Kultur måste få kritiseras

TEATER1

Kulturhuset i Stockholm. Symbolen framför andra för den nutida och vänsterstyrda kulturdebatten.

KULTUR | KD-ledaren Göran Hägglund sticker ut hakan rejält när han går till angrepp mot det han identifierat som en klart vänsterpräglad kulturelit. I sin debattartikel i DN (var annars?) skräder han inte orden. Och – reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Det politiskt korrekta kulturetablissemanget har rest sig som en man med en tanke och ett mål: att förlöjliga och fördumma Göran Hägglund så mycket som möjligt inför den allmänna opinionen.

På Aftonbladet Kultur den 23 september går Martin Aagård till häftig attack mot Hägglund med alla de nu kända argumenten i debatten. I Svenska Dagbladet den 24 september är det regissören med mera Andreas Boonstra som uttrycker sin upprördhet. Detta är bara två exempel, som i sig är mycket intressanta – och roande. Roande därför att det är intressant att notera hur många som anser sig trampade på tårna när ”kultureliten” nämns och kritiseras.

Det var mycket upplysande att lyssna på radions P1 den 18 september där Göran Hägglund medverkade tillsammans med bland andra journalisten, författaren, debattören Göran Rosenberg som när det gäller den journalistiska yttrandefriheten oftast har ganska tänkvärda uppfattningar att förmedla. Men här fanns ingen förståelse för de åsikter Göran Hägglund gett uttryck för – Tvärtom. Så fick man inte, kunde man bara inte, diskutera kultur. Den fria debatten är helig, allas rätt att uttrycka åsikter och göra det ska försvaras – men uppenbarligen inte kritik av kulturföreteelser.

Göran Rosenberg var sur, patriarkalisk och agerade sannerligen inte som den objektive journalist han gärna vill framstå. I radioprogrammet Ring P1 har programledaren Täppas Fogelberg gjort sig lustig över Göran Hägglunds konstsmak som innebär att han tycker om konst som man ser vad den föreställer. Och så får man inte säga. Det är fult, det är reaktionärt och rent av – bruna åsikter, som han ger uttryck för.

I en demokrati, med yttrandefrihet får allt diskuteras. Allt. Och då innebär det att inget område eller ingen verksamhet ställs utanför. Allt måste kunna ifrågasättas, så även kulturen. Det hade varit till gagn för debatten om de som nu spyr ut sitt förakt för Göran Hägglund hade lyssnat på vad det är han säger och läst vad det är han skriver. Angreppen grundar sig till största delen på sådant som man tror Göran Hägglund tycker, sådant man i sin fördomsfullhet förutsätter att han står bakom.

Göran Hägglund i det närmaste vädjar att det han anser vara kultur för honom, och med all sannolikhet en bred allmänhet, ska accepteras och inte råka ut för den politiskt korrekta kulturvänsterns bannbullor. Debatten visar hur liten denna tolerans är och hur föraktfullt kritiker avfärdas. Den kulturdebatt som nu blossat upp står på en låg nivå och politiskt mycket tveksam grund när man utan att tveka anklagar Göran Hägglund för att ha nazistiska idéer därför att han uppskattar konst som man kan se vad den föreställer. Denna konstsmak delar, faktiskt, Göran Hägglund med en mycket stor del av svenska folket som samtidigt förolämpas av det politiskt korrekta kulturetablissemanget.

Kultur är bra. Kultur är nödvändigt. Men kulturen – som utmanar, ifrågasätter, hånar, hyllar, upplyser, stimulerar och inspirerar – har inget frikort från att själv kritiseras och ifrågasättas. Det måste stå fritt från alla att tycka, och uttrycka detta, att vissa kulturföreteelser är bra, att andra är undermåliga, ja till och med att det inte är kultur.

Kan kulturutövare, kulturtyckare och kulturkonsumenter inte acceptera detta har de heller inte fattat vad kultur egentligen är.

Rolf K Nilsson

4 Responses to “Kultur måste få kritiseras”


  1. 1 Allianspartisten september 24, 2009 kl. 21:39

    Kultureliten med sina banérförare på diverse kultursidor och andra elitistiska ”tyckarinstitutioner” har oftast på olika sätt sitt ursprung (…antingen direkt eller via ”idémässigt arv”) i 68-vänstern. Ett exempel är nämnde Göran Rosenberg med ett förflutet både i Clarté och FNL-grupperna.

    68-vänstern stod aldrig för någon tolerans mot oliktänkande utan alla de som inte förstått ”det fina” med socialismen betraktades som mindre vetande människor som krasst sett saknade existensberättigande, åtminstone i samhällsdebatten.

    Av någon anledning har 68-vänsterns tokstolligheter överlevt på just ”kulturområdet” och det är här Göran Hägglunds åsikter (som i grund och botten inte är något annat än sunt förnuft) sätter känslorna i svallning. Att samma ”68-spöken” reagerar som de gör är egentligen inte alls märkligt eftersom det är fullt i linje med den intolerans som känneteckande ”68-orna”.

  2. 2 Allianspartisten september 24, 2009 kl. 21:49

    I detta sammanhang måste en av nyheterna i årets budget hälsas med särskild tillfredställelse, om än bara som symbolisk markering.

    Nu tas den garanterade statliga konstnärslönen bort med vilken vi skattebetalare försörjt sanna antidemokrater och extremsocialister som Jan Myrdal och Maj Wechselman.

    Se: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3543721.svd

  3. 3 Patrik Magnusson september 25, 2009 kl. 6:58

    Jag tycker att det är patetiskt hur kränkta kultureliten blir när någon har fräckheten att kritisera dem, med tanke på hur självklart de själva anser sig ha rätt att kränka och provocera allt och alla, och hur stöddigt och överlägset de bemöter de som tar illa vid sig av deras s.k. ”konst”.

  4. 4 Mikael Andersson september 25, 2009 kl. 7:29

    Har någon tänkt på hur otroligt likt Kulturhuset i Stockholm är det gamla DDR-huset i Berlin. Kanske dags att göra samma sak som Berlinarna ? Riv ner skiten och bygg något vackert. I Berlin återbygger man det gamla kejserliga palatset på platsen för gamla DDR-byggnaden.

    Som en sido-parentes tror jag man måste vara medveten om en sak, och det är att Svensken är inte speciellt kulturell. Jag blir förvånad och avundsjuk då man hör från andra nationaliteter, eller besöker andra länder. I dessa länder är Kultur en folk-rörelse, inte ett nöje för en elit som anser att en naken kvinna ståendes i ett tomt rum är konst.

    För att exemplifiera, har en mycket nära person som är av ryskt ursprung som växte upp under 80-90-talets Ryssland. Innan ens skolgången var klar hade hon bevistat Opera, Balett, konstmuseeum och isdans, det var ett folknöje och är det ännu idag. Något som ”Massorna” kan tycka om.

    Ett lite mer västinspirerat är radio. Prova att åk bil i Tyskland och sök på radio, du hittar direkt klassisk musik, kulturradio, och dessa lyssnas på av många människor (kommer ihåg det i undersökning för ngra år sedan). Eller ENgland, London. Gå runt i Sverige och du ser reklam för Filmer på Bio, Hollywood-skådisar. I London såg jag inte en enda affish för filmer, utan det var musikaler och föreställningar på Leichester Square.

    Den kulturen som det uppmanas att hela folket skall njuta av i sverige är det som kan beskådas på en skärm. Sport, Filmer och Nöjes-tv. Resterande har på något märkligt sätt lämnats över till den kulturella eliten, och nu känner de sig hotade. Vad skall herrarna som beviljar stöd eller ej till svensk filmindustri tycka om Svenska folket helt plötsligt är trötta på filmer som handlar om Maja 16 och hennes väg till vuxendom i ett patriarkalt samhälle där allt Maja vill är att vara stolt lesbisk kvinna. (Är helt övertygad om att om jag skickat in manus med den storyn hade jag fått pengar direkt om jag varit författare av filmmanus)

    Ett annat tydligt exempel i Svensk kontext är något jag såg på nyheter för ett tag sedan, och ni får ursäkta att jag inte kommer ihåg namnen. Men i alla fall lärare och elever på Stockholms Konsthögskola var ”trötta” på att inga krav ställdes på dem, bara de var kreativa så var de OK. De ville lära sig de gamla mästarnas tekniker, hur man målar skuggor perfekt o.s.v. Efter några år startad en separat privat konstskola inriktad på porträttkonst som blev mycket omtyckt med många sökande, men den blev genast kallad för reaktionär och ”synisk”.

    Med risk att låta som en Socialist. Men KULTUR ÅT FOLKET🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,543 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar