GÄSTKRÖNIKA: Mattias Zackrisson

VART TOG EGENTLIGEN DET PERSONLIGA ANSVARET VÄGEN?

mj__lkAtt med enbart lagtext tvinga fram en större vilja till ansvarstagande är dömt att misslyckas. Snarare handlar det om att en långsam attitydförändring måste till. Och nog blir samhället stabilare – för att inte säga trevligare – om ansvar inte påtvingats utan tagits på frivillig väg. Friheten är nämligen fundamentalt viktig. Att vi alla har ett personligt ansvar i att göra rätt för oss likaså.

I Sverige är vi varken ouppfostrade eller lata, alla vet att man ska ta ansvar för sig själv, bara det att det ju är bekvämt om någon annan gör det. Borgerligheten har också ett guldläge att flytta fram positionerna, inte minst bland yngre väljare, genom en starkare betoning av det personliga ansvaret. Men vägen är dock lång att vandra. Vilket märks i debatten, där ofta helt andra principer ställs mot varandra än att något personligt ansvar för rätt och fel finns. Någon annan ska alltid ta ansvaret och inte sällan även gärna betala. Alternativt ska solidaritet tvingas fram när medborgare med lagtext förmanas till något som kan betecknas som större ansvarstagande. Det är ungefär de sidor som vanligen ställs mot varandra. Jag vill ge ett par exempel från den aktuella debatten som jag tycker tydligt belyser detta.

I debatten, eller snarare debatterna, om a-kassan handlar det vanligen om att staten antingen frikostigt ska ge eller tvinga in samtliga på arbetsmarknaden aktiva in i a-kassan. Visst nämnde någon det att nog borde det finnas ett eget ansvar att ta ifråga om sin försörjning vid potentiell arbetslöshet? Man kanske självmant borde gå med i a-kassan rentav! Men den rösten var förvånansvärt svag. Argumenten kom snarare att handla om allt annat. Nu tvingades det visserligen inte fram någon obligatorisk a-kassa, och tur var väl det då något annat resultat sannolikt bara hade försvagat de borgerliga krafterna.

Ett stenkast därifrån, i fildelningsdebatten infinner sig ungefär samma situation. Socialdemokraternas lösning blir gärna, och inte alls oväntat, någon ny väl tilltagen skatt. Piratpartiets lösning blir anarki, eftersom man vill sätta upphovsrätten och därmed i förlängningen äganderätten ur spel. Under tiden förespråkar den illegala fildelningens motståndare inom borgerligheten mycket långtgående skyddsåtgärder för upphovsrättsinnehavare. Någonstans på vägen hamnade frågan om ansvaret att faktiskt betala för det man konsumerar i skymundan. I sig ganska märkligt. Det borde väl ha varit det centrala?

Och sådär fortsätter det i debatt efter annan. Förespråkare för ett starkt personligt ansvar – att faktiskt göra rätt för sig – lyser ofta med sin frånvaro. I bästa fall hörs mer nyliberala tongångar om att var och en minsann får klara sig bäst själv. Men låt mig förtydliga att det inte är det jag efterfrågar. En mer utbredd tendens till ansvarstagande för sig själv och sina nära är faktiskt något annat. Jag som liberalkonservativ är till skillnad från nyliberalerna benägen att även betona individens skyldigheter och inte enbart dennes rättigheter. Att göra rätt för sig motsätter inte att man värnar andra.

För mig är också själva grundförutsättningen för ett Sverige där personligt ansvarstagande spelar större roll, ett fortsatt borgerligt regeringsinnehav. För det skulle sannolikt inte ta socialdemokraterna lång stund att vifta bort den förbättring som faktiskt kan skönjas under denna mandatperiod. Låt oss inte ha några illusioner om den saken.

Naturligt är att de borgerliga ungdomsförbunden – och där kanske främst Moderata Ungdomsförbundet – i sann liberalkonservativ tradition går i bräschen för att det personliga ansvaret ges större utrymme i debatten. Som så ofta sker kommer borgerligheten därefter att följa an. Men det börjar bli bråttom. I det historiskt viktiga valet 2010 ska inte bara en ny mandatperiod för Allians för Sverige vinnas, utan även ett idéskifte genomföras. Då måste vi ha idéerna på plats och i god ordning. Då vinner vi över en spretig vänsteropposition där man bara är överens om att ansvarstagande, såväl personligt som offentligt, är något som mer än gärna får tummas på.

    Mattias Zackrisson är moderat från Bohuslän och kandiderar till riksdagen 2010. Just nu arbetar han som politisk sekreterare vid Moderaternas riksdagskansli. Tidigare har han bl.a. varit distriktsordförande för MUF Bohuslän 2002–2007.
Annonser

6 Responses to “GÄSTKRÖNIKA: Mattias Zackrisson”


  1. 1 Erik S augusti 3, 2009 kl. 21:09

    Ja, alldeles riktigt. Staten skall stå för incitamenten till sunt beteende och klok utveckling. Genom tvång kommer individen aldrig att uppmuntras att ta det ansvar som i längden är nödvändigt.

    Väl så, men vad i sjuttsingen gör Du då i Moderaterna?? Karriärdrag eller brist på omdöme är de enda tänkbara förklaringarna…

    Mvh

  2. 2 Patrik augusti 4, 2009 kl. 6:52

    Haha! Rolig illustration 🙂

  3. 3 S Anderberg augusti 4, 2009 kl. 21:13

    Lysande skrivet. Ett mer balanserat förhållande mellan rättigheter och ansvar – sprunget ur frivillig moralisk dialog- än vad som är fallet i Sverige av idag är essentiellt för ett gott samhälle. Förhoppningsvis kan Du påverka Ditt parti i frågan.

  4. 4 Lakedaemon augusti 5, 2009 kl. 20:37

    Något ökat ansvarstagande kommer vi inte att se röken av i Sverige. Hungriga vargar jagar bäst och svensken 2009 AD är lönnfet, fördummad och invaggad i den falska tron att han lever i världens mest välmående och välbärgade land.
    Sic transit gloria mundi!

  5. 5 Gustaf Ljunggren augusti 6, 2009 kl. 6:29

    Jag instämmer i Dina synpunkter. Problemet är den omskrutna och falska företeelse som kallas DEN SVENSKA MODELLEN. Enligt denna skall inte undersåten behöva ta något personligt ansvar för någonting utan allt skall ombesörjas av välutbildade och duktiga ”samhällsingenjörer”. Låt oss återvända till de moderata grunderna och kräva Systemskifte nu.

  6. 6 eventbyrå april 25, 2011 kl. 12:08

    Bra inlägg på denna webbplats gör mig läsa detta inlägg om och om igen jag gillade det här inlägget mycket. Det här inlägget har fåttalla de nyttiga saker som jag ville veta om.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 963,743 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar