ger skönhet på ett intellektuellt plan, men då är vi inne på beskrivningar baserade på den objektiva verkligheten inte försök att omskapa verkligheten och dess effekter utifrån teoretiska resonemang.

Vad är då min slutsats i allt detta? Jo att perspektivet i högre grad måste ändras vad gäller stadsplanering och arkitektur. Mindre tyngd bör läggas på att projekt ska vara ”nytänkande” eller ”moderna” och mer på utifall den instinktiva upplevelsen är av skönhet, och hur byggnaden bidrar till en tilltalande helhet i statsmiljön. Om vi äntligen kunde lämna den sorgliga epoken då våra stadskärnor i varierande grad omformades till gråa och tråkiga miljöer bakom oss så kanske vi kan börja sträva efter att istället skapa stadsmiljöer som det är en glädje att vistas i.

David Högberg

2 Responses to “Skönheten i strid med smärtan”


  1. 1 minutz3 maj 28, 2009 kl. 21:16

    Jag måste erkänna att jag är faktiskt ganska förtjust i ”betongkolosser” och det som är fyrkantigt och kanske ofta futuristiskt, snarare än det som är kupolliknande. Däremot är gothiska byggnader också mycket fina.

  2. 2 David Högberg maj 28, 2009 kl. 21:25

    @minutz3: Nu har jag en viss misstanke om att vi faktiskt inte delar estetiska ideal, och att du kanske skiljer dig, på ett vad jag skulle kalla negativt sett, från den absoluta majoriteten av befolkningen, men en kort kommentar av kompromissvilja ska jag ändå avlämna🙂

    Det kan ju påpekas att jag inte i sig är emot byggnader som har en fyrkantig eller futuristisk form som grundmall. Även dessa kan ibland vara såväl intressanta som estetiskt passande för att bidra positivt till en god levnadsmiljö. Dock så måste jag säga att de fallen är undantag, inte regel.

    Generellt så är ett av de stora problemen idag att den enda ”utsmyckning” som accepteras på byggnader är avvikande huvudform för byggnadens konstruktion. Detta har dock oftast tendensen att avleda uppmärksamheten och bryta den tilltalande helhet som skapas av en väl underhållen stadsmiljö.

    Historiskt finns det goda exempel, vilket bl.a. Allain de Button lyfter upp bra i sin senaste bok, på att man kan inkludera väldigt skilda stilar i en bebyggelse utan att förstöra det tämligen harmoniska helhetsintrycket. Idag ter det sig dock ofta ses som ett egenvärde att byggnaderna avviker såväl från helhetsintrycket som från vad människor faktiskt önskar leva i för miljö.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar