Semestertips – Norrland

I denna tredje del av Magnussons hemsnickrade semestertips tar vi klivet längst norrut i vårt avlånga land. Eftersom semestern rusar på obönhörligt torde detta bli årets sista bidrag i denna serie, och jag hoppas kunna återkomma med resten inför nästa semester. Anledningen till att just Norrland får förtur i år är att man där kan erbjuda en lite speciell turistattraktion som bara gäller i år. Mer om detta nedan.

Bodens fästning och Försvarsmuseum

Det finns en plats på jorden, där solen aldrig ler, den platsen heter Boden. Dit vill jag aldrig mer.

Många är de värnpliktiga som tillbringat ett år i Boden, och säkerligen hört denna nidramsa. Dessbättre är den inte sann. Förvisso är vintrarna ganska långa uppe i Norrbotten, men sommartid lyser solen närmast dygnet runt över den gamla garnisonsstaden. Som på så många andra ställen i Sverige har den militära verksamheten genomgått hårdbantning i Boden, men än finns faktiskt ett regemente kvar. Denna säkerhetspolitiska härdsmälta för i alla fall det positiva med sig att många intressanta platser som förr varit stängda för allmänheten nu blivit turistmål.

Hjässan på Rödbergsfortet i Boden

Hjässan på Rödbergsfortet i Boden

Det var i slutet på 1800-talet som den lilla byn Boden, strategiskt belägen vid Luleå älv och vid knutpunkten mellan stambanan söderut och malmbanan till Narvik, hamnade i Krigsmaktens blickfång. Där skulle placeras en fästning som kunde hålla de anstormande ryssarna stången medan de svenska trupperna marscherade upp från södra Sverige. Fästningen anlades under det första decenniet på 1900-talet, och består egentligen av fem fort belägna på höjder runt det som snart växte till staden Boden.

Flera av dessa fort går idag besöka på egen hand, och det största av dem, Rödbergsfortet, är museum med guidade turer. Forten har gradvis moderniserats bl.a. för att kunna möta det flyghot som ännu var okänt när fästningen byggdes. Även under kalla kriget fortsatte fästningen att utgöra ett rejält hinder för fienden från öster, men 1999 lades slutligen det sista fortet ned.

I Boden kom en rad regementen att placeras med tiden från alla arméns olika grenar, infanteri, pansartrupper, artilleri, ingenjörstrupper, signaltrupper, arméflyg, och säkert ytterligare någon jag har missat. Tusentals unga män gjorde varje år sin militära grundutbildning i staden, och kom naturligtvis att sätta sin prägel på den. All denna militära verksamhet under det gångna seklet kan man idag beskåda på det nyöppnade Försvarsmuseet, beläget mitt bland de gamla kasernerna. Både fortet och museet kan varmt rekommenderas.

Om Försvarsmuseum

Om Rödbergsfortet

Kalixlinjen och Struves Meridianbåge

Längre österut, vid Kalix älv, skulle fienden först mötas, i vad som kallades Kalixlinjen. I detta område finns en rad olika befästningar av olika slag som skulle stödja truppernas fördröjningsstrid mot den ryska övermakten. Vägar och broar var väl förberedda för sprängning, och den som varit i Tornedalen och sett de enorma myrmarker som breder ut sig där inser lätt att om man spränger ett antal viktiga vägar ställer man till rejäla problem för den som vill rycka fram där.

Detta är ett turistmål för den verkligen entusiasten, eller för nostalgiker som, liksom jag, en gång gjorde sin insats för fosterlandet under det kalla kriget i trakten. Det finns inga museer, inga stora ståtliga byggnadsverk, utan de konstruktioner som finns kvar, såsom i Kamlunge och Vuollerim, är små, väl kamouflerade och väl utspridda. Kanske passerar man Armasjärvi som var skådeplatsen för den värsta katastrof som drabbade den svenska krigsmakten under andra världskriget, då en färja sjönk, och 46 man omkom.

Monument vid norra slutpunkten för meridianbågen i trakten av Hammerfest

Monument vid norra slutpunkten för meridianbågen i trakten av Hammerfest

Väl i Tornedalen kan man passa på att se på ett av Sveriges märkligaste världsarv, Struves meridianbåge. Detta 2822 km långa världsarv som sträcker sig från Fuglenes i Nordnorge till Izmail vid Ukrainas Svartahavskust är resultatet av den tyske astronomen von Struves arbete åren 1845-55. Genom en kedja av geodetiska mätningar ville von Struve försöka beräkna jordens storlek och form. Av de 265 mätpunkterna har 34 sedan 2005 status som världsarv. Av dessa ligger fyra i Sverige.

Exakt hur mycket som är att se törs jag inte utlova. När jag senast var i trakten för några år sedan hade inget särskilt arrangerats på den svenska sidan, men väl på den finska, där man t.ex. i Aavasaksa kan läsa en del om denna vetenskapshistoriska händelse i anslutning till en av de sex finska mätplatserna. Mätpunkterna är annars typiskt markerade med ett inhugget märke i berget eller ett stenröse.

Om Kalixlinjen

Om Världsarvet Struves Meridianbåge

Hemsö fästning

En annan fästning med doft av det kalla kriget är Hemsö Fästning norr om Härnösand. Hemsö är belägen vid Ångermanälvens mynning och därmed lämpat att skydda såväl industriella anläggningar i området som förbindelserna mellan södra Sverige och gränstrakterna i Norrbotten. Beslut om att anlägga en fästning där togs 1914 då Sverige hotades av att dras in i storkriget i Europa. 1917, när kriget närmade sig sitt slut, stod fästningen klar. I den allmänna fredsyran några år senare lämnades den åt sitt öde, för att åter bemannas igen när stormmolnen hopades i slutet på 30-talet.

Eldledningscentral från Hemsö Fästning

Eldledningscentral från Hemsö Fästning

1939 fick fästningen nytt artilleri. Historien om hur detta gick till kan vara sedelärande i en tid när man i Sverige fått för sig att framtidens melodi är att köpa sin militära utrustning över disk i utlandet. Slutet av 1930-talet var en tid av intensivt arbete på Bofors kanonfabrik i Karlskoga. Förutom det svenska försvaret så var det många andra länders krigsväsen som desperat försökte åtgärda decennier av försummelser på försvarsområdet. Bland dessa fanns Nederländerna och Siam som hos Bofors beställt fartygsartilleri. Tror ni att Bofors levererade detta till sina kunder? Nej, naturligtvis inte! Den svenska staten tog dem i beslag. Landet var ju i nöd. Dessa artilleripjäser kom istället att grävas ned på Hemsö.

Hemsö fästning kom i ny skepnad att stå i rikets tjänst under hela det kalla kriget, men är nu pensionerad och ett museum. Det hela är ett gigantiskt komplex av tunnlar och bergrum, designat för att motstå t.o.m. kärnvapenanfall, med allt från stridsledning till sjukvård, logement och naturligtvis själva bestyckningen.

Om Hemsö fästning

Ratan 200 år

Ratan är en liten sömning, men mysig, by vid Västerbottenskusten, och anledningen till att Norrland får förtur i årets semestertips. I år är det nämligen 200 år sedan det senaste (en del obotliga optimister brukar säga sista) slaget på svensk mark utkämpades i just Ratan.

Georg Carl von Döbeln - Den mest kände svenske hjälten från Finska kriget

Georg Carl von Döbeln - Den mest kände svenske hjälten från Finska kriget

För 201 år sedan överfölls Sverige av sin mäktige granne i öster. Ryska trupper vällde utan krigsförklaring in i Finland och kunde trots hårda strider under sommaren och hösten säkra kontrollen över vår östra rikshalva. På våren 1809 bröt ryssarna in i norra Sverige och ockuperade norrlands kustland ned till Umeå. En svensk expeditionsstyrka landsattes då vid Ratan, ett par mil norr om Umeå, för att skära av fienden.

Svenskarna marscherade söderut och mötte 19 augusti ryssarna i slaget vid Sävar. De svenska styrkorna besegrades och tvingades retirera till Ratan där de nästa dag åter mötte ryssarna. Denna gång avlöpte slaget lyckligare för svenskarna, och ryssarna tvingades retirera norrut mot Piteå. I det skedet slöts det stillestånd som i praktiken kom att avsluta kriget. I den efterföljande freden tvingades Sverige avstå Finland.

Med anledning av 200-årsjubileumet anordnas i år en rad aktiviteter i trakten av Sävar och Ratan. Bland annat genomförs den 19 augusti en reenactment av ”sista slaget” i Sävar, och Kungaparet kommer på besök. Valet av Sävar som plats för detta skådespel hänger sannolikt samman med att Sävar är en större ort och ligger närmare Umeå än vad Ratan gör, men nog känns det ganska typiskt svenskt att av de två slagen, ett med rysk och ett med svensk seger, så väljer man att lägga tonvikt på det med rysk seger.

Nåväl, ett spännande spektakel torde det bli, med soldater i tidstypiska uniformer och svartkrutsbössor, och säkert en hel del andra arrangemang som kan tilltala den historieintresserade. En unik händelse som jag i vart fall inte har tänkt missa.

Läs mer om märkesåret i norr

Patrik Magnusson

0 Responses to “Semestertips – Norrland”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,284 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar