Göran Hägglund, socialkonservatismen och Expressen

Göran Hägglund ryter till mot kulturvänstern.

KD-ledaren Göran Hägglund gör det igen. Först gjorde han det på Kristdemokraternas riksting, sedan i Almedalen, därefter på Newsmill och nu på DN Debatt 17/9. Ett otvetydigt KONSERVATIVT utspel! Hurra! Bravo! I sin nya DN Debatt-artikel angriper Hägglund ”överheten”. Oj. Är det möjligt att en socialminister, därtill en borgerlig sådan, gör det?? Kvällstidningen Expressen hugger, inte alls oväntat, på detta genom Ann-Charlotte Marteus och Anna Dahlbergs pennor. Den senare skriver ”Vad är det egentligen som händer? Håller vi på att få en konservativ backlash i Sverige?”.

Men först lite om KD-ledarens nya debattartikel. Hägglund skriver att kulturvänstern har blivit den nya överheten i Sverige. ”De som under flagg av att företräda minsta lilla påfunna rättviseanspråk har satt upp ett formidabelt minfält av ideologiska teorier, där konstruktioner, kategorier och förtryckarstrukturer ligger om vartannat. Den ena idén mer akademiskt tillskruvad än den andra och allt med udden ytterst riktad mot vanligt folks sätt att vara. Runt om i Sverige, i organisationer, medieredaktioner, politiska partier, talar de om för andra hur de skall leva sina liv.” Fantastiskt!

I ett fungerande civilsamhälle ska politik kunna komma i andra hand för folkflertalet, detta berör också Hägglund. Istället har politiken sedan några decennier tillbaka alltmer kommit att inrikta sig på att ifrågasätta så mycket som möjligt av vanliga människors liv, velat tränga in i varje vrå av samhället och strömlinjeforma i enlighet med de senaste jämlikhetsteorierna om konstruktioner, strukturer och allehanda slags offer för yttre omständigheter. Och det är inte med måtta som strömlinjeformningen och angreppen på folks vardagliga privatliv sker, här lägger Hägglund in ett ovanligt klarsynt påstående för att komma från en svensk toppolitiker: ”Den som exempelvis råkar gilla tavlor som föreställer något bör till exempel göra avbön direkt; då har man nämligen nazistiska böjelser, har det meddelats från flera håll i sommarens kulturdebatt.” Ja, den svenska samhällsdebatten är sannerligen otrolig i detta avseende, men under sommaren och nu i början av hösten har väldigt många sundhetstecken börjat synas till, detta KD-utspel inräknat. Vi behöver verkligen komma bort från de floskler som hörde till den svenska samhällsdebatten på 1940-talet, och inse att nu två generationer senare måste vi se verkligheten med ganska så annorlunda glasögon. Den svenska högern har ju inte speciellt mycket höger kvar i sig, bara en sådan sak!

Hägglund angriper i sin artikel faktiskt t.o.m. den rådande socialdemokratiskt genomsyrade ”politiska korrektheten”. Att en svensk minister vänder sig mot den politiska korrektheten är i sig någonting sensationellt! Viktigast – och farligast i ljuset av att den svenska journalistkåren alltjämt har en majoritet socialister – är dock hans påstående att den offentliga debatten envist kretsar kring perifera frågor, och han konstaterar att detta är ett demokratiskt problem. Läs artikeln! Nu kan vi nästan börja känna islossningen!

Ann-Charlotte Matteus (Expressen 18/9) snubblar över sina egna ben helt och hållet i sin motattack. Inte bara med sitt inpyrda socialliberala perspektiv, utan desto mera plakat med en formulering som ”Hägglunds ‘elit’ är vanligt folk”. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det inte är vanligt folk som ger de stackars politikerna, akademikerna och opinionsbildarna där nere på samhällets botten dagliga arga pekpinnar för att de inte i tillräcklig utsträckning motsvarar någon teoretisk modell som ger Gudrun Schyman hennes senaste kickar i tillvaron.

Kollegan Anna Dahlberg (Expressen 20/9) är såtillvida något mera verklighetsförankrad, och skriver att ”Visst finns det en radikal elit i Sverige av kulturvänsterkoftor, radikalfeminister och queerforskare som torgför åsikter som ligger långt till vänster om vad folkmajoriteten tycker. Det går inte att förneka.” Vackert så. Men så kommer det, enligt den välkända logiken att rädd hund biter. Det finns nämligen, enligt Dahlberg, ”en motsvarande konservativ elit av abortmotståndare, konverterade katoliker och Bushkramare som står minst lika långt ifrån vanligt folks åsikter”. Schysst! Är det oss här på Tradition & Fason hon tänker på då, eller? Efter lite hånande landar hon till slut i konstaterandet att ”i debatten breder dessa socialkonservativa röster ut sig med allt större självförtroende.”

Att konservativa börjat få allt större självförtroende – och fotfäste – i den svenska samhällsdebatten på senare år råder det ingen tvekan om. Däremot känner jag faktiskt inte till någon annan socialkonservativ debattör – d.v.s. konservativa som är för välfärdssamhälle, skeptiska till kapitalismen och mot imperialism – vid sidan av mig själv och Rolf K. Nilsson här på Tradition & Fason. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kallar sig visserligen öppet för socialkonservativ, men den socialkonservativa retoriken från hennes sida har likafullt lyst med sin frånvaro. Man kan ju ändå konstatera att vi här har ett tämligen komplett perspektiv över vilka konservativa spelare det finns på arenan. Saken är den att arenan är uppdelad i två planhalvor, en socialistisk och en liberal. Och när det börjar dyka upp konservativa spelare så betraktas de, precis som Dahlberg skriver, som ”udda fåglar”. Men kanske inte så mycket av publiken som av de andra spelarna, som hellre spelar med varandra än konkurrerar med ett tredje lag om guldmedaljen.

Att det skulle finnas en socialkonservativ elit i Sverige är en fin önskedröm, men den ligger en bra bit in i framtiden. Det ni på Expressens ledarsida ser från er horisont är bara stränderna. Men visst kommer konservatismen – nu äntligen! Way to go Göran Hägglund!

Jakob E:son Söderbaum

11 Responses to “Göran Hägglund, socialkonservatismen och Expressen”


  1. 1 Halldin september 22, 2009 kl. 8:45

    Om han fortsätter så här är min röst given. .Det känns bra detta.

  2. 2 Mikael Andersson september 22, 2009 kl. 9:19

    Det är oerhört glädjande för mig att Hägglund tar denna vändning. Han har fått min röst, och mitt engagemang. Men efter diverse förändringar i politiken och de jag mötte så började jag tvivla, jag började känna att KD inte var det partiet jag stödde utan började fundera om inte Moderaterna var ett ”bättre” val.. Men har nu sett och fått kvitto på att mitt ursprungliga val, utifrån mitt högst socialkonservativa ideal, var det rätta. Way to go Hägglund !

    Han måste dock tänka lite på vad han skriver. Jag kollade vad folk kommenterade hans artikel, och de flesta störde sig på tonläget då han skrev ngt i stil med ”Man talar inte jämstäldhet, eller genusperspektiv vid frukostbordet hemma i familjen, man talar om när barnen skall till skolan, hur det är på jobbet” o.s.v. Jag tror KD tar skada av att ta på sig rollen som ”Normmätare” där barnfamiljer är det enda som diskuteras. Värt att betänka. Men hoppas verkligen KD går frammåt starkt i nästa val, helst så pass mycket att Folkpartiet får mindre…. Inget ont om Folkpartiet under Björklund, men i mina ögon är de en stor risk… tänk om Birgitta Olsson falangen skulle ta över…

  3. 3 Patrik Magnusson september 22, 2009 kl. 10:38

    Vackert Hägglund!

    T.o.m. en gammal surpuppa som jag känner glädje när en svensk partiledare uttrycker sig på detta sätt.🙂

  4. 4 Andreas L september 22, 2009 kl. 12:15

    Bra Hägglund!

    Jag är socialkonservativ inom moderaterna och där kommer frågan aldrig riktigt upp. Så man får hoppas att det blir förändring och att skräcken mot konservatismen nu kan försvinna eller åtminstone minska.

    Folk inom kulturvänstern vägrar att erkänna att samhället om det styrs av staten väljer en inriktning som förstör de naturliga gemenskaperna och sår misstro i samhället.

    Förhoppningsvis kommer detta även leda till en debatt om synen på marknaden, den är i grund och botten ett tingest som inte tar hänsyn till folk därav bör den hållas i schack.

  5. 5 Allianspartisten september 22, 2009 kl. 18:38

    Utan att lägga allt för många ideologiska aspekter på detta uttrycker ändå Göran Hägglund vad väldigt många tycker och som faktiskt kan betecknas som ”sunt förnuft”.

    Det förunderliga är att vänsteranstrukna journalister i allmänhet och än mer rödfärgade kulturjournalister i synnerhet så till den grad fått styra debatten och ange ramarna för vad man får tycka och inte tycka.

    Varför vågar vi inte reagera och avslöja den bakom kvasivetenskap dolda tydliga socialistiska agendan?

    Det är bra att Göran Hägglund på detta sätt skaffar sig en profilfråga då det är viktigt att KD finns kvar i riksdagen även efter nästa val. Fortsätter Göran Hägglund på detta sätt kan han nog se framtiden an med tillförsikt.

  6. 6 essenonvideri september 22, 2009 kl. 20:34

    Hägglund har hittat ett vinnande koncept. Jag såg att någon poet hade retat sig på Hägglunds artikel, och skällde på honom i SvD. Med sådana fiender måste man bara få en hel del vänner. Varje gång någon ur vänsterns kulturelit sågar Kd så får partiet nya väljare.

    Törs man nu hoppas att Hägglund följer upp och vågar dra en lans för brottsbekämpning, försvar och barnfamiljer? I så fall kommer han sannolikt att reta kultureliten ytterligare – och därmed säkra ytterligare en mandatperiod för Kd. Förutom att det är viktiga frågor, naturligtvis.

  7. 7 Tvilling september 23, 2009 kl. 21:32

    Jakob E:son Söderbaum m fl,

    ”… Att konservativa börjat få allt större självförtroende – och fotfäste – i den svenska samhällsdebatten på senare år råder det ingen tvekan om. Däremot känner jag faktiskt inte till någon annan socialkonservativ debattör – d.v.s. konservativa som är för välfärdssamhälle, skeptiska till kapitalismen och mot imperialism – vid sidan av mig själv och Rolf K. Nilsson här på Tradition & Fason…”

    Det kan mycket väl vara så att Sverige hyser blott några få socialkonservativa ‘debattörer’ skeptiska gentemot djupa samhällsskiktningar, rå kapitalism samt imperialism. Det finns dock socialkonservativa ‘amatörer’ som hyser dessa värderingar.

    Jag råkar vara en sådan amatör, och jag trivs i denna roll…😉

    Mvh

  8. 8 Söderbaum september 23, 2009 kl. 22:46

    Tvilling: Jättebra, naturligtvis. Men det gör oss inte till ”eliten i Sverige”.🙂

  9. 9 Tvilling september 24, 2009 kl. 20:40

    ”Tvilling: Jättebra, naturligtvis. Men det gör oss inte till ‘eliten i Sverige’. :-)”

    Vill du med den största försiktighet, som en lätt krusning på en spegelblank yta, antyda att det nog kan finnas debattörer och opinionsbildare mer signifikanta än skribenterna på ‘Tradition & Fason’..?

    Ytterligt märkligt, i så fall! Högst egendomligt! Utifrån den samlade kunskap och bildning som ryms på detta forum borde dess alster utgöra obligatorisk morgonläsning såväl för vår regering som allsköns eliter!

    Jag kan rakt inte förstå annat.
    🙂

    Med vänliga hälsningar,
    En stillsam tvilling

  10. 10 Söderbaum september 24, 2009 kl. 20:43

    Tvilling: Haha, ja det gör det ju. Om än inte socialkonservativa.

  11. 11 En Stillsam Tvilling september 29, 2009 kl. 18:08

    En allmän fundering jag har i detta nu, är att det kanske är lika så gott att ej tillhöra någon elit. Att göra så, skulle innebära att vi fick våra deklarationer, ägande och allsköns affärer 15 år tillbaka intensivt granskade. Vidare fördelar är att vi slipper en djupstudie ned till minsta atom rörande det som borde vara det mest privata av allt, nämligen vårt privatliv. Det är lyckligtvis heller ingen som frågar oss om vi skall vara med i det ena egendomliga TV-programmet efter det andra. Vi får ha våra hobbies, fritidsintressen och allehanda preferenser ifred. Vem vill egentligen tillhöra eliten..?

    Trots det jag nyss skrev, har jag den största respekt för alla de som hart när offrar sina liv – åtminstone mycket av sin livskvalitet – för att jobba för ett bättre samhälle inom politikens hägn. Även om jag inte delar alla politikers uppfattningar. Inför framtiden har jag en försynt förhoppning, om att det i min livstid ska framträda en riktigt sympatisk, ämneskunnig, allmänbildad, tolerant, mjukt låtande men tufft argumenterande konservativ generation politiker… en generation som måhända kommer att betraktas som en klandervärd elit, men som kämpar för att sådant som sunda familjetraditioner, sunda och livsbejakande värden, allsköns berömvärda samhällsföreteelser som plikt, personligt ansvar, och goda etiska förhållningssätt… ett samhälle där en tilltalande anständighet och djup mänsklighet ständigt lyfts fram, och av en större allmänhet successivt börjar betraktas som någonting berömvärt och väl värt att bygga ett samhälle på.

    Den (konservativa) politikerkull som åstadkommer detta, får generellt sett betraktas som en elit hur mycket som helst. I mina ögon kommer denna generation blott att ses som hjältar.😉

    Mvh,

    En Stillsam Tvilling


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar