KD:s stora problem efter EU-parlamentsvalet

ANALYS | Hade det varit riksdagsval idag så hade Kristdemokraterna inte kommit in i riksdagen. Det är vad valresultatet på 4,7% i EU-parlamentsvalet indikerar. Med ett valdeltagande på 43,8% nu, och statistiskt valdeltagande i riksdagsvalen på ca 80% hade KD fått 2,4% i riksdagsvalet. Det är inte KD-väljarna som stannat hemma nu i EU-parlamentsvalet, och nästa gång finns inte Alf Svensson med som ”dragplåster”.

KD:s misslyckade förnyelse

När personrösterna är räknade står det klart att KD:s förre partiledare Alf Svensson kommer in i EU-parlamentet, och därmed slår ut partiets förstanamn Ella Bohlin. Många har redan påstått att detta skulle indikera att KD har problem med förnyelsen. Det tror jag också, men inte i så måtto att partiet ”egentligen är som Alf” och att förnyelsen är en misslyckad fernissa – utan desto mer såtillvida att Alf Svenssons behov att ställa upp i EU-parlamentsvalet är det tydligaste symptomet på problemet på att KD:s förnyelseprocess sedan valet 2006 är ett totalt misslyckande. Det var tack vare Alf Svensson som KD säkrade sitt mandat i EU-parlamentet, utan honom på listan hade säkerligen fler än jag vägrat att stötta ett parti som agerar så galet ur politisk taktisk synpunkt.

Som KDU-ordföranden Charlie Weimers redan har påpekat på sin blogg, är det inte ”förnyelse” att gå till val på samma frågor som förra katastrofartade EU-parlamentsvalet: miljö och minskade införselkvoter av alkohol (nu kompletterat med förbud mot snus).

Desto mer glädjande är det att det nybildade kristdemokratiska förnyelsenätverket FFFF – Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet – kommer att hålla ett kvalificerat seminarium under Almedalsveckan den 2 juli, där den uttalade inriktningen är att KD behöver bli mer konservativt. Nätverkets syfte är att vara ett forum för alla som vill förnya KD med utgångspunkt i en genomtänkt borgerlig samhällssyn, bort från den trånga socialliberala mittfåran i svensk politik och från gammal konfessionalism. Medverkande i seminariet kommer vara Marie Söderqvist (VD på United Minds), PJ Anders Linder (politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet) och Mats Odell (KD, finansmarknadsminister och vice partiordförande). Moderator är Jessica Nyberg. Läs mer på: www.ffff.nu

Dags för ny inriktning?

Att KD har så otroligt svårt med sin nya inriktning att locka unga väljare, är en anledning så god som någon att lyssna mer på Charlie Weimers’ KDU och FFFF. Båda vilka representerar en betydande del av den yngre generationen kristdemokrater, och det alltmera konservativa KDU har ju dessutom seglat upp som Sveriges näst största politiska ungdomsförbund. Ett år återstår nu för KD att vända skutan i en helt annan och mycket mera politiskt intressant riktning: den konservativa, med kärnvärden som Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet – och gärna också Förvaltarskap och Försvarsvänlighet. Väl att märka är det helt inom ramen för KD:s nuvarande principprogram, även de två sistnämnda. Då, mina damer och herrar, skulle man få se på politiskt genomslag snarare än politisk genomklappning. För närvarande torde det också vara enda chansen att hindra Sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen. För deras del är 3,3% i EU-parlamentsvalet en seger, eftersom det är 300% fler som röstat på dem i det här valet än i det förra, det ger dem större självförtroende och förvisso också mer legitimitet.

För mig är det i alla fall en stor glädje att Alf Svensson har kommit in på KD:s enda mandat i EU-parlamentet. Det var för Alf Svenssons och Charlie Weimers skull som jag blev kristdemokrat en gång i tiden. I det politiska spannet mellan dem har KD en mycket ljus framtid som ett trovärdigt värdekonservativt parti som ställer familjen i centrum. Det i dagens KD förhärskande politiska spannet mellan klimatalarmisten Anders Wijkman och radikalfeministen Desirée Pethrus Engström är, om uttrycket tillåts apropå utrensningarna av abortmotståndarna i partiet: dödfött.

Jakob E:son Söderbaum

21 Responses to “KD:s stora problem efter EU-parlamentsvalet”


  1. 1 Michaël Lehman juni 11, 2009 kl. 12:05

    Hade det varit riksdagsval idag så hade Kristdemokraterna inte kommit in i riksdagen. Det är vad valresultatet på 4,7% i EU-parlamentsvalet indikerar. Med ett valdeltagande på 43,8% nu, och statistiskt valdeltagande i riksdagsvalen på ca 80% hade KD fått 2,4% i riksdagsvalet Det är inte KD-väljarna som stannat hemma nu i EU-parlamentsvalet, och nästa gång finns inte Alf Svensson med som ”dragplåster”.

    Det kan finnas skäl för att antaga, att denna analys är åtminstone delvis förenklad. Docenten filosofie doktor Henrik Oscarsson, som är verksam vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg och primärforskare för de svenska valundersökningarna sedan 2002, redovisar på sin blogg, att 32 procent av väljarna i valet till EU-parlamentet enligt SVT:s röstningsintentionsmätning skulle ha valt ett annat parti i valet till riksdagen. Detta kan så klart påverka kristdemokraterna negativt men också positivt.

  2. 2 S. O. Pettersson juni 11, 2009 kl. 14:05

    Framförallt bygger analysen på grundantagandet att samtliga KD-sympatisörer tog sig till valurnorna. Jag håller det påståendet för orimligt. Alla riksdagspartier får färre röster i EP-valet – i absoluta tal räknat. Jag förstår inte varför KD skulle vara förskonat från detta.

  3. 3 Söderbaum juni 11, 2009 kl. 15:21

    Pettersson: ”Framförallt bygger analysen på grundantagandet att samtliga KD-sympatisörer tog sig till valurnorna. Jag håller det påståendet för orimligt. Alla riksdagspartier får färre röster i EP-valet – i absoluta tal räknat. Jag förstår inte varför KD skulle vara förskonat från detta.”

    Jag skulle tvärtom säga att det där är en ganska grund analys av tillståndet i dagens KD, att eftersom alla riksdagspartier får färre röster i EP-valet så får KD det också. KD har idag bara de inbitna entusiasterna kvar, och även de sviktar uppenbarligen.

    KD har de senaste tre åren genomgått en aktiv förnyelseprocess, bort från värdekonservatism och borgerliga värderingar och istället mot miljöfetischism, kulturradikalism och välfärdsfundamentalism. Resultatet i opinionsundersökningarna pekade under en längre tid mot att det bara var KD:s kärnväljare kvar som röstade på KD. De senaste ett och ett halvt åren har man sparkat gång efter annan på kärnväljarna. Samtidigt har man inte lyft ett finger för att få bort den religiösa stämpeln från KD (Ella Bohlin med sin bakgrund i Livets ord är knappast en vare sig sekulär eller religiöst neutral profil), vilket traditionellt är ett mycket stort psykologiskt hinder för de allra flesta svenskar att rösta på KD. Min slutsats av detta är att KD nu upplevde en Alf Svensson-effekt, vi ”fick” ett mandat tack vare Alf snarare än att vi ”behöll” det.

    Det var alltså Alf Svensson som fick KD över 4%-spärren i ett val med 42% valdeltagande. Men vem ska rädda KD innanför 4%-spärren med 80% valdeltagande? Det är iofs troligt att vi räddas av sympatiröster för att KD inte ska åka ur riksdagen. Men KD:s väljarbas i sig skulle inte klara riksdagsspärren idag, det tycker jag allt tyder på. Och det är viktigt att KD tar till sig detta. Den inslagna väg som Alf Svensson nu räddade oss ifrån är raka vägen ut ur både EU-parlamentet och riksdagen.

  4. 4 S. O. Pettersson juni 11, 2009 kl. 16:02

    ”Jag skulle tvärtom säga att det där är en ganska grund analys av tillståndet i dagens KD, att eftersom alla riksdagspartier får färre röster i EP-valet så får KD det också. KD har idag bara de inbitna entusiasterna kvar, och även de sviktar uppenbarligen.”
    Visst är det en grund analys, men ett närmast självklart påstående, om det inte finns starka skäl att tro annorlunda.

    Att argumentera för att Alf drog röster som annars tillfallit andra partier kan man göra, men det är något helt annat än att helt utan egentlig motivering förutsätta att precis lika många kommer rösta på KD i riksdagsvalet som i europaparlamentsvalet, trots att valdeltagendet är betydligt större. Vad är det som tyder på att ett lågt valdeltagande skulle gynna KD så till den milda grad, att de, till skillnad från alla andra partier, inte förlorar en enda röst på det?

  5. 5 Michaël Lehman juni 11, 2009 kl. 16:18

    Den här diskussionen vore meningsfull, om man hade några siffror på de kristdemokratiska väljarnas beteende. Finnes exempelvis SVT:s röstningsintentionsundersökning nedbruten på partinivå? Finnes några undersökningar av de kristdemokratiska sympatisörernas (de presumptiva kd-väljarnas) röstningsbeteende?

    Lektorn filosofie doktor Magnus Hagevi vid Institutionen för samhällsvetenskap är inriktad på forsknings kring kristnas väljarebeteende. Han har konstaterat, att andelen av EU-positiva är större bland kristna väljare än bland sekulära väljare, och att kristna väljare i högre utsträckning än sekulära väljare väljer borgerligt. Se hans blogginlägg (i vilket han länkar till en artikel i Sändaren; se även artikel i Kyrkans Tidning nr 24, 2009) i saken.

    Om detta verkligen betyder, att KD relativt de andra partierna får en större andel av sin (presumptiva) väljaregrupp att rösta i valet till EU-parlamentet är delvis en annan fråga, som nog icke är undersökt. Kristdemokraterna vill ju som sagt tvätta bort sin konfessionella stämpel, men det är nog otvivelaktigt så, att partiets väljarebas är kristlig…

  6. 6 S. O. Pettersson juni 11, 2009 kl. 16:29

    Om man vill ha fram Alf-effekten synes det riktigare att beakta hur många som kryssade Alf i förhållande till KD:s väljarbas. Enligt de siffror som finns på Valmyndighetens hemsida kryssade drygt 63 % av KD:s väljare inte Alf, vilket gör 3 % av antalet röstande. Det är också otroligt att anta att alla som kryssade på Alf annars skulle avstå eller rösta annorlunda; om man förutsätter att över hälften av alla som kryssade Alf skulle rösta på KD utan honom, så närmar man sig 4 % procent. Att säga att KD inte kommer in i riksdagen tycker jag inte är konklusivt, försåvitt man inte har någon speciell information som visar att KD i högre grad än andra mobiliserat sina väljare.

    Det är och förblir enormt spekulativt att dra slutsatser om väljaropinionen från europaparlamentsvalet, men om det ändå skall göras, så måste det göras utifrån rimliga antaganden. Jag drar mig tills vidare ur diskussionen, då jag känner att konkret information om KD:s väljares beteenden ännu saknas. Det lönar sig kanske bättre att försöka hitta sådan (om den finns), än att spekulera i det man inte vet.

  7. 7 TB juni 11, 2009 kl. 21:18

    Det rimligaste är att Alliansens partier inför 2010 års val bildar ett valförbund ”Allians för Sverige”. På detta sätt försvinner 4 procents problematik samtidigt som det är en viktig markering mot den rödgröna sörjans allians som kommer ha all möda i världen att försöka framstå som trovärdiga.

  8. 8 Michaël Lehman juni 12, 2009 kl. 9:03

    Om man vill ha fram Alf-effekten synes det riktigare att beakta hur många som kryssade Alf i förhållande till KD:s väljarbas.

    För att mäta en presumptiv Alf-effekt måste man tillfråga dem, som har kryssat Alf, om de skulle ha röstat på (kd) eller icke givet det Alf icke hade funnits med på listan. Man måste så att säga laborera med Alf-variabeln och samtidigt konstanthålla samtliga andra faktorer.

  9. 9 S. O. Pettersson juni 12, 2009 kl. 11:14

    ”För att mäta en presumptiv Alf-effekt måste man tillfråga dem, som har kryssat Alf, om de skulle ha röstat på (kd) eller icke givet det Alf icke hade funnits med på listan. Man måste så att säga laborera med Alf-variabeln och samtidigt konstanthålla samtliga andra faktorer.”
    Det är förstås riktigt, om man vill ha ett någorlunda exakt resultat. Men man kan ändå säga något om hur stor den inte kan ha varit. Att 37 % av de som röstade på (kd), samtidigt röstade på Alf ger en övre gräns, för hur många som teoretiskt kan ha påverkats av Alf-effekten. Man kan förmoda att ganska många hade röstat på (kd) ändå — någon säkerhet tror jag inte det statiska materialet tillåter på den här punkten. Min poäng var alltså, att man måste vara mycket försiktig med att tillskriva den allt för stor betydelse.

  10. 10 Michaël Lehman juni 12, 2009 kl. 11:35

    Att 37 % av de som röstade på (kd), samtidigt röstade på Alf ger en övre gräns, för hur många som teoretiskt kan ha påverkats av Alf-effekten. Man kan förmoda att ganska många hade röstat på (kd) ändå — någon säkerhet tror jag inte det statiska materialet tillåter på den här punkten. Min poäng var alltså, att man måste vara mycket försiktig med att tillskriva den allt för stor betydelse.

    Jag instämmer. Och lika vanskligt är det att utifrån detta valresultat säga något om det kommande resultatet av riksdagsvalet nästa höst.

  11. 11 Lars juni 12, 2009 kl. 16:38

    Söderbaum,

    Hur kan du tro att KD ska kunna hindra SD från att komma in i riksdagen? SD kommer att plocka de nödvändiga rösterna främst från sossarna. Den enda chansen för etablissemanget att stoppa SD nu är att svänga 180 grader i invandringspolitiken, men det vet vi ju alla att det inte kommer att hända. Således har SD alla förutsättningar för att på sikt kunna bli en maktfaktor liknande DF i Danmark. Och som jag varit inne på är det något som ni borde uppskatta då det kan ge borgerligheten ett övertag, och ett riksdagsinträde för SD med vågmästarställning är faktiskt högst troligt det enda som kan hålla alliansen kvar vid makten 2010. Det är därför som SAP hela tiden är på Reinfeldt och kräver att han ska utesluta att sitta kvar med passivt stöd från SD.

  12. 12 Böna rimmar med Höna juni 12, 2009 kl. 16:46

    Petitess: 200% ska det vara.

  13. 13 Marthin juni 12, 2009 kl. 20:00

    75,59% av Kristdemokraternas väljare kryssade en kandidat i EUP-valet. Partiet hade således högst andel kryssande väljare av samtliga partier. Folkpartiet tvåa med 68,44% och Feministiskt initiativ trea med 61,70%; där väljarna till skillnad från kd:s, signifikativt kryssade för förstakandidaten. Faktum är att samtliga partiers framkryssade ettor – bortsett Kristdemokraternas – av partierna redan var placerade som listetta.

    En skälig fråga blir därför: Finnes där ett samband mellan väljarnas vilja att kasta om listan och att Kristdemokraterna har flest kryssande väljare?

    Kristdemokraterna hade på sin lista placerat Ella Bohlin på förstaplats. Alf Svensson var placerad på plats nio.
    – (9)Alf Svensson fick 36,51%, tredje mest kryssade kandidaten i EUP-valet
    – (1)Ella Bohlin fick 18,59%

    Svensson fick alltså 26 548 fler kryss än Bohlin.

    Vad bör man här titta på? Viktigt blir givetvis partiernas förfarande att placera kandidaterna på listorna. Placeringen är givetvis ej slumpat; i topp hamnar de namn partiet anser vara bäst lämpade. Vilken kandidat företräder partiet på bästa sätt etc. Vidare tar en del partier hänsyn till utfallet i medlemmarnas provval, andra sammanställer främst efter partiledningens önskan.

    Är det konstaterat att Kristdemokraterna har initierat en förnyelseprocess..? För flera granskare är det på så vis, och därtill i en viss riktning. Man kan se ståndpunkter förändras, och med det följer ett sakta avlägsnande av vissa representanter. Någon ger upp, en annan manövreras bort. FFFF-”grupperingen” kan ses som ett initiativ att förhindra den nu initierade förnyelseprocessen.

    Kristdemokraterna tänkte sig att Ella Bohlin och dennes sätt att föra partiets (kommande?) politik skulle lämpa sig bäst. De kristdemokratiska väljarna däremot, ansåg att främst är det Alf Svensson som kan göra detta. En faktor här kan vara att Alf Svenssons tidigare roll som partiledare gjort att väljare relaterat det gjorda valet till ett slags ”dåtida parti”.

    Med kd:s valresultat kan man enligt mig göra rimliga antaganden kring huruvida den kristdemokratiske väljaren ligger i fas med hur partiet vill forma om sig, och ja, till viss del gör väljaren det; tycker att man kan se ett slags mellanläge av två inbördes falanger.

    Och det är väl vad detta handlar om..? Kan man av resultatet i EUP-valet skönja tecken på att riksdagsvalet 2010 bliver en katastrof för Kristdemokraterna? Så länge ingen falang med tydlighet antingen likinriktar eller flyttar tillbaka partiet är det en mycket trolig utgång. Baserat på det kan man senare ställa falangrelaterade frågor, t.ex om den Kristdemokratiska plattformen någonsin kan hävda sig i mittfåran.

    Vill tillägga att om även Ella Bohlin vunnit mandat, skulle man kunna se det som tecken på att det så kallade förnyelsearbetet förblir obehindrat hela vägen in i mittfåran.

    Nu är det paus. Inväntar partiets agerande med viss spänning, hur månne partiets egen analys kring resultatet i EUP-valet se ut.

    – – – – – –

    ”Följaktligen kastar sig tiotusentals värdekonservativa över Alf Svensson när denne gör snabb comeback i politiken. På goda grunder misstänker väljarna att det fortfarande finns något till ryggrad kvar i den gamle mannen.” Så skrev bloggen Säfflemannen i ett inlägg som resonerar kring huruvida Kristdemokraterna klarar hantera sakfrågepositionering. Vill hävda att det ligger något i den analysen.

  14. 14 Söderbaum juni 12, 2009 kl. 20:58

    Marthin:

    ”Är det konstaterat att Kristdemokraterna har initierat en förnyelseprocess..?”

    Ja, men det märks bara av internt samt på sjunkande opinionssiffror. Förnyelsen har handlat om föryngring, i samband med vilket man enbart rekryterat unga vänsterfötter med frikyrklig bakgrund. I så måtto märks det knappt utåt, men internt har det blivit mera extremt. Vad som märks desto tydligare är att man vill tvätta av sig abort- och äktenskapsstämpeln, men partiet kommer ju ändå alltid oundvikligen att förknippas med de frågorna. Man vill uttalat bli det nya ”snällism-partiet” (hur bra gick det för FP under den period då beteckningen snällism etablerades om dem?).

    ”FFFF-”grupperingen” kan ses som ett initiativ att förhindra den nu initierade förnyelseprocessen.”

    Nej, inte alls. FFFF är ett sätt att förnya KD bort från det gamla KDS, bort från den nuvarande rödgröna, socialliberala inriktningen och i riktning mot frågor som är desto mera centrala i våra kontinentala kristdemokratiska systerpartier. Det är FFFF som står för den verkliga förnyelsen inom ramen för partiets befintliga principprogram, vilket är ett mycket trängande behov sedan Alf Svensson avgick som partiledare. Vi behöver mera familj, mera Gnosjö och mera personligt ansvar! DÅ kan vi bli ett modernt parti som verkligen skapar brett intresse hos väljarkåren eftersom vi då skulle stå för en så tydlig och behövlig alternativ inriktning på politiken. Vi har absolut ingenting att hämta som konkurrent till MP om att vara ett ”socialt miljöparti som vill förbjuda supandet och snusandet”.

  15. 15 Marthin juni 12, 2009 kl. 21:26

    Söderbaum –

    Visst är FFFF förnyelse i sig, men som utomstående granskare ses det främst i förhållande till den inriktning partiet nu är på väg mot. På så vis kan det anses vara ett slags förhindrande initiativ; ett ”nej nej, detta är vägen att vandra”.

    Min kommentar var kanske litet luddig. Försöker lägga fram det som begynnande yttre falangpooler av något slag. Det är så jag ser det. Säkerligen är icke framdrivarna av ”föryngrarnas förnyelseprocess”, den väg Kristdemokraterna nu färdas, särskilt glada i det FFFF vill driva fram..?

  16. 16 Populisten juni 14, 2009 kl. 16:18

    Man undrar ju i sitt stilla sinne vilka man vill locka till valurnorna när man sätter en kreationist som vill förbjuda sprit och snus högst på listan. Ulf Ekman och Målle Lindberg? Det tog Alf Svensson 20 år att göra om KDS från en frikyrka till ett politiskt parti. Det verkar onekligen gå snabbare åt andra hållet.

    Jag tror att grundproblemet är herr partiledaren. Han verkar jättetrevlig, har humor och håller på rätt fotbollslag. Men leder han partiet eller låter han sig ledas av strömmen?

  17. 17 Staffan Andersson juni 14, 2009 kl. 22:41

    Jag tror väl knappast att Ulf Ekman skulle vara mer lockad av att rösta på sin församlingsmedlem Ella Bohlin än på Alf Svensson.
    Målle Lindberg – se där ett namn som jag trodde var för länge sedan glömt. Jag förknippar detta orginal med Maranata och sextiotalet. Det var en överraskning att han fortfarande lever http://www.molle.nu/ .

    För övrigt borde väll Ella Bohlin förstått att hon skulle bli förbikryssad av Svensson. Per Gartons anklagelser om ett cyniskt spel med en ung människas godtrogenhet känns ganska falsk.

  18. 19 Populisten juni 15, 2009 kl. 16:32

    @Staffan Andersson
    Hur Ulf Ekman och Målle Lindberg röstar vet vi ju inte, men jag tror att du fattar min poäng angående den väljarbas KD får kvar om man drar fram kandidater som Bohlin. Målle Lindberg har jag föresten egentligen ingen större uppfattning om än annat än att jag tycker han har ett ganska kul namn.🙂

    Ja Bohlin måste ha fattat, man hon kanske hoppades på ett under…

  19. 20 Lisbeth karlsson juni 16, 2009 kl. 18:11

    Här kan Ni läsa allt om Målle
    http://www.molle.nu
    MVH LK


  1. 1 Kristdemokraternas framtid I: Valresultat « Teoretisk Mustasch Trackback vid juni 13, 2009 kl. 14:33

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,014 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar