Något måste han ju ha gjort för att bli slagen…

Ser att SvD har publicerat en notis om en finsk undersökning om våld inom par bland ungdomar i Finland. Enligt den så har en markant större andel av killarna än tjejerna utsatts för våld från sin partner. Att killar kan bli slagna av sin partner är dock inget som tas på allvar idag, särskilt inte i Sverige.

I debatten så utgår man hela tiden från den feministiska maktanalysen som förklaring till att män slår kvinnor, och då passar inte män som utsätts för våld in i bilden. De män som faktiskt drabbas av allvarligt våld i sin relation är idag tämligen osynliggjorda, och det är fortfarande väldigt skambelagt för en kille att erkänna att hans respektive slår honom.

Med detta vill jag inte säga att vi ska sänka våra ambitioner i att minska våldet mot kvinnor i relationer, men vi bör samtidigt göra just det som sann jämställdhet handlar om: se alla personer som lika och ta våld på lika stort allvar oavsett vilket kön som offret har. För oss som inte tror att det finns ett mäktigt patriarkat som gör att alla vi män vill krossa och förtrycka kvinnor så borde det vara självklart att släppa den infantila radikalfeministiska beskrivningen av relationsvåld och istället se det för vad det är. En människa som skadar en annan människa i en särskilt utsatt situation.

Dagens situation där man endast vill se kvinnor som offer, och män endast som förövare, leder till att de kvinnor som faktiskt misshandlar sina partners blir urskuldade och att de utsatta männen drabbas än mer än vad som annars skulle vara nödvändigt. En kille som har blivit misshandlad av sin flickvän tas gärna inte på allvar, och man ursäktar gärna tjejen med att killen ju måste ha slagit först eller att det inte var så farligt.

För den som är intresserad av jämställdhet och inte feministisk maktteori så borde detta inte vara ett acceptabelt sakernas tillstånd, men idag är det den senare gruppen som har tolkningsföreträde, något som vi onekligen bör göra något åt. Pär Ström gav en intressant annorlunda vinkel på jämställdhetsdebatten i sin bok Mansförtryck och kvinnovälde som publicerades för två år sedan. Om du inte har läst den så är det dags. Den finns gratis som pdf och ljudbok om du följer länken.

David Högberg

Även publicerad på min privata blogg.

Annonser

10 Responses to “Något måste han ju ha gjort för att bli slagen…”


  1. 2 TB augusti 20, 2009 kl. 18:57

    Det är uppenbarligen dags att göra upp med genustramsarnas hegemoni i debatten.

  2. 3 Staffan Andersson augusti 21, 2009 kl. 18:55

    Per Ströms bok har ett kapitel om kvinnors våld mot män som rekommenderas. När två C-studenter vi Stockholms universitet 2003 ville skriva uppsats om mäns våld mot kvinnor möttes de av oförståelse från medstudenter. De konstaterade att det inte fanns någon forskning i Sverige om detta men redovisade en del resultat från internationell forskning, bl.a.:

    – ”Tre amerikanska sociologer, Straus, Gelles och Steinmetz, har utfört många undersökningar om våld inom heterosexuella kärleksförhållanden där de visar på tendenser att kvinnor och män använder fysiskt våld mot sin partner i lika stor utsträckning (Straus 1993; Gelles et al 1981).” ”Det är enligt Straus mera socialt accepterat att kvinnor slår män än tvärtom, som t.ex. att då en man förolämpat en kvinna anses det vara moraliskt korrekt och accepterat beteende för miljontals kvinnor att ge honom en örfil (Straus 1993:78-79).”
    – ”Då mansmisshandel diskuteras, är det oftast kvinnor som sägs ha misshandlat sina manliga partners i självförsvar. Dock visar studier att kvinnor inom ett förhållande kan vara lika våldsbenägna, och att de, precis som män har behov av att dominera, känna äganderätt samt kan känna sig osäkra (Gelles et al 1981).”
    – ”Kvinnor tar oftare till vapen, och då ofta köksredskap. Upp till 75 procent av kvinnorna använder något slags vapen samtidigt som endast 25 procent av männen gjorde det (Malcolm 1994).”
    – ”I en undersökning om våldet i den amerikanska familjen intervjuades 2143 par. Resultatet visade endast en liten skillnad i våldsamhet mellan könen, 27 procent män var våldsamma medan motsvarande siffra för kvinnorna var 24 procent (Gelles et al 1981:37).”

    Studenterna hänvisade också till en undersökning av universitetslektorn Barbro Renck, ”Vårdpersonalens förhållningssätt till patienter som utsatts för våld” (1993):
    ”Renck kommer i sin undersökning fram till att kvinnor och män som utsätts för våld och söker vård och hjälp på en vårdcentral eller ett sjukhus blir bemötta olika. I sin undersökning påvisar hon att personalen vid dessa instanser känner ett större ansvar för kvinnliga patienter som blivit misshandlade än för manliga patienter i samma situation. Läkare och sjuksköterskor ställde oftare frågor om hur skadorna hade uppstått till kvinnor, och gav sig inte så lätt i frågandet om de misstänkte att våld kunde ligga bakom skadornas uppkomst. Det framkommer även i undersökningen att läkare och sjuksköterskor dokumenterade kvinnliga patienters skador mer utförligt än manliga patienters skador.”

    År 2006 genomfördes vid Högskolan i Gävle en svensk studie av partnervåld som i sin tur utgjorde en del av en stor internationell studie omfattande 30 länder. Cirka 900 svenska studenter svarade på frågor om sin erfarenhet av våld i relationer Resultaten redovisades i en debattartikel i DN (2005-01-27). Jag minns att jag läste artikeln och jag kan inte minnas att den ledde till någon debatt, resultatet innebar ett grundskott mot den feministiska teoribildningen så det var väl bäst att tysta ned den. Efteråt kändes det hela nästan overkligt, kanske hade jag drömt alltsammans. Men Ström tar upp undersökningen i sin bok. Resultatet är intressant. Några exempel på vad studien visar:
    – Kvinnor använder våld mot sin partner i samma utsträckning som män.
    – Dubbelt så många kvinnor som män anger att de var först med att ta till våld.
    – Nästan lika många män som kvinnor uppgav sig ha blivit skadade av sin partners våld.

    Andra internationella studier visar på liknande resultat. Det är viktigt att det uppmärksammas. Så länge vi inte har fakta och orsaker klara för oss kan vi inte hjälpa de drabbade, vare sig det nu gäller kvinnor eller män.

  3. 4 FredrikN augusti 21, 2009 kl. 21:17

    Håller inte riktigt med. Det är ändå ett faktum att män är starkare än kvinnor och de skulle således kunna försvara sig om de hade råg i ryggen.

  4. 5 G.G.M. augusti 22, 2009 kl. 10:10

    För oss som inte tror att det finns ett mäktigt patriarkat som gör att alla vi män vill krossa och förtrycka kvinnor så borde det vara självklart att släppa den infantila radikalfeministiska beskrivningen av relationsvåld och istället se det för vad det är. En människa som skadar en annan människa i en särskilt utsatt situation.

    Eller så kan man försöka att skildra en icke-ideologisk, vetenskaplig och objektiv beskrivning av relationsvåldet, utan att inblanda ”patriarkatet” eller annat metafysiskt trams.

  5. 6 G.G.M. augusti 22, 2009 kl. 10:35

    PS: Jag tänker till exempel på den (enligt mig underbara) traditionella familjen med sina traditionella könsroller (d.v.s. mannen som försörjare och kvinnan som vårdare).

    I en sådant läge har vårdaren (oftast kvinnan) ingen realistisk utväg ur ett skadligt, dysfunktionellt förhållande. Då kan hon komma på den desperata, förvirrade lösningen att använda våld som ett sätt att överleva, att fortsätta leva ett till synes funktionellt liv och bevara en smula mänsklig värdighet inom ramen av ett ofrånkomligt förhållande.

    I mitt exempel har vi ”en människa som skadar en annan människa”, men det är förövaren som befinner sig ”i en särskilt utsatt situation”. Att kalla det för ”självförsvar” vore väl lite överdrivet, men det handlar onekligen om ett desperat försök att skydda sig själv då inget annat realistiskt alternativ är tillgängligt.

    Vi har alltså en situation där en människa skadar en annan människa på grund av ett förhållande, en relation, dess natur och dynamik. Borde man verkligen ignorera detta faktum? Att det handlar om relationsvåld? Jag tycker att det vore orättvist (och ett ytterligare angrepp i jämställdhetens namn mot kärnfamiljen och de traditionella könsroller) att göra det.

    Hälsningar,

    Giulia 🙂

  6. 7 G.G.M. augusti 22, 2009 kl. 10:37

    ”Mit” exempel, förlåt!

  7. 8 G.G.M. augusti 22, 2009 kl. 10:43

    Och ”de traditionella könsrollerna”…

    Usch, vad slarvig jag är idag! Jag ber verkligen om ursäkt!

  8. 9 Staffan Andersson augusti 22, 2009 kl. 14:37

    FredrikN: ”Håller inte riktigt med. Det är ändå ett faktum att män är starkare än kvinnor och de skulle således kunna försvara sig om de hade råg i ryggen.”

    Det är inte riktigt klart vad du inte håller med om, ifall du betvivlar den refererade forskningen eller om du menar att misshandlade män får skylla sig själva.
    Vad jag tror är att i vår kultur är spärren för en man att slå en kvinna mycket starkare än den motsatta spärren (för en kvinna att slå en man), just p.g.a. att mannen i allmänhet är starkare. Detta skulle delvis kunna förklara resultaten.
    De flesta män är tror jag, tack och lov, inte beredda att svara med samma mynt, vilket skulle kunna leda till större fysiska skador. Att bara värja sig för snabba slag kan ju dessutom vara svårt trots större styrka.

  9. 10 Kom Igen augusti 27, 2009 kl. 8:23

    FredrikN: ”Om de hade råg i ryggen.”.

    Jag lovar att jag ska rösta på dig i tävlingen, ”Årets dummaste kommentar” och du borde vinna med längder.

    Det du säger är att personer endast på grund av sitt kön ska vara beredda att ta till fysiska uttrycksformer. Alltså sätter du likhetstecken mellan ”att vara man” och ”att måsta slåss”.

    Jag har aldrig under mitt liv någonsin slagit vare sig kvinna eller man. Jag har dock blivit slagen av en kvinna i förhållanden. En kvinna som sett det självklart att hon som kvinna får slå. Det har varit förnedrande, men jag skulle aldrig komma på tanken att slå tillbaka. Jag anmälde i ställe och döm om min förvåning, hon åkte dit för fridskränkning. Straffet böter.

    Om jag hade slagit henne och hon anmält så hade jag åkt dit för kvinnofridskränkning och garanterat fått fängelse.

    Detta är feminism, dvs kvinnors rättigheter och mäns skyldigheter.

    FredrikN, öppna ögonen och var inte en så förstockad könskonservatist.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 960,129 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar