Sagittarius om… grundlagarna

SAGITTARIUS | Ånyo tid för Gunnar Unger genom Onkel Heliogabalus. Denna gång handlar det om den på 60-talet, när texten är skriven, förestående grundlagsändringen och synen på demokrati och monarki.

Texten är publicerad på Svenska Dagbladets ledarsida någon gång i början av 60-talet och sedan återgiven i boken Onkel H:s Hädelser (Cavefors, 1964).

Läs gärna fler texter av Gunnar Unger i vår Sagittarius-sektion.

—–

Författningsfrågor

1809 års Regeringsform kopia

1809 års regeringsform, som ses ovan, ansågs alltför omodern och mossig under det radikala 60-talet. Gunnar Unger och hans alter ego Onkel Heliogabalus höll, föga förvånande, inte med.

– Låt gå för monarki, då, sade jag med en suck. Men den ska väl i alla fall vara inskränkt.

Onkel H. försummade inte tillfället.

– Ja, hur tror du den skulle kunna vara något annat med en sån regering som vi har nu, ha ha ha!

Jag log tvunget.

– Onkel sitter väl inte och spekulerar i en absolut monarki? Drömmer onkel om att återinföra Förenings- oh säkerhetsakten kanske?

– Ingen dum idé. Vårt svar på 1789 års idéer har min fulla sympati. Alla vettiga människor är ju dessutom överens om att den bästa statsformen är den upplysta despotien. Men ideal och verklighet sammanfaller tyvärr alltför sällan. Despotien består, men upplysningen förgår. Därför har jag, låt vara mycket motvilligt, kommit fram till att acceptera demokratien såsom varande visserligen inte den bästa, men dock den minst dåliga av statsformer.

– Ser man på!

– Men för att den inte skall urarta till pöbelvälde, till majoritetsförtryck, till de halvbildades och strebrarnas diktatur, till vulgaritetens och nivelleringens tyranni, krävs det starka politiska korrektiv. Som det värdefullaste bland dessa korrektiv räknar jag den konstitutionella monarkien.

– Den konstitutionella monarkien! Men parlamentarismen ska väl i alla fall vara inskriven i grundlagen? Det tycker t.o.m Hjalmarson.

– Varför ska den det? Hjalmarson är en förträfflig person, men i det här fallet har han pratat i nattmössan.

– Har medlemmarna av författningsutredningen, som är på samma linje, det också? frågade jag.

Det behövdes inte mer för att den gruvlige gubben skulle fatta eld.

– Om de har! Gormade han. Kom inte och tala med mig om författningsutredningen. Vad har den över huvud taget på regeringsform att göra? Vem har givit den i uppdrag att skriva en ny grundlag? Vad är det egentligen för sakramentskad klåfingrighet. Jörgen Westerståhl är väl för höge Farao inte någon ny Hans Järta!

– Såja, såja, sade jag lugnande. Onkel måste väl i alla fall medge att det är glädjande att utredningen efter sex års idogt arbete kommit så långt att dess medlemmar anser sig kunna göra ett och annat personligt ställningstagande, som dessutom i flera fall har fått karaktären av en kompromiss, en samförståndslösning.

– En samförståndslösning, kyss mig! Jag ger inte ett ruttet lingon för dina kompromisser. Oppositionen har offrat första kammaren, har offrat författningsdomstolen, har offrat beslutande folkomröstningar i annat än grundlagsfrågor och vad har den fått i gengäld? Proportionella val! Liksom valsättet vore nånting man kunde kompromissa om. Plus en domstolsprövning, som inte tillämpas i praxis. Sådant kallar jag inte kompromiss, det kallar jag för kapitulation!

– Nå, hur vill onkel ha det då?

– Jag anser, att om oppositionen varken kan genomdriva författningsdomstol eller beslutande folkomröstning utan inskränkningar ska den åtminstone kräva en reformerad, effektiv första kammare, en verklig senat, som vore så sammansatt att den kunde företräda eliten av sakkunskap på olika viktiga samhällsområden.

– Eliten! Sakkunskap! Fy tusan, det luktar ju korporatism lång väg.

– Än sen? Varför ska LO, TCO, SAF, RLF osv vara de enda korporationerna som får utöva politiskt inflytande – och därtill på utomparlamentarisk väg! Korporationerna regerar redan i stor utsträckning i vårt samhälle, det vore på tiden att deras inflytande kanaliseras i författningsenliga former.

– Onkel vill alltså inte ha någon ny grundlag, bara renovera och komplettera den gamla mossiga regeringsformen?

– Just det. Den har tjänat oss troget i 150 år oh det finns ingen anledning varför den inte skulle kunna tjäna i 150 år till. Har den kunnat duga åt Louis de Geer d.ä., Erik Gustaf Biströn, Staaff, Lindman, och Per Albin Hansson så kan den anfäkta och regera duga åt Tage Erlander och hans efterföljare. Författningsutvecklingen har kunnat ske smidigt inom regeringsformens ram och det kan den göra i fortsättningen också. Därför ska parlamentarismen inte inskrivas i grundlagen. Parlamentarismen har vi haft bara i drygt 45 år, vem har sagt att det systemet kommer att bestå? Varför ska vi söka binda framtiden vid dagens praxis.

– Men den konstitutionella monarkien ska vi ha kvar?

– Visst bövelen, pojke, Den är vårt säkerhetsbälte. Kungen, som fostrats enkom för uppgiften att företräda inte en grupp, ett parti eller en klass utan hela landet, är den främste väktaren av vår självständighet och lagbundna frihet. Han ska följaktligen ha rätt och plikt att om dessa våra högsta nationella värden sätts på spel personligen ingripa i riksstyrelsen och då måste för honom omtanken om Sveriges väl gå före hänsynen till parlamentarismens kombinationer.

– Det där är ju redan rama borggrådsromantiken! Utbrast jag förfärad.

– Om du så vill, sade Onkel H. I den andan regerade gamle kungen och det fick han beröm för av Per Albin – på borggården! I en kungamakt byggd på personlig ansvarskänsla ser säkerligen vårt folks flertal det bästa värdet för den svenska livsform, som omfattas både av mer eller mindre allvarliga republikaner och oss andra syndare.

Jag reste mig upp och intog enskild ställning.

– Gud bevare konungen och fäderneslandet, deklamerade jag.

– Ja, det kan min sju och själ behövas i dessa författningsutredningens yttersta dagar, grymtade den gräslige geronten.

Sagittarius

Redaktionen

3 Responses to “Sagittarius om… grundlagarna”


  1. 1 Holmen november 9, 2009 kl. 18:37

    Det är då högtid att få tag i den där ”romantiska” boken minsann=)..

    Kanske även en trevlig debatt om ämnet också vandrar igång vilket inte vore fel.

    Mvh

  2. 2 Holm november 14, 2009 kl. 11:58

    Skulle Unger ha varit fascist menar du,CP?!

    Mvh

  3. 3 Dag Elfström november 16, 2009 kl. 15:58

    Jag har tagit bort ett lögnaktigt och hetsande inlägg. Håll god ton i debatten!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar