Det ogudaktiga kyrkovalet

DEBATT | Tänk dig att ett parti tog över hela kyrkan. Den socialdemokratiska kyrkan. Eller den moderata kyrkan. En kyrka som styrs av socialistiska eller liberala idéer snarare än religion och religiös expertis. Är det verkligen en kyrka? Eller är det ett politiskt organ?

Eller tänk så här istället. En kyrka som styrs av ett kyrkomöte, motsvarande riksdagen, och som bestämmer vad som får sägas i predikstolen. Skillnaden så långt förefaller kanske inte mycket större än Katolska kyrkan, som styrs av påven och Vatikanen, vilka har makt över vad prästerna säger i predikstolen. Att vara katolsk präst är såtillvida ett ganska förbestämt koncept som man får göra sitt bästa om man vill passa in i, det är varken prästerna själva eller Katolska kyrkans medlemmar som bestämmer hur den katolske prästen ska vara.

Skillnaden blir dock påtaglig just när det handlar om politiska partier som bestämmer vad som får sägas och inte sägas i predikstolen, snarare än religiös expertis som bygger vidare på en 2000-årig tradition. Saken blir inte heller bättre av att det endast är 11,8% av de röstberättigade i Kyrkovalet som nu i årets kyrkoval har röstat fram den politiska sammansättningen av Svenska Kyrkans högsta beslutande organ Kyrkomötet. Den demokratiska representativiteten kan i så måtto sannerligen ifrågasättas!

Den ”demokratiska folkkyrkan” som sådan kan också ifrågasättas, på bägge punkter. Varför ska inte de som är teologiskt skolade bestämma ordningen, snarare än den majoritet som möjligen har genomgått konfirmationen men inte besöker kyrkan mer än någon gång årligen därutöver? Och hur kan en folkkyrka överhuvudtaget vara rätt, en kyrka som inte utgår från den kristna traditionen utan just relationerna med staten? En kyrka som inte står över politiken kan knappast vara en kyrka som närmar sig Guds vilja mer än den för tillfället regerande politiska viljan. En sådan kyrka är mera politisk än vad den är kristen.

Svenska staten, genom Sveriges riksdag, borde i religionsfrihetens namn till slut fullborda den skilsmässa mellan staten och Svenska Kyrkan som påbörjades år 2000. Rimligen borde man också rulla tillbaka ordningen till tiden innan politiken kopplade sitt järngrepp om kyrkan. Därför att en socialdemokratiskt styrd kyrka – som vi har i Sverige i och med Svenska Kyrkans politisering – är inte en kristet styrd kyrka. En svårighet i detta avseende är förvisso i så fall vilken tidpunkt man borde återgå till, och det kan de lärde tvista länge om. Rör det sig om någon viss reform under 1900-talet? Eller ännu tidigare?

För egen del betraktar jag Reformationen som ”rätt tidpunkt att gå tillbaka till”. Jag är i och för sig inte emot Reformationen, att den ägde rum på 1500-talet eller för den delen allt som den kom att medföra historiskt. Det vill jag understryka. Men ur kristen synpunkt – och min historiska förståelse – har jag så att säga tappat tron på protestantismen. I och med Andra vatikankonciliet har nämligen Katolska kyrkan gått den sista av Reformationens initiativtagare Martin Luthers (1483-1546) huvudsakliga kritik till mötes.

Frågan är i alla fall vilken legitimitet som Svenska Kyrkan har kvar i kristendomens namn? Dess troende medlemmar borde kanske ta sig en allvarlig funderare nu i samband med Kyrkovalet på huruvida de tror mer på Svenska Kyrkans utveckling än på Gud.

Jakob E:son Söderbaum (katolsk konvertit)

12 Responses to “Det ogudaktiga kyrkovalet”


  1. 1 Allianspartisten september 23, 2009 kl. 20:47

    ”I och med Andra vatikankonciliet har nämligen Katolska kyrkan gått den sista av Reformationens initiativtagare Martin Luthers (1483-1546) huvudsakliga kritik till mötes.”

    Jag är långtifrån någon teolog, men hur har är det med helgondyrkan? Denna frodas i Katolska kyrkan och om jag förstått rätt utsåg förre påven Johannes Paulus fler helgon än någon annan påve.

    De människor som uppmärksammas som helgon kan mycket väl vara goda förebilder men de är fortfarande människor av kött och blod. Problemet kommer när de tillbedjes, då bryter man enligt min mening mot första budet.

  2. 2 Söderbaum september 23, 2009 kl. 20:54

    Allianspartisten: Ett helgon är inte en Gud. Djävulen är inte heller någon Gud, vilket också många oinsatta fått för sig. En annan populär missuppfattning är att katolicismen håller Jungfru Maria för en Gud.

    Min förståelse av helgonen är att de har haft en närmare relation med Gud på sina individuella sätt än andra människor, och att de därmed är en länk mellan Gud och människorna som människorna kan söka stöd i.

  3. 3 Allianspartisten september 23, 2009 kl. 21:25

    Söderbaum:
    Det är helt sant att helgon inte är Gud, men ändå tillbeds de och det är där jag på inget sätt får ihop det hela.

    I sin katekes säger Martin Luther i förklaringen till första budet:

    ”Vi skall frukta och älska Gud över allting och förtrösta endast på honom.”

    Här håller jag mycket mer på Martin Luther än på helgontillbedjande katoliker.

    Helgondyrkan är som jag förstår det något som kommit upp i den katolska traditionen och som har sin grund i martyrerna. Något Biblelstöd för helgon av ”katolsk modell” har ingen lyckats förmedla till mig. Tvärtom finns här sådant som snarare talar mot helgondyrkan:

    ”Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus” (1:a Timotheosbrevet 2:5).

    Ovanstående ord har av många med mig tolkats som att tanken på helgonen som förmedlare inte har något stöd.

  4. 4 Söderbaum september 23, 2009 kl. 22:58

    Allianspartisten: Ja, det är korrekt att Luther vände sig emot helgondyrkan. Men det betyder inte att han har/hade rätt. Helgonen hjälper oss vanliga människor att förstå att det går som enskild människa att närma sig Gud mycket mer än vad de flesta gör – om man bara lägger manken till. Helgonen påminner oss om att vägen till Gud går genom syndarens strävan. Det är en av de viktigaste skillnaderna gentemot protestantismen som jag uppfattar det – Luther för sin del menade att vägen till Gud är att alltid förlåta syndaren. Visst finns det rätt mycket stöd i Bibeln för den uppfattningen, men med en sådan tolkning av Jesus budskap leder det i mina ögon fullständigt fel.

    ”Helgondyrkan är som jag förstår det något som kommit upp i den katolska traditionen och som har sin grund i martyrerna.”

    Det finns ju en del perspektiv att sätta på det där. I begynnelsen grundades Katolska kyrkan av Petrus på Jesu uppdrag, och när det gäller att bevara traditioner är det inte mycket i denna värld som överträffar Katolska kyrkan… Dessutom är ju inte Katolska kyrkan ensam om helgondyrkan, denna är också essentiell inom de Ortodoxa kyrkorna.

    Jag tror det är ganska viktigt att inse att kristendomen skiljer sig från andra världsreligioner genom att den utgår från EXEMPLET. Jesus skrev ingenting själv, han statuerade exempel. Och det är precis vad helgonen också är: exempel. Luther vände sig ifrån detta och tyckte att var och en bäst kan tolka Bibeln på egen hand – och därmed har det som skulle ena människorna kommit att splittra dem alltmer. Det var inte vad Jesus ville. Och det var därför Petrus/klippan blev Jesu utvalde bland alla människor till att grunda och leda Hans kyrka. Och Påven är Petri direkte efterföljare, vald enligt bästa kristna expertis under 2000 år.

  5. 5 Allianspartisten september 24, 2009 kl. 16:25

    Söderbaum:
    Om Helgondyrkan:
    Att det finns människor, av kött och blod, som kan vara goda exempel, det håller jag fullständigt med om. Det är dock inte detta jag vänder mig emot utan mitt stora problem är tillbedjan. Katoliker tillber jungfru Maria och andra helgon och det är detta som jag omöjligt kan få att gå ihop med första budet (…och inte heller tycker jag det överenstämmer med en hel del annat i Bibeln). Jag noterar att du inte kommenterar denna aspekt.

    Om Exemplet:
    Om vikten av exempel kan jag inte annat än instämma. Hela Bibeln är full av exempel, liknelser och metaforer eftersom dessa uttrycksformer ofta är tidslösa och dess säger så mycket mer än en ”lagiska texter” som är svåra att relatera till en situation. Exempel, liknelser och metaforer är som jag ser det ett sätt att komma åt de begränsningar som finns i det rena språket som uttrycksform.

    Även inom detta område har jag betänkligheter gentemot katolicismen och användandet av ”lagiska” dogmer som ibland tenderar att bli endimensionella av anledningen att man försöker beskriva dem enbart i form av en ”lagisk” text. Man inser helt enkelt inte språkets begränsningar.

    Om Kyrkan och Traditionen:
    Att just den Katolska kyrkan gör anspråk på att vara ”den rätte” efterföljaren till den kyrka som Petrus fick i uppdrag att grunda är alls ingen självklarhet. Även om tradition i sig inte är något problem utan ofta ett sätt att föra vidare erfarenehter och kunskap kan den gå fel ibland. Och det var just detta Luther uppmärksammade i samband med reformationen (…och att det här verkligen fanns sådant som gått fel, t.ex. avlatshandeln, lär vi nog vara överens om).

    Från mitt perspektiv tycker jag man är ute på en oerhört märklig väg om man ser Katolska kyrkan som den enda sanna efterföljaren till den av Petrus grundade kyrkan. Jag ser det som att alla kristna kyrkor, som grundar sig på Bibel och evangelium, är att se som efterföljare till denna kyrka.

  6. 6 En stillsam Tvilling september 29, 2009 kl. 14:20

    Ursäkta ett inlägg som måhända blir en smula off-topic.

    Om ”Det ogudaktiga kyrkovalet” som nyligen avhölls, kan jag stilla meddela att jag röstade på ”Frimodig kyrka” i de val de gick att rösta på dem. När så inte var fallet, röstade jag på kd. Detta för att få en så religiös och gudalik touch på mitt röstande som möjligt.

    När det sedan gäller diverse teknikaliteter rörande religion, har jag inget behov av att fördjupa mig i dessa, utan trivs med tanken på att det kan finnas en gud som förhoppningsvis är vis, allsmäktig och kärleksfull. Det är det viktiga. Samt att många kristet-konservativa debattörer, politiker, journalister och naturligtvis människor i stort, söker uppvisa en mänsklig tolerans under sin vandring genom livet.

    Jag vill gärna tro att detta med att vara religiöst bejakande ska kunna förenas med tolerans, kärlek och djup mänsklig värme. Jag hoppas att religiösa och mer traditionella, värdeorienterade människor världen över ständigt ska vilja lyfta fram sina mest humana och ödmjuka kakaktärsdrag i mötet med sin nästa.

    Om detta sker, kommer oändligt mycket positivt att följa som en naturlig, underbar, konsekvens.

    Mvh,

    En Stillsam Tvilling

  7. 7 JEK september 30, 2009 kl. 18:07

    Jag stödjer en helt opolitisk kyrka styrd av medlemmarna utan partiinblandning. Däremot stödjer jag ej en kyrka styrd av klerikala ämbetsmän.
    Vad gäller närmande mellan den katolska och de protestantiska kyrkorna ser jag ett antal hinder på vägen.
    Kvinnliga präster, celibatet, bikten och synen på nattvarden (när katoliker tar nattvarden är det verkligen Jesu blod och lekamen dom tar medan det i den svenska kyrkan är en stark symbolhandling) är några av de frågor där jag tycker att den svenska kyrkan är rätt ute.
    Jag vet att man diskuterar celibatet för katolska präster. Det är möjligvis en fråga där man kan närma sig varandra.

    Mvh

  8. 8 Michaël Lehman oktober 1, 2009 kl. 12:18

    Jag vet att man diskuterar celibatet för katolska präster.

    Romersk-katolska kyrkan i Polen har under de senare åren haft svårt att rekrytera nya präster just på grund av celibatet. Det är förståeligt. Celibatet är ett omänskligt och rent korkat krav!

  9. 9 FredrikN oktober 2, 2009 kl. 5:58

    Om katolska kyrkan skulle upphöra med bikten och tillåta präster att gifta sig skulle den gå i tusen bitar. Precis som skett med lutherska kyrkor. Lutheranerna här tycks inte förstå att katolska kyrkan anser sig vara apostolisk: Och med det menas att man är direkta efterträdare till apostlarna. Det är inte en sammanslutning av bibelläsande vänner utan en kyrka ledd av Helige Ande och biskoparna. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det så att det begrips? Biskoparna ägnar sig åt övernaturliga saker (mer korrekt uttryckt: de lånar sig till Gud som genm dem utför övernaturliga saker: bikt, nattvard, dop o.s.v.).

    (mitt ALLRA sista inlägg i denna tråd)

  10. 10 Michaël Lehman oktober 2, 2009 kl. 9:18

    Om katolska kyrkan skulle upphöra med bikten och tillåta präster att gifta sig skulle den gå i tusen bitar.

    Av vilket skäl? Men det är väl så klart bättre, att prästerna förgriper sig på barn och görer sin »hushållerskor» havande. Hyckleriet upphöjd till religiös dogm. Halleluja! Och det är så klart också bättre, att man drabbas av prästbrist på grund av celibatet… Vänta nu… Det senare håller jag ju faktiskt med om. Ju färre romersk-katolska präster, desto bättre.

    Lutheranerna här tycks inte förstå att katolska kyrkan anser sig vara apostolisk: Och med det menas att man är direkta efterträdare till apostlarna.

    Många evangelisk-lutherska kyrkor anser sig också vara apostoliska. Svenska kyrkan är ett exempel. Och… Tja… Flera av apostlarna hade ju faktiskt lagvigda hustrur. Den gud, som kräver celibat, är icke min gud. Den guden förkastar jag. Och den människa, som ställer celibatära krav på andra, kommer jag alltid att kritisera.

    Det är inte en sammanslutning av bibelläsande vänner […].

    Det är icke de evangelisk-lutherska kyrkorna heller.

    […] utan en kyrka ledd av Helige Ande och biskoparna.

    Nej, romersk-katolska kyrkan ledes av män, som tror sig göra saker under Helige andes ledning och i dess namn. Men det handlar om tro, icke om fakta. Vi kan uppleva en gudomlig närvaro eller tro på ett gudomligt ingripande, men vi kan icke bevisa något av det.

  11. 11 FredrikN oktober 2, 2009 kl. 11:03

    Din fientlighet mot katolska kyrkan är osmaklig. Och självklart handlar det om tro, är inte lutheranism en tro? Att katolska kyrkans präster i en större utsträckning förgriper sig på barn än präster i lutherska kyrkor får du allt bevisa.

  12. 12 Michaël Lehman oktober 2, 2009 kl. 11:11

    (mitt ALLRA sista inlägg i denna tråd)

    Tsss… Lova icke sådant, som du icke kan hålla.

    Din fientlighet mot katolska kyrkan är osmaklig.

    Romersk-katolska kyrkans människofientlighet och fientlighet emot det mänskliga är osmaklig.

    Och självklart handlar det om tro, är inte lutheranism en tro?

    Jag har aldrig påstått, att den evangelisk-lutherska tron är något annat än en tro. Romersk-katoliker, däremot, är så bergsäkra på sin sak, att de anser det vara ett faktum, att deras heliga handlingar utföres med gudomlig sanktion. Därav den romersk-katolska dogmatismen — en av många anledningar till, att jag icke kommer att konvertera till den romerska katolicismen.

    Att katolska kyrkans präster i en större utsträckning förgriper sig på barn än präster i lutherska kyrkor får du allt bevisa.

    Att det har varit många sådana skandaler inom romersk-katolska kyrkan och betydligt färre inom evangelisk-lutherska kyrkor, är du säkerligen medveten om. Ett tydligt tecken på det omänskliga celibatets alla komplikationer.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,287 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar