Sagittarius om … kolonialism

SAGITTARIUS | Åter tid för Gunnar Unger. Denna gång får vi återbesök av Gunnar Ungers alter ego Onkel Heliogabalus, som vanligt i ordväxling med sin oförstående brorson. Temat för konversationen denna gång är kolonialismen, som var i upplösningsstillstånd vid tiden för textens blivande. Texten är publicerad i Svenska Dagbladet något av de första åren under 60-talet och sedan ånyo publicerad  i samlingsverket ”Onkel H:s hädelser – en konservativ stridsskrift” ( Cavefors, 1964).

Kolonialism

Stanley2– Mycken uppmuntran ger oss inte världsläget, mediterade jag. Men det finns ett hoppfullt tecken: kolonialismens sista skansar är på väg att falla. Det är dock något att glädjas åt i demokratiens och framåtskridandets namn!

– Varför det? frågade onkel H.

Jag ryggade tillbaka i min stol och betraktade med avsky och häpnad den fasansfulle åldringen.

– Kolonialismen är ett ont! Utropade jag upprörd.

– Varför det? återtog den oförbätterlige gubben.

– Men det vet ju alla människor, invände jag. Det är en av grundsatserna i ett progressivt tänkesätt. Det står i Stockholms-Tidningen och Expressen. Det säger statsrådet Lindström. Och Inga Thorsson.

– Just det. Och de stärker mig mer än någonsin i min övertygelse om att detta påstående är helt uppåt väggarna, svarade han lugnt.

– Nå, om onkel inte vill tro våra tongivande opinionsbildare, sade jag förtrytsamt, ber jag att få hänvisa till onkels beundrade vänner i väster!” Har inte samtliga samtida amerikanska presidenter från Roosevelt till och med Kennedy varit rörande eniga om att fördöma och bekämpa kolonialismen?

– Alldeles riktigt. Men hur stort värde jag än sätter på mina vänner i väster, som du kallar dem, kan jag inte säga att jag hyser något obegränsat förtroende för deras utrikespolitiska omdömesförmåga och handlag. Och vad särskilt angår deras inställning till kolonialismen, har den alltid förefallit mig som ett gigantiskt inbegrepp av nationellt hyckleri.

– Hur så?

– Jo, helt enkelt därför att om det vore någon logik och konsekvens i deras argumentering skulle de slagna av skamkänsla över sitt kolonialistiska syndaregister återlämna Amerika till indianerna. Afrika åt afrikanderna, Amerika till indianerna! Och varför inte Australien åt australnegrerna!

– Onkel ska inte försöka inbilla mig att onkel ett ögonblick framför detta absurda resonemang på allvar. I Amerika – liksom f.ö. också i Australien – är ju den vita befolkningen bofast sedan många hundra år och urinvånarna en obetydlig minoritet.

– Du menar alltså att man bör premiera de kolonisatörer, som systematiskt utrotat landets ursprungliga befolkning och bara låtit den leva kvar i ett och annat reservat, där den kan begapas av turister som underdjur i en zoologisk trädgård? Medan de som varit mera skonsamma mot urinvånarna ska köras iväg utan pardon! Glöm inte att det finns ett vitt minoritetsproblem i de svartas världsdel.

– Man kan inte bortse från de historiska faktorerna!

– Nej, man kan inte det. Därför vill jag påminna dig om att det funnits portugiser i Afrika och Indien sedan nya tidens början, att det funnits holländare i Sydafrika sedan mitten av 1600-talet och i Indonesien sedan 1500-talets slut. Är deras historiska legitimation sämre än den, som kan åberopas av de vita inkräktarna på andra kontinenter?

– Onkel är som vanligt hopplös att diskutera med. Onkel kan väl ändå inte betvivla att kolonialismen i Asien och Afrika är dömd att försvinna?

– Naturligtvis inte. Men jag kan beklaga att denna utveckling påskyndats i onödan och jag kan bestrida att kolonialismen, som man ständigt får höra i detta land, varit ett ont. Över huvud taget blir jag upprörd och äcklad över den fariseiska självgodhet, som här i Sverige utvecklas när det gäller kolonialländernas problem. Bara därför att vi aldrig varit någon kolonialmakt, därför att vi i behaglig tid förlorade Nya Sverige och sålde S:t Barthélemy, anser vi oss ha rätt att sätta oss till doms över de länder som haft eller har kolonier. Tänk om det varit sjömakten Sverige istället för sjömakten Holland som skaffat sig ett kolonialvärde på 1600-talet! Om det i 300 år funnits svenskättlingar, som levat och verkat i Afrika! Skulle vi då varit lika snabba att förkasta kolonialismen och ropa ”Afrika åt afrikanerna!” .

– Onkel förskansar sig bakom extrema exempel och verklighetsfrämmande hypoteser.  Låt oss istället ta ett aktuellt och konkret fall, ett typiskt exempel på kolonialismens skadeverkningar. Låt oss ta Kongo! Se bara vad belgierna ställt till med i detta land!

– Utmärkt, sade Onkel H. med olycksbådande lugn. Låt oss ta Kongo och se vad belgierna ställt till med i detta land. Den belgiska förvaltningen upprätthöll lag och ordning, den garanterade en elementär skolundervisning och en social standard, som var bättre än i någon annan afrikansk koloni, den byggde upp ett nät av kommunikationer, som gjorde det möjligt att knyta ihop hela det väldiga området och lyckades genom investering av kapital och teknisk expertis på kort tid åstadkomma ett väldigt ekonomiskt uppsving. Nu, sedan belgierna tvingats lämna Kongo, råder det inte längre lag och ordning, utan anarki och kaos, stamkrigen rasar, skolundervisningen ligger nere, hungersnöd och farsoter härjar, kommunikationen har i stor utsträckning brutit samman och landet är bankrutt. Nej, vet du vad, trots alla övergrepp och missgrepp som begåtts är den civilisatoriska insats kolonialmakterna gjort sannerligen inget att skämmas för. Innan du i frihetens och framstegets namn gläds åt kolonialismens avveckling så ta reda på vad som kommer istället!

– Jag tror onkel övertagit den vite mannens börda från gamle Kipling, hånade jag.

– Vet du, ibland känns det så, suckade geronten.

Sagittarius

Redaktionen

20 Responses to “Sagittarius om … kolonialism”


  1. 1 Staffan Andersson augusti 27, 2009 kl. 18:24

    Kolonialismen är ett komplext fenomen som inte enkelt kan bedömas positivt eller negativt. Hur länderna sett ut utan kolonialism har vi ju ingen aning om.

    Belgiska Kongo förefaller mig vara ett dåligt exempel på en lyckad koloni med tanke på de många övergreppen mot den inhemska befolkningen. Att det går dåligt när man lämnar ett land, ska det ses som ett gott betyg för kolonialismen? Är det inte lika rimligt eller rimligare att argumentera tvärtom.

    Edmund Burke hade många och kritiska synpunkter på det brittiska styret i Indien. Kolonialismen var sammansatt av flera intressen. Det låg nog ändå mer liberal ekonomism än konservativ traditionalism bakom.

  2. 2 TB augusti 27, 2009 kl. 22:30

    Kolonialismen är förvisso ett komplext fenomen som både spritt det som varit positivt och det som varit negativt.

    En indier sa en gång till mig, när vi diskuterade frågan:
    ”Vi var rätt trötta på engelsmännen […snäll översättning, kraftuttrycket han använde var av det gröve slaget] när de lämnade oss 1947 men idag är vi nog rätt glada att de var här”

    Med detta anspelade han på det engelska språket och utbildningsväsendet som hör till det bestående som engelsmännen lämnat efter sig och som idag har stor betydelse för landets utveckling.

    Ett mindre eftersträvansvärt fenomen som engelsmännen lämnad efter sig i den forna imperiekronan är byråkratin och här hävdar mina indiska vänner att man vidareutvecklat byråkratin så att den idag slår den brittiska dito.

  3. 3 FredrikN augusti 28, 2009 kl. 5:36

    Jag har ett minne av att brittiska kolonialdepartementet hade en avvecklingsplan som siktade på självständigheter vid 1990-talet. Det hade varit bättre om självständigheterna hade kunnat förberedas bättre med lokala parlament o.s.v. Men efter kriget var Europa för trött för att hålla kvar kolonierna och så gick det som det gick.

    I sammanhanget efterlyser jag en artikel om Indira Gandhi. Han efterlämnade ett blodigt inbördeskrig. Hur bra var han?

  4. 4 Daniel Bergström augusti 28, 2009 kl. 10:09

    FredrikN: Indira Gandhi var Indiens första kvinnliga premiärminister. Premiärminister från någon gång i mitten på 60-talet, och mördad av sina egna livvakter, Tämligen kontroversiell, radikal socialist. Indiens motsvarighet till Palme i mer än en bemärkelse. Indira Gandhi var iofs inte helt okrigisk, utan bekrigade bland annat Östpakistan/Bangladesh, men det är nog inte henne du tänker på. Inbördeskriget ägde rum året efter självständigheten, så antingen tänker du på Jawaharlal Nehru eller Mahatma Gandhi.

  5. 5 Daniel Bergström augusti 28, 2009 kl. 10:12

    Till saken hör att Gandhi mördades 1984. Premiärminister ett par år innan Palme, mördad två år innan Palme. Uncanny.

  6. 6 TB augusti 28, 2009 kl. 16:34

    FredrikN:
    Det ”blodiga inbördeskrig” du avser torde väl vara de våldsamheter som förekom då Brittiska Indien, i samband med självständigheten, delades upp i det huvudsakligen hinduiska Indien och det huvudsakligen muslimska Pakistan, som då bestod av Västpakistan och Östpakistan. Östpakistan blev sedan efter ett inbördeskrig 1971 det som idag är den självständiga staten Bangladesh.

    Indiens premiärminister från 1947 till 1964 var Jawaharlal Nehru, som var far till Indira Gandhi, premiärminster under två perioder, 1966–1977 och 1980–1984.

  7. 7 FredrikN augusti 28, 2009 kl. 18:58

    Aj, aj Mahatma Gandhi förstås.

  8. 8 Howard Hughes augusti 29, 2009 kl. 20:23

    Jag är emot kolonialism. Varje folk bör självklart ha rätten att styra över sitt eget land.

    Men det är slående hur de flesta afrikanska länder har gått ner i barbarism sedan kolonialismens epok slutade. Här är alla bloggskribenter säkert hederliga, systemlojala ”anti-rasister” så en av de stora anledningarna till att sub-sahariska Afrika blivit så misslyckat som det blivit (och att Sydafrika under lång tid var ett sådant undantag) får jag nog inte ens skriva här. Då skulle min kommentar omedelbart raderas.

  9. 9 TB augusti 29, 2009 kl. 21:31

    Howard Hughes:
    Om det var så förfärligt mycket bättre i Afrika under kolonialismen kan kanske diskuteras.

    Dock, något som är viktigt att komma ihåg är att ett antal av de afrikanska staterna efter självständigheten valde en utveckling mot socialistiska system. Av historien vet vi att positiv ekonomisk utveckling och socialism är två ting som är mycket svåra (…för att inte säga omöjliga) att förena. Detta lär vara förklaringen till problematiken i ett antal av Afrikas länder.

  10. 10 Howard Hughes augusti 30, 2009 kl. 18:28

    TB,
    Förvisso. Klart är dock att kolonialismen gav vägar, sjukhus, skolor, etc – inget de afrikanska folken skapat på alla de tiotusentals år de levt där innan, och inget de ser ut att kunna uppehålla med någon större effektivitet.
    Och det går inte bara att skylla på socialism.

  11. 11 TB augusti 30, 2009 kl. 20:55

    Howard Hughes,
    Det är svårt att förneka att kolonialismen också förde med sig en hel del nyttigheter. Vad som däremot , kanske speciellt i Afrika, inte lyckades var att sprida och etablera tankar om demokrati. Dock, på andra håll, t.ex. i Indien, lyckades detta mycket bättre.

    Sedan tror jag du skall vara oerhört försiktig med att påstå att de afrikanska folken inte skapat något ”på alla de tiotusentals år de levt där innan”.

    Får jag här fästa din uppmärksamhet på att faronernas Egypten låg i just Afrika och att man här hade en mycket högtstående civilisation samtidgt som vi i vår nordliga del av världen levde en stenålderstillvaro.

    Studera också gärna Munhumutapariket som låg där nuvarande Zimbawe ligger. Här fanns mellan 400-tal och 1400-tal exempelvis staden Stora Zimbabwe som hade upp mot 18000 invånare, ett invånarantal som vår egen huvudsstad Stockholm aldrig kom i närheten av under medeltiden. När det tidiga 1900-talets arkeologer först upptäckte Stora Zimbabwe vägrade man först att tro att detta var något som skapats av afrikaner, en åsikt som man dock fick överge.

  12. 12 Howard Hughes augusti 31, 2009 kl. 8:10

    TB,
    Jag pratar om Afrikas subsahariska befolkningen – the artists previously known as negrer – och det var inte de som låg bakom Egyptens civilisation. Måhända att de byggde upp Munhumutapariket, men det är i stort sett det enda. Inom i stort sett alla civilisationens områden – kultur, vetenskap, etc – har sub-sahariska Afrika varit totalt underlägset i jämförelse med både Orienten, Europa, Mellanöstern, sydöstra Asien.

    Demokrati har vissa positiva effekter, men bristen på det kan knappast förklara alla Afrikas problem. Kina var både planekonomiskt och diktatur, men gick ändå inte ner i ett svart hål av barbarism, korruption och allmän kompetens – till skillnad från flertalet afrikanska länder.
    Sub-sahariska Afrikas genomsnittsIQ står iväg för mycket framsteg – möjligtvis att det kan gå bättre nu när Kina börjat engagera sig där.

  13. 13 TB augusti 31, 2009 kl. 16:43

    Howard Hughes,
    ”Sub-shariska Afrikas genomsnittsIQ står iväg för mycket framsteg”

    Vad är detta för rasistiskt trams?

    Jag avser inte att vidare kommentera detta.

  14. 14 Staffan Andersson augusti 31, 2009 kl. 19:02

    Howard Hughes ”Sub-sahariska Afrikas genomsnittsIQ står iväg för mycket framsteg – möjligtvis att det kan gå bättre nu när Kina börjat engagera sig där.”

    Det blev ju ganska stor uppståndelse när en nobelpristagare härförleden hävdade ungefär samma sak.
    Det finns ju historiskt fullt begripliga skäl till varför en sådan frågeställning är mycket känslig. Det finns mig veterligen inget kultur- och utbildningsoberoende sätt att mäta IQ. Min personliga åsikt är att de biologiskt betingade skillnader som möjligen kan finnas mellan olika populationer i så fall förmodligen är små och helt underordnade kulturella/sociala faktorer. Dessutom torde de vara underordnade de skillnader som finns inom en befolkning.

    I Sverige uttrycktes en liknande meningsskillnad mellan den biologistiske och proto-radikalkonservativa statvetaren Rudolf Kjellén i Göteborg och den konservatism som var inspirerad av historieprofessor Harald Hjärne i Uppsala. En av Hjärnes mest lysande lärjungar, den mångårige styresleledamoten i Föreningen Heimdal, orientalisten och diplomaten Johannes Kolmodin skrev i en recension av Kjelléns bok ”Den stora Orienten” (publ. i ”Det Nya Sverige” nr.6, 1912, här i engelsk översättning efter Özdalga, ”The Last Dragoman” ss. 28-29)):

    “As for our ‘Aryan’ forefathers, they were wandering about in their northern forests at a time when the ancient central 1ands of .the. west were ruled by peoples whose ethnological rootlets point partly lo yellow Asia but predominantly to black Africa.”

    Kolmodin fortsätter: “There is something much more essential in history than the racial context, and that is the cultural context”. “Race is a creation of culture and not the other way round.”

    “When you find the same totemic clan systems (slightly modified) among the Nubians of the the Papuas of North Australia and the Comanches and the Apaches of North when you find the strange inheritance laws of the Central Asian Tatars among of Egyptian Sudan, or when you recognise the concept of justice in the old landscape laws in the Cushitic tribal laws of modern Abyssinia, then you feel rather inclined to defend the opinion that views the spiritual life of man from the biological point of view.”

    Se även den presentation av Claes Ryn jag skrivit på detta forum, där Ryn tar avstånd från sociobiologiska synsätt bland en del av dagens paleokonservativa.

  15. 15 Staffan Andersson augusti 31, 2009 kl. 19:05

    Beklagar några stavfel som uppkommit p.g.a. av textkonverteringen av den skannade sidan.

  16. 16 TB augusti 31, 2009 kl. 19:56

    ”Det finns mig veterligen inget kultur- och utbildningsoberoende sätt att mäta IQ.”

    Denna problematik är välkänd men det finns olika ”spatiala” metoder. Ett självtest med en sådan finns på http://www.mensa.se/

  17. 17 FredrikN september 1, 2009 kl. 6:10

    Att den spatiala förmågan skulle samvariera med andra förmågor är inte alls självklart. Att överhuvudtaget prata om ett meningsfullt IQ-begrepp där allt från språklig förmåga till matematisk eller musikalisk förmåga skulle inrymmas är för mig helt barockt. Är alla mattegenier även sociala, konstnärliga, paktiska etc? Min erfarenhet är den motsatta.

  18. 18 TB september 1, 2009 kl. 17:18

    FredrikN:
    Jag håller fullt ut med om att stor försiktighet skall tillämpas med att dra slutsatser kring IQ och implikationer av detta.

    Dock är det ändå så att spatiala tester i någon mening har ett stort mått av objektivitet då de inte utgår från språket, som er ett begränat uttrycksmedel, utan utifrån bilder.

    Sedan kan man givetvis fundera över om det finns metoder att öva upp förmågan att genomföra nämnda typ av tester. Vad det ytterst är frågan om är att hitta mönster och samband och visst borde det gå att utveckla metodiker för att genomskåda detta, men detta senare är bara min högst personliga reflektion utan minsta anspråk på vetenskaplighet.

  19. 19 Howard Hughes september 2, 2009 kl. 15:44

    Hm?

  20. 20 Howard Hughes september 2, 2009 kl. 15:46

    Skrev en skitlång kommentar som, pga något tekniskt fel förmodligen, inte publicerades. Sammanfattar den därför så här: sätt er in i forskningen om IQ – kolla upp general intelligence factor, boken the Bell Curve eller – för den delen – läs engelska Wikipedias sida om IQ. Som början.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 929,046 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar