Anna Anka och hemmafrudebatten

Den svenska ankdammen har berikats av en kvinna som verkligen lyckats röra om i den: Anna Anka.

Anna Anka har ”kommit från ingenstans”, och plötsligt blivit ett namn på allas läppar. Hon är ursprungligen från Skåne, gift och har två barn med sångaren Paul Anka och medverkar för närvarande i TV-serien Svenska Hollywoodfruar på TV 3. Anna Anka har fått debatten att lyfta kring hemmafruidén, könsroller och jämställdhet – och det är förbluffande vilken mediastorm hon har lyckats röra upp i Sverige.

Efter första avsnittet av Svenska Hollywoodfruar (samtliga avsnitt kan beskådas on-line här) publicerade Anna Anka en artikel på Newsmill, som kom att bli deras mest framgångsrika debattartikel sedan starten för ett drygt år sedan: över 100,000 läsare av denna artikel. Den konservative debattören Roland Poirier Martinsson tog sig an debattstormen i en egen Newsmill-artikel, och ledde frågan in på hemmafruar. Därefter har i stort sett alla gett sig in i debatten, de flesta med olika slags kritiska undertoner. Och mitt upp i allt detta välkomnar Kristdemokraternas partisekreterare Lennart Sjögren Anna Anka i partiet, för att sedan ta tillbaka det. Ja jösses, vilket ståhej!

I Sverige är det tabu att vara för hemmafruar. Men vad som sticker folk i ögonen mest vid sidan om detta är förstås att Anna Anka lever ett maximalt osvenskt liv – glamouröst, utsvävande och ojämlikt. Dessutom inte bara gillar hon det, hon är dessutom stolt över det, vilket är en så osvensk attityd att det måste bli närmast olidligt eftersom hon ju inte är (bevars!) en amerikan utan faktiskt född och uppvuxen i Sverige.

Sverige är ett socialdemokratiskt konformistiskt land på ett sjukt sätt. Att Anna Anka inte skulle få leva det liv hon vill, och vara stolt över det, är ju helt otroligt att man inte kan unna henne. Och att hon inte kan få vara stolt nog att tala om det och dela med sig av sina väldigt annorlunda perspektiv är lika absurt det – yttrandefrihet, någon? Den som inte gillar hur hon lever kan själv välja ett annat liv, och den som inte gillar att höra om det kan välja att inte lyssna. Svårare än så är det faktiskt inte.

För egen del couldn’t I have cared less om ”fenomenet Anna Anka som lyxfru i Hollywood”, om det inte var för att en konservativ debattör som Roland PM lagt sig i debatten och gjort någonting mer och viktigare utav den. Debatten, som blivit jättestor, har nu nämligen kommit att handla om både konservatism och om Kristdemokraternas framtid. Jag ska strax återkomma till hur debatten sedermera utvecklats, men vill ändå passa på att ta ett exempel på vilken framförhållning den här kvinnan har. I Newsmill-artikeln skriver hon t.ex.:

    ”En riktig amerikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer.”

Är då en sådan man verkligen en riktig man? Låt mig för att illustrera min egen uppfattning kontra med ett annat Hollywood-citat, nämligen av Don Corleone i första Gudfadern-filmen: ”Man blir aldrig en riktig man om man inte älskar och spenderar tid med sin familj!”. Och en riktig kvinna – i mina ögon – ägnar inte mer tid åt sitt eget yttre än åt sina barn, även om det naturligtvis är viktigt att hon lägger tid på sig själv inklusive sitt yttre.

Oavsett om det är någon annan som ligger bakom (vilket det redan finns många konspirationsteorier kring), så är Anna Anka en enastående framgångsrik provokatör i det svenska 2000-talet. Och precis som KD-ledaren Göran Hägglund uttryckte det apropå mediareaktionerna på hans alltmer konservativa retorik under sommaren och den tidiga hösten, har Anna Anka i första hand provocerat dem som annars brukar vara de som provocerar.

Kulturvänstern har skapat ett mediaklimat i Sverige där man SKA provocera, och provokation är lika med underhållning. I Sverige får man gärna provocera genom att ha sex framför kameran med fel person i en dokusåpa – men Anna Anka får inte tala om att det är självklart att suga av sin man varje morgon om han vill det… I Sverige får man förnedra vem som helst i TV, och ska gärna göra det också, men man får inte köra med sitt tjänstefolk som Anna Anka gör eftersom det verkar förnedrande för dem… Vad det hela kokar ner till är att vi nu möjligen har nått ett stadium där det som provocerar jämlikheten i världens mest jämställda land är det allra mest underhållande. Under alla omständigheter finns det ett stort intresse i Sverige för dessa frågor, det råder det ingen som helst tvekan om givet det spektakel som uppstått kring Anna Anka.

I ett inslag i Studio ett i P1 diskuteras själva debatten kring Anna Anka. En sådan här debatt hade varit omöjligt för bara 5 år sedan, så någonting måste ha hänt, och 14 min in i inslaget påpekar Per Wirtén, chefredaktör för socialdemokratiska Arena, det faktum att vi idag har ett antal kvalificerade konservativa debattörer i Sverige vilket vi inte haft på kanske 30 år. I slutet av programmet säger också feministen Petra Ulmanen att det finns en klangbotten i Sverige idag för konservativa idéer. Marie Söderqvist, borgerlig debattör och VD för undersökningsföretaget United Minds, medverkar också i programmet och ger ungefär de relevanta perspektiv som man kunde hoppats. T.ex. att medan problemet tidigare var att kvinnor inte kunde förvärvsarbeta så är problemet idag att det INTE står var och en fritt att vara hemmafru – för det är politikerna så extremt emot.

Anna Anka och Roland Poirier Martinsson har även de gemensamt i en Newsmill-artikel kommenterat själva debatten. Där anknyter de till samma sak, om den ofrihet som kvinnor – men inte män – härvidlag har i att inte kunna välja sitt liv. I denna nya artikel rekommenderar också Anna Anka ”svenska män och kvinnor att överväga den officiella, svenska versionen av mäns och kvinnors olika roller, som hon menar är mera ideologiskt motiverad än formad av hur verkligheten faktiskt är beskaffad”, och de slår fast någonting mycket viktigt i det svenska debattklimatet, nämligen att ”skentolerans är när man tillåter alla att leva precis som de vill –så länge de vill leva precis som alla andra”.

Roland PM har alltså med ganska god fingertoppskänsla lett debatten in på frågan om rätten att kunna stanna hemma med barnen om man själv vill. I sin första Newsmill-artikel i ämnet skriver han alldeles utmärkt att:

    ”Vårt samhälle är uppbyggt så att det inte är realistiskt för de allra flesta barnfamiljer att en av föräldrarna stannar hemma. Det är ekonomiskt omöjligt. Det är socialt problematiskt, eftersom alla andra jobbar, alla andra barn är på dagis. Det är kulturellt plågsamt, eftersom det antyder att man är en dålig människa. Det är ett riskabelt val eftersom valet att vara hemma är mycket negativt om man senare bestämmer sig för att återgå till (eller för första gången träda in i) arbetslivet.”

Möjligen var det otaktiskt av honom att först i uppföljningsartikeln ”avslöja” att han själv varit hemmaman i sju år. Lika viktigt som det självklart är svårt, är det att göra rätt taktiska överväganden när en debatt stormar upp på det sätt som nu har skett. Men KD:s partisekreterare Lennart Sjögren begick inte bara ett debattmisstag utan dessutom ett politiskt misstag när han i Expressen 18/9 efter intervjun i Svenska Dagbladet 17/9 där Anna Anka berättar att hon kan tänka sig en framtid som högerpolitiker i Sverige, närmare bestämt inom Moderaterna eller Kristdemokraterna, välkomnar henne till Kristdemokraterna. Ännu dummare var det förstås att Sjögren sedan tog tillbaka detta uttalande, och slog fast att hon INTE är välkommen.

Det är inte utan att det slår en hur mycket Sverige faktiskt har att lära av USA när det gäller politik och debatt, och därvidlag är svenskamerikanerna Anna Anka och Roland PM utmärkta just för att röra om och förnya. För att göra en välvillig tolkning av partisekreterare Sjögrens utspel, så tycker jag det framför allt visar på att KD faktiskt just nu är öppna för nya intryck och förändring. Men desto mer intressant – och relevant – hade det väl ändå varit att höra om Lennart Sjögren, och för den delen Göran Hägglund, vore beredda att välkomna Roland PM i Kristdemokraternas partistyrelse?

Jakob E:son Söderbaum

10 Responses to “Anna Anka och hemmafrudebatten”


  1. 1 Lisa september 25, 2009 kl. 16:25

    Du borde skriva något om detta också…

    http://nyhetskanalen.se/1.1231634/2009/09/25/relationsexperten_anna_anka_har_ratt

    fler hänger ju på Ankas vansinnes-åsikter!

  2. 2 Jonas september 25, 2009 kl. 20:12

    Det hade förvisso varit trevligt med en till synvinkel, men hon intervjuas iallafall på SvT ikväll vilket ska bli intressant att se.

    Vore förövrigt roligt att se henne som högerpolitiker i Sverige.

    Mvh

  3. 3 Sven nilsson september 26, 2009 kl. 6:01

    Anna Ank är polska från Polen. Inte Svenska från Skåne.Dessutom har hon gjort intresanta uttalanden som kan få inteinteintelektuella människor att fortsätta att vara just det.

  4. 5 barbro september 28, 2009 kl. 21:06

    Kära fru Anka, kan du inte fixa till textning på TV3 så att jag som är hörselskadad också kan höra vad du säger. Eller behöver man inte höra?

  5. 6 G.G.M. oktober 5, 2009 kl. 17:40

    ”En riktig amerikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer.”

    Jag tycker att detta påstående är lite roligt. Dessutom har jag märkt att nästan INGEN (vare sig man eller kvinna) i USA stryker, och ytterst få lagar mat på riktigt! Antingen tillhör man arbetarklassen eller den lägre medelklassen, och då lever man på ett kaotiskt sätt i ett ostädat hem, eller tillhör man den övre medelklassen och då har man naturligtvis städjälp.

  6. 7 G.G.M. oktober 5, 2009 kl. 17:44

    PS: Förmodeligen beter sig en pappa frå Connecticut lite annorlunda än en pappa från Alabama!

  7. 8 Stefan september 13, 2010 kl. 11:17

    Hej!

    Just nu diskuterar vi det här med att vara hemmapappa på Babyvärlden.se. Gå gärna in och diskutera samt länka till era bloggar:

    http://www.babyvarlden.se/Nyhetsartiklar/MinStory-Jag-var-hemmapappa-pa-80-talet/

    Mvh
    Stefan Bergmark

  8. 9 Franklyn Roxburgh augusti 24, 2016 kl. 20:33

    arrow s02e16 hdtv xvid afg


  1. 1 Har syndaren vaknat? « Kunskap * Bildning * Tradition Trackback vid oktober 8, 2009 kl. 10:37

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,287 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar