Förslag till nästa mandatperiod: Kunskap

DEBATT | DN har inlett en serie där man för olika politikområden pekar ut fem viktiga förändringar för ett bättre Sverige under kommande mandatperiod. Jag vill ju inte vara sämre, så jag tänkte försöka matcha DN med lite egna förslag, samtidigt som jag kommenterar deras. Sannolikt kommer jag inte att hinna med alla områden, men jag väljer några jag finner intressanta. Kanske någon annan skribent hakar på?

Först ut är DN med temat kunskap, och det är onekligen en viktig fråga så jag börjar också där. DN pekar ut bättre lärare, bättre matematikundervisning, avgiftsbelagd högskola, friare forskning och gratis museer. Om jag först skall kommentera detta så får det nog bli tre plus, ett minus och ett jaså.

Avgiftsbelagd högskola tror jag inte på. Är det så att vi har färre högskoleplatser än vad vi har hugade spekulanter på studieplatserna, så är det inte tjockleken på mamma och pappas plånbok som skall avgöra hur platserna fördelas, lika lite som det röda sjuttiotalets lotterier, eller den nya tidens grupptillhörighetskvoteringar. Det som skall avgöra urvalet är lämplighet, d.v.s. hur begåvad man är och hur hårt man arbetat tidigare. Detta är det system som bäst gynnar samhället som helhet genom att placera rätt person på rätt plats, och genom att belöna prestation.

Så ska det se ut i skolan...

Så ska det se ut i skolan...

Gratis museer kan jag väl i och för sig sympatisera med, men någon jättereform för bildning i samhället torde det inte vara. Friare forskning däremot får mitt entusiastiska stöd. Jag tillhör nämligen de som generellt tror att en forskare med spetskompetens inom sitt område bättre kan avgöra hur forskningspengar klokt används än en politiker som ofta inte ens har en akademisk examen.

Historiskt har det också visat sig att många stora upptäckter är just oväntade bieffekter av grundforskning, eller forskning om något helt annat. Inte minst militär forskning har ju, åtminstone i fria samhällen, fått stora spridningseffekter. Arpanet, någon? Att politikerna tenderar att snöa in på olika halv- eller heltotalitära modenycker, som genusteori, är i sig ett tillräckligt skäl att hålla deras tassar på behörigt avstånd från forskarna.

Bättre lärare torde ju ingen protestera mot. Högre krav på lärarutbildningen, bättre löner och arbetsvillkor för lärare, och fler vägar in i yrket föreslår DN. Allt detta är bra. För att förtydliga – lärarutbildningen måste befrias från 68-flummandet, sätta ledarskap och bildning i fokus. Vad gäller arbetsvillkoren måste lärarna befrias från så mycket byråkrati och socialtjänstuppgifter som möjligt och tillåtas fokusera på vad de skall vara bra på, att undervisa. Lärarna måste också återfå makten i skolan. Elevdemokrati i all ära, men den som besöker en svensk skola idag riskerar allt som oftast att mötas av en situation som hämtad ur Orwells Djurfarm.

Bättre matematikundervisning är väl också bra, men det behövs nog lite mer konkreta idéer än de DN presterar. Till exempel måste man nog våga uttala det tabubelagda ordet ”Nivågruppering”. En annan förutsättning är arbetsro, för inbilla mig inte att man kan lära sig matte utan att i lugn och ro analysera uppgiften, lika lite som det går utan att öva, öva och öva. Matte är ett oförlåtande ämne på så sätt att det finns så tydliga rätt och fel, inte som samhällskunskap där man helt avskaffat rätt och fel, och allt handlar bara om förmågan att slunga ur sig åsikter, utan större krav på underbyggnad av fakta och analys.

Har då DN glömt något? Jodå, en hel del faktiskt. För att nämna ett par exempel så vill jag efterlysa:

...inte så här

...inte så här

Hårdare antagningskrav på gymnasium och högskola. Det skall inte vara högskolans ansvar att se till att deras elever har tillräckliga grundkunskaper. Det är gymnasiets. Det är heller inget självändamål att över hälften av en årskull skall in på högskolan. Den ideologiskt motiverade utbyggnaden av högskolan är en grundorsak till att man tvingats sänka kraven.

Betyg. Vi bör inte vara rädda för att mäta elevernas prestationer. Betygen fungerar som sporre och som feedback. Förr eller senare måste ungdomarna också vänja sig vid att deras prestationer ständigt bedöms. Ju tidigare, desto mindre dramatiskt.

System för oberoende betygssättning av gymnasieelever / studentexamen. Skall systemet där olika huvudmän arrangerar utbildningen (vilket är bra) fungera, kan man inte ha ett system där de själva indirekt betygsätter sin egen verksamhet när de betygssätter eleven. Det bäddar för betygsinflation

Bildning åter i fokus. Skolan har nästan helt övergivit ambitionen att ge eleverna ett batteri av grundläggande kunskaper. Man tror att det räcker med att bara lära ut metoder för att leta information. Detta synsätt speglas i läro- och kursplaner som knappast alls ger någon fingervisning om vad undervisningen i olika ämnen skall innehålla. Detta ger en väldigt godtycklig undervisning, och måste vara en mardröm för elever som byter skola. Att betygssättningen blir närmast omöjlig att genomföra på ett konsekvent sätt torde vara givet.

Större variation tidigare. Trenden är ju annars att allt skall likriktas. Alla skall läsa ungefär samma ämnen i samma takt. Det funkar bara om alla är lika, och det är de, hör och häpna, inte. En del har fallenhet för det matematiska, andra för språk, ytterligare andra är praktiska o.s.v. Alla dessa olika begåvningar behövs i samhället, och alla behöver få chansen att utveckla förmågor de har fallenhet för, att få känna sig duktig på någonting. Idag är det främst de praktiskt lagda som kommer på undantag. Vi behöver mycket mer av yrkesskolor som verkligen är praktiska, och vi behöver låta eleverna få en chans att rikta in sig tidigare än idag.

Patrik Magnusson

20 Responses to “Förslag till nästa mandatperiod: Kunskap”


  1. 1 Allianspartisten september 22, 2009 kl. 20:43

    ”Inte minst militär forskning har ju, åtminstone i fria samhällen, fått stora spridningseffekter. Arpanet, någon?”

    ARPANET (Advanced Research Projects Agency Network) hörde jag första gången talas om någon gång tidigt 80-tal i en kurs om datakommunikation. Det första nätet sattes upp nån gång kring 1970 mellan 4 amerikanska universitet. Internet var vid denna tid ett okänt begrepp.

    Den i samband med ARPANET utvecklade tekniken kring paketväxling (packet switching) kan med fog sägas vara begynnelsen till Intranet.

    Detta är i sanning intressant teknikhistoria där vi sådär 40 år efteråt kan konstatera att den förändrad världen.

    Tillåt mig att betvivla att man om 40 år kommer att finna att genusteorin varit särskilt betydelsefull…snarare är det väl så att den kommer att gå samma öde till mötes som de rasbiologiska teorier som diskuterades på 20-talet.

  2. 2 essenonvideri september 22, 2009 kl. 20:52

    ”Tillåt mig att betvivla att man om 40 år kommer att finna att genusteorin varit särskilt betydelsefull”

    Knappast. Men förhoppningsvis är den ihågkommen, på samma sätt som Lysenkos teorier fortfarande är, som ett varnande exempel.

    Kul att fler än jag kommer ihåg Internets föregångare, och att vi faktiskt fortfarande använder Internet. Jag tycks minnas en minister som för tiotalet år sedan spådde att det hela skulle bli en övergående fluga.

  3. 3 Mikael Andersson september 25, 2009 kl. 8:01

    Ett litet svar om Genusteorin från en som är en del av universitetsvärlden och debatten däri. Genusteorin har utvecklats, först var det bara feministisk teori, sen kom genusteori. Jag personligen har INGET emot GENUSteori, och det tycker jag faktiskt inte en konservativ skall ha heller. Det är ett faktum att det finns könsroller som förändras med tiden. EN karl som grät på 50-talet var mes, en som gör det idag ses som mjuk och gosig av andra. O.s.v. Men det man får komma ihåg är att GENUS-politik slår mot bägge håll. Det skapar ett samhälle där Kvinnor förutsätts vara den bra föräldern, mannen den dåliga. Ett samhälle där Män som inte passar in i formen utsorteras o.s.v.

    Genusteorin är en teori det ligger mycket visdom bakom, men precis som så mycket annat här i världen är kunskap ett farligt vapen som kan missbrukas.

  4. 4 Allianspartisten september 25, 2009 kl. 17:25

    Mikael Andersson:
    Kanske skulle jag hålla mig från att kommentera då jag inte på länge vistats i universitetsvärlden, där denna klokhet diskuteras, och då inte heller min akademiska grundexamen är inom ramen för nämnda teori.

    Det jag ändå observerar och tycker mig se är att det finns stora likheter mellan marxist teori och genusteori. Båda dessa teorier grundar sig givetvis på obesrevationer i verkligheten, det kan inte förnekas, men i nästa steg görs de till allomfattande livsåskådningar där man ser härskartekniker och utsugare bakom varje gathörn. Jag har mycket svårt att se det vetenskapliga i detta vilket möjligen kan bero på att min akademiska bakgrund finns inom fysisk och matematik där oerhört hårda krav ställs på stringens för att något skall kunna betecknas som vetenskapligt.

    Min ödmjuka slutsats, och här sticker jag ut hakan, är att både marxistisk teori och genusteori är kvasivetenskaper som mer drivs utifrån politiska än strikt vetenskapliga agendor.

  5. 5 Mikael Andersson september 25, 2009 kl. 17:49

    Självfallet. Feminismen kom från marxismen, och Genusvetenskapen utvecklades ur detta. Generaliseringar, se mönster och som du säger ”ser härskartekniker och utsugare i varje hörn” är en avart av all forskning. Alla teorier har en form av intressent som vill att teorierna härskar, då detta kan tjäna deras syfte. Oavsett om det är Lutheranska kyrkan eller Genusvetenskap, det finns en elit som gynnas av teorin.

    Men alla teorier har olika förklaringsområden. T.ex. Marxism är inte en bra politisk ideologi, men som förklaringsmotor i historia (historiemarxism) så har den faktiskt en viss relevans i att förklara händelser och belopp. Likväll kan genusvetenskapen belysa områden, och diskutera genusperspektiv ur ett vetenskapligt angreppsett. Hur ressonerade männen inför införandet av kvinnlig rösträtt, vad var synen på kvinnan då o.s.v. Mycket intressant vetenskap i mina ögon. Felet blir då politiska aktivister på vänsterkanten tar detta och systematiskt försöker påvisa patriarkala förtryckarsamhällen.

    Jag vågar inte ge mig in i diskussion om dina slutsatser dock då detta är första gången begreppet kvasivetenskap uppenbaras framför mina ögon.

  6. 6 FredrikN september 26, 2009 kl. 10:53

    Marx var förvisso en misslyckad filosof som försökte sig på historieteori och nationalekonomi. Och klarade varken det ena eller det andra. Man kan studera honom som ett exempel på hur dåligt det kan bli, såsom Lysenko. Och givetvis för att hans åsikter fått så stort inflytande.

  7. 7 Mikael Andersson september 26, 2009 kl. 11:38

    Jag håller inte riktigt med där FredrikN. Jag är inte politisk marxist, absolut inte. Men jag ser att historiemarxismens kärna var nödvändigt. Innan denna ”teoribildning” skapades förklarades mycket av de historiska händelserna med personligheter, vilja, storhet, och liknande. Med marxismen så kom förklaringen ”resurser, makt, periferi-kärna” och liknande och ”helt plötsligt” så var inte kolonialväldets förklaring att europa var bättre lämpade att styra världen än dessa subkulturer och att de gjorde dem en tjänst. Samt att det varit stora visionärer som ville sprida sin makt i världen. Utan det handlade om resurser. Diamanter (som Cecil Rhodes) och liknande var det som kunde förklara mycket av det agerandet som styrde världen, i jämförelse med den tidigare idealistiska hållningen.

    På samma sätt kan man via genusvetenskap förstå mycket av det som finns i samhället idag, varför män har högre löner t.ex (vilket av vissa är ett resultat av manligt förtryck, andra menar att det var så att synen på då Kvinnan började jobba var att det var en hobby, medan mannen fortfarande skulle vara försörjare och därmed behövde högre lön).

    Ingen teori är exakt, men desto mer perspektiv man har desto närmare sanningen kommer man. Nutida händelser, dåtida händelser bör och ska tolkas med flera perspektiv.

  8. 8 Patrik Magnusson september 26, 2009 kl. 12:28

    Mikael Andersson:

    Vi har uppenbart olika syn både på marxistiskt teori och genusteori. Men det är ju ok (i alla fall på denna blogg. Att ifrågasätta genusteori i dagens univeritetsvärld torde däremot knappast vara ok.)

    Marxism, feminism/genusteori, rasbiologi och andra irrläror utgår självfallet alla från något korn av sanning, men det som kännetecknar dem alla är strävan att vända och vrida verkligheten så att den skall passa in i förutbestämda ideologiska slutsatser.

    Jag är långt ifrån någon expert på ämnet, påtvingad genuskurs till trots, men för den som vill studera en skarp och välformulerad kritik mot dagens genushegemoner kan jag rekommendera Tanja Bergkvists blogg:

    http://tanjabergkvist.wordpress.com/

  9. 9 Mikael Andersson september 26, 2009 kl. 14:25

    Jag påminner mig om en lektor i Statsvetenskap i Lund som jag läste inför som vi fick höra i efterhand att anledningen att han inte blivit professor var att han vägrade göra arbeten där genus ingick. Man får inget stöd i universitetsvärlden utan att ha genusperspektiv tydligen. Så visst är den påtvingad.

    Skall helt klart kolla igenom Tanjas blogg. Jag är själv väldigt skeptisk mot genus, stark motståndare mot likhetsfeminism och att använda detta som politiskt tryckmedel. Men jag är en förespråkare att könsroller har förändrats genom tiderna, och det är intressant att försöka förstå och se avspeglingarna i dagens samhälle. Varför är det manligt att meka med bilar, men feminint att bry sig om sitt utseende med smink o.s.v t.ex. Allt har sin förklaring i könsroller. Men sen så står det var och en fritt att se detta som förtryck eller ej.

    Håller dock med dig att det är problemet med teorierna att allt skall passa deras världsbild. Men gäller inte det alla teorier ? Allt från rational choice till marxism, allt försöker se verkligheten svart-vit utifrån deras perspektiv. Om nu alla teorier har en gnutta sanning i sig, så har ju alla förklaringskraft för verkligheten. Men varje teori har säkerligen sin ”period” som den förklarar bäst. Men ingen teori mår bra av att dyrkas som religion, och det gäller (tro det eller ej) även politiska ideologier. Nyliberaler är ett gissel, kommunister är ett gissel, och jag vågar faktiskt hävda att ultrakonservativa är även dem ett gissel. All form av fundamentalism.

  10. 10 Allianspartisten september 26, 2009 kl. 15:15

    Fundamentalism är en företelse som uppkommer när man har svårt att skilja mellan modell och verklighet och där man här väljer det förstnämnda före det sistnämnda.

    För fundamentalisten är modellen av verkligheten en absolut och evig sanning. Allt kan förklaras och styras av denna modell, även om konsekvenserna framstår som närmast absurda. Är det något som stämmer så finns felet att söka i verkligheten, inte i modellen.

    Visst behöver vi modeller av verkligheten för att förstå denna och kunna analysera den. Det vi dock inte får glömma är att modeller är förenklingar och generaliseringar som kan vara mer eller mindre överensstämmande med verkligheten.

    Det som också måste noteras är att en modell ibland måste omprövas och förfinas på grund av att ny kunskap blivt känd. Detta är mycket tydligt inom naturvetenskapen, men det finns inget som säger att så inte skulle kunna vara fallet även inom samhällsvetenskapen.

  11. 11 FredrikN september 26, 2009 kl. 15:29

    Märkligt att påstå att Marx var först med att prata om resurser och makt. Det gjorde ju redan Ceasar.

  12. 12 FredrikN september 26, 2009 kl. 15:44

    Och hade han brytt sig om t.ex. Montesqieus maktdelningslära kanske historien sett annorlunda ut. Men Marx var INTE en god tänkare. Bara en bra demagog.

  13. 13 Mikael Andersson september 26, 2009 kl. 15:52

    Precis allianspartisten. Och det är detta som jag upplever har hänt inom genusvetenskapen, den har förfinats och utvecklats. I alla fall i den akademiska världen. Istället för att se orättvisor mot KVINNOR, har det utvecklats att se hur det är för MÄN också. Ett exempel på utveckling. bara tanken att män kan diskrimineras p.g.a deras kön var otänkbar för några år sedan.

    Sen så kan man inte sia om framtiden, genusvetenskapen kanske sansar sig och blir något som kan användas på alla plan, och inte bara av en vänsterelit som tycker om ordet ”patriarkat”. Men det krävs duktiga forskare och teoretiker som är redo att tänka i nya banor. Jag är som sagt en person som ser mycket kunskap i genusvetenskap som kan komma till nytta, men fram tills bara för något år sedan hade jag bara sett den fundamentala genusforskaren som talar om patriarkates förtryck, men jag kan bara tala ur perspektivet från där jag Studerat, Lund, och där har jag märkt en viss skillnad i akademiska diskussionen.

    Men precis, alla modeller är förenklingar, det gäller att erkänna det också. Det blir lite av sannolikhetslära av det hela, varje teori har en viss grad av ”sannolikhet” att förklara ett fenomen eller förutse vad som kan hända.

    och till FredrikN. Bara för att ngn har pratat om något betyder inte att det har slagit igenom eller blivit ett teorem. Feminismen kan spåras långt tillbaka, men det var inte förräns den mötte marxismen den kunde formeras till en teori som genomsyrade samhället. Historieskrivningen specifikt har haft vissa ”skolor”, varav feminism och historiemarxism är relativt nya företeelser.

  14. 14 Allianspartisten september 27, 2009 kl. 9:58

    Mikael Andersson:
    Med det du benämner ”historiemarxism” förmodar jag att detta är det som också brukar gå under benämningen ”historiematerialism”. Här bör då, för att ”vän av ordning” skall vara nöjd, nämnas att Marx, som jag förstår det, inom detta område hämtade betydande ”inspiration” från Fredrich Hegel. Äras den som äras bör.

    Sedan, som amatör på historieområdet, tror jag inte hela sanningen finns i ”historiemarxismen”. Att orsaker till vissa skeenden i historien har ett ”materialistisk” ursprung råder det ingen tvivel om, men det går inte att bortse att det funnits och finns andra drivkrafter (…och åter här sitter marxisterna fast i sin modell).

    Det är, som jag ser det, helt fel att säga att inte religonen är något som i hög grad styrt och styr den historiska utvecklingen. Detta kan marxister (som är ateister och därigenom saknar tillvarons andliga dimension) inte kan förstå, då man enbart ser religonen som ett verktyg för de härskande klasserna.

    Även etniska motsättningar (se på de tragiska Balkankonflikterna) har varit och är en betydande drivkraft som heller inte de kan betecknas som rakt igenom ”materialistisk”.

  15. 15 Mikael Andersson september 27, 2009 kl. 15:20

    Alldeles riktigt, historiematerialism och historiemarxism är olika ord för samma ”teori”. Och självfallet har de inspirerats av Hegel, men jag tror inte det finns någon teori som inte har inspirerats av ngn annan eller skapats p.g.a en annan teori. Men självfallet är Hegel en god teoretiker som bör uppmärksammas.

    Självfallet finns inte alla förklaringar i det, men jag tror man gör sig en oförtjänst om man inte ser makt, och liknande som drivkraft. Religions styrka är inget man kan ifrågasätta, hur denna har påverkat historiska utvecklingen. Men samtidigt får man inte vara för naiv där heller.

    Jag kommer ihåg då jag följde med på en god väns lektion i Religionsvetenskap, Kristendomen, på Lunds Universitet där de diskuterade Luther. Varav min vän sade ”Det här med att Kardinalen skickades till Luther för att diskutera var väll snarare ett sätt att kväsa detta hot mot den katolska kyrkan, Luther hotade deras maktställning”. Varav läraren svarade ”Nej, verkligen inte, katolska kyrkan agerade alltid utifrån rena motiv och det var bara en diskussion personer emellan.”

    Man får inte göra sig otjänsten att naivt tro att Kyrkan var helt fria från viljan att ha makt och inflytande. Kyrkans Svärd var det Tysk-romerska riket, appointed by God. Det var deras förlängda arm i den värdsliga makten, den andliga var Vatikanen.

    Sen kan man alltid diskutera om religion styrde de härskande klasserna, eller om de härskande klasserna styrde religion. Vad kom först, hönan eller ägget ?

    När det gäller etniska motsättningar får man se vart många etniska motsättningar kommer ifrån. Det finns flera konflikter som är ett klassiskt ”förtryckt massa vs överheten”, Hutsier och Tutsier är ett lysande excempel på detta då den ena folkgruppen fick allt, blev en priviligerad överklass under Tyskt kolonialstyre, då allt detta föll så hämnades underklassen. Men sen finns det naturligtvis etniska konflikter som inte bottnar i materialism. Men att räkna bort teorin som EN delförklaring är en farlig väg att gå.

    Känns lite konstigt att argumentera för historiemarxism då jag själv inte är en jättestor anhängare av denna, utan det jag förespråkar är snarare en mångfasseterad bild. Så slutligen vill jag ge ett excempel jag precis kom på som stödjer din tes om Religion.

    Gustav II Adolf och kriget i Tyskland, där har rådande bild i modern tid varit att Sverige såg en chans att ta mer makt, mer landområden, kontrollera flodmynningar etc. Men jag tror personligen inte, vilket andra anser också, att det var huvudskälet. Överfört till Moderna termer hade det varit som om Norge valt att invadera USA, det såg ut som ett självmord på pappret, men om ingen stoppade ”Dem” nu så skulle de aldrig stoppas. Och som Luthers försvarare så kände sig säkerligen Gustav II Adolf nödgad att göra något. Där tror jag religionen spelade större roll än materialism.

  16. 16 Patrik Magnusson september 27, 2009 kl. 18:00

    Mikael Andersson:

    ”Man får inte göra sig otjänsten att naivt tro att Kyrkan var helt fria från viljan att ha makt och inflytande”

    Naturligtvis inte, men det misstaget tror jag få gör. Det som snarare är problemet i vår genomsekulariserade tid är att man tillskriver aktörer för hundratals år sedan motiv och överväganden från vår tid, d.v.s. att man förutsätter att katolska kyrkan t.ex. bara var en ren politisk maktapparat, och att prästerskap och andra som agerade på den tiden gjorde det enbart utifrån ett materialistiskt maktperspektiv.

    Att helt bortse från religiös övertygelse och religiösa trossatser som förklaring till de beslut och prioriteringar man gjorde – det tycker jag är naivt. Jag skulle tvärtom hävda att dessa faktiskt (i varierande grad för olika personer) stod i centrum för den världsbild som motiverade agerandet. Sedan vägdes naturligvis olika ekonomiska, politiska och sociala faktorer in, eller kanske snarare vävdes in i bilden.

    Där är vi så vitt jag kan se ganska överens, liksom synen på vikten att inte dogmatiskt klamra sig fast vid en enda vägens sanning.

    Problemet är ju att det är just det marxismen och feminismen står för. Där är det ingen mångfacetterad bild som eftersträvas. Där är det klasskampen respektive det patriarkaliska systemet som utgör den enda giltiga förklaringen till alla samhällsfaktorer.

  17. 17 FredrikN september 27, 2009 kl. 18:18

    Så Marx förtjänst ligger i att han fått maktperspektivet att slå igenom och att göra det till en teori?

    Jag konstaterar att mervärdesteorin var felaktig (men Adam Smith kom på den)
    Regeringar är INTE bara den härskande klassens verktyg (påstås i Kommunistiska manifestet).
    Inte heller är han den förste att bry sig om makt. Från Ceasar till Machiavelli till Montesqieu.
    Marx trodde att han hade en modell för hur samhällsutvecklingen skulle te sig i framtiden. I själva verket hade han en modell för den då rådande samhället.
    Visst har den inspirerat många, t.ex. Göran Ferm i hans avhandling. Men Marx har vilselett desto fler. Jag hoppas alla konservativa inser det.

  18. 18 Allianspartisten september 27, 2009 kl. 19:33

    ”Det som snarare är problemet i vår genomsekulariserade tid är att man tillskriver aktörer för hundratals år sedan motiv och överväganden från vår tid, d.v.s. att man förutsätter att katolska kyrkan t.ex. bara var en ren politisk maktapparat, och att prästerskap och andra som agerade på den tiden gjorde det enbart utifrån ett materialistiskt maktperspektiv.”

    Denna ”åkomma” kan inte bara observeras i sådant som direkt kan kopplas till religon och sekularisering utan utan finns på många ställen i den historiska litteraturen. Man gör kardinalfelat att bedöma historisk tid utifrån nutida värderingar. Jag har sett exempel på detta i allt från sockenböcker och bygdekrönikor till historisk facklitteratur. En del av detta skulle kan givetvis ha sin orsak i att man ibland ”förläst sig” på Marx.

    Historiens och historiska skeenden är något mycket komplext, som inte låter sig beskriva med enkla modeller. Vidare kommer vi aldrig att kunna få veta om vår analys är rätt eller fel då det t.ex. inte låter sig göras att ta reda på vilka överväganden som ägde rum i Gustav II Adolfs huvud.

    Låt oss inse att historien formats av en mängd drivkrafter, där religon, makt och etnicitet är några exempel.

  19. 19 Mikael Andersson september 27, 2009 kl. 20:27

    Patrik Magnusson – Det är alltid ett problem att man bedömer dem utifrån våra ögon. Jag skällde personligen ut min historielektor då hon använde termer som ”Militärdiktatur liknande Husseins” då hon beskrev Karoliner-Sverige. Man måste bedöma dem och förstå deras samtid.

    Javisst, problemet med marxism och feminism är att de är fanatiska teorier av många av de som använder dem. Klasskamp och patriarkatet förklarar allt, och däri ligger deras svaghet. Min förhoppning är att de kan mogna och inse att de inte är universal sanning.

    FredrikN – Hans politiska teori är inte densamma som historiematerialism. Missförstå mig inte, jag tycker marxism är en förkastlig ideologi som skall förkastas till historiens soptunna aldrig att användas igen. Men jag hävdar att de tankar som utfärdades där är inte enbart resultatet av en virrpanna, utan att han har faktiskt poänger ibland.

    AlliansPartisten – Kan bara bekräfta det jag skrev till Patrik, det är hemskt och gör mig riktigt upprörd då man bedömer historisk tid utifrån nutida värderingar. Likadant vinnaren skriver historia. T.ex se bara på första världskriget, det är fortfarande en gängse historiesyn att den gode Kaisern ville ta över världen och kriga. David Fromkin skrev bok där han faktiskt kollade fakta ordentligt och såg att alla väntade på kriget, det gällde bara att vara mest förbered då man väl startade. Men att Kaisern och Franz Ferdinand var de som verkade för fred. Men de bedöms med vinnarnas ögon. Så historieförfalskning, historie-tolkningens fel finns på många olika plan och det bör man vara medveten om.

    Slutligen vill jag bara passa på att applådera din slutkläm:

    ” Låt oss inse att historien formats av en mängd drivkrafter, där religion, makt och etnicitet är några exempel” – Det är så sant, kortfattat och bra. Applåd !

  20. 20 JEK september 28, 2009 kl. 21:58

    Hej
    Jag håller helt med om betygssystemet. En oberoende examinator ej anställd inom skolan bör granska provresultaten och rätta dessa prov så att rättningen blir konsekvent. Studentexamen bör återinföras. Dock bör man tillse att det finns meningfulla uppgifter och mål innan denna examen så att allt inte blir en tröttsam transportsträcka. Tex kan man vid 16 års ålder avlägga en förberedande examen, praktisk eller teoretisk.

    Patriarkatet diskuteras främst av radikala feminister dvs människor som prof. Yvonne Hirdman. Dessa hysteriska människor har drivit feminismen i vanrykte och de är dessa som bör kallas för manshatare. Utan att vara en expert på den rådande oordningen inom Genusforskningen drar jag en klar skillnad mellan marxistiska feminister och radikala feminister. Marxisterna ser kapitalismen som genusordningen främsta orsak. Radikala feminster menar att patriarkatet genomsyrar allt.

    Genus uppfattar jag som varande helt opolitiskt tills det fylls med innehåll. Problemet är att det misshandlats av forskare utan talang och med sinne för cirkelresonemang. Man söker med ljus o lykta efter sådant som stödjer ens teorier.
    Borgerligt sinnade feminister kan också diskutera strukturer i samhället utifrån könsroller.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,014 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar