Ryssland snabbanskaffar invasionstonnage

Säg Ryska östersjöflottan, och de flesta torde tänka på massvis med stora och små sovjetfartyg som ligger och rostar sönder. Till för bara några år sedan var detta en inte helt orealistisk bild. Sedan en tid tillbaka har dock Ryssland målmedvetet satsat på en återuppbyggnad av sin militära, inklusive sin marina, kapacitet. Det var inte så länge sedan som Rysslands planer på att under det kommande decenniet anskaffa fem hangarfartyg blev kända.

Nu tycks det som att det ryska tålamodet inte räcker till att vänta de år som det tar att bygga dessa fartyg. Man har nämligen på sistone visat stort intresse för de franska amfibieattackfartygen av Mistral-klass. Förhandlingar lär vara i slutfasen om ett ryskt köp av ett sådant fartyg följt av licenstillverkning av ytterligare tre till fyra stycken. Detta innebär att Ryssland inom kort kan ha kraftigt utökat sin förmåga till kustinvasion över Östersjön och Svarta Havet.

Franska flottans Mistral som nyligen besökte St. Petersburg

Mistral är inte vilket fartyg som helst. Det är ett s.k. LHD (ungefär helikopterbestyckat invasionsledningsfartyg) om ca 21000 tons deplacement (d.v.s. något större än Royal Navys hangarfartyg). Fartyget kan föra med sig en mekaniserad invasionsstyrka av bataljonsstorlek, och är bestyckat med 16 helikoptrar, och en rad robot- och artillerisystem. Dess roll är utpräglat offensiv. Det är ett fartyg för den som vill genomföra invasion över hav, och projicera militär makt globalt.

Med fem sådana fartyg koncentrerade till Östersjön skulle Ryssland i en enda vända kunna landsätta förband i Sverige till en numerär i samma storleksordning som hela det svenska försvaret. Sensommarens ryska övningar i östersjöområdet visar också att man redan har kapacitet och kompetens att utföra större amfibiska operationer, och även storskaliga luftlandsättningar. Björnen håller definitivt på att vässa sina klor.

När Sverige för snart 20 år sedan inledde sin militära avrustning hette det att vi alltid skulle ha tid att uppfatta signaler om ett kärvare säkerhetspolitiskt klimat och då återhämta vår militära förmåga. Man definierade till och med hur dessa signaler kunde se ut som motiverade en återupprustning av vårt försvar. De fyra viktigaste kännetecknen på att det var dags för omprövning löd:

  • En negativ demokratisk utveckling i Ryssland
  • Återtagning av rysk landstigningsförmåga i Östersjön
  • Återtagen rysk förmåga att genomföra storskaliga luftlandsättningar
  • Ökad rysk närvaro globalt

Av dessa har samtliga fyra infriats, eller är på väg att infrias. Det vore fel att hävda att Ryssland är en diktatur, men onekligen har den positiva utvecklingen från 90-talet avstannat och i vissa avseendet vänt.

Som övningen Zapad09 visade så har Ryssland redan viss förmåga att genomföra amfibiska operationer i Östersjön. Med ett eller flera fartyg av Mistral-klass kommer den förmågan att öka enormt. Mistral har betydligt kraftigare bestyckning och betydligt större transportkapacitet än landstigningsfartygen av Ivan Rogov-klass som utgjorde den Sovjetiska Östersjöflottans kraftfullaste vapen för invasion över havet.

Storskaliga luftlandsättningar var också ett inslag i årets Ryska övningar i vårt närområde.

Den ryska globala närvaron har ökat kraftigt på senare år. Ryskt bombflyg patrullerar åter världshaven. Förutom i det område som utgjorde det forna Sovjetunionen har Ryssland uttalade anspråk på en dominerande ställning i Arktis, och man har också i år antagit en ny doktrin där Ryssland tar sig rätten att ingripa militärt var som helst på jorden för att skydda sina medborgare. Även i detta avseende har Mistalfartygen en nyckelroll, då de ger Ryssland precis de verktyg de behöver för att sätta kraft bakom sina ord.

Så vad blev då den svenska slutsatsen av alla dessa signaler? Ingenting. Istället för att lyssna till de signaler som redan för fem år sedan borde ha varnat oss att sötebrödsdagarna är över, så fortsatte man nedrusta i Sverige, och för två år sedan konstruerade man nya kriterier för hur varningssignalerna skulle se ut. Dessa kom att gå under benämningen det kaukasiska lackmustestet. Genom att studera det ryska agerandet mot Georgien skulle våra försvarspolitiker få vägledning om vad som var på färde.

Knappt hade denna nya bedömningsgrund lanserats så anföll Ryssland Georgien. Återigen fick Sverige tydliga signaler. Återigen ignorerade man dem. För någon återtagning av vår militära förmåga har inte inletts. Snarare fortsätter den att urholkas. En liten tröst är måhända att vår försvarsminister har den uttalade ambitionen att vårt försvar skall vara redo att möta ett angrepp redan efter en vecka. Glädjen grumlas dock något av insikten att det tar ett Mistralfartyg mindre än ett dygn att ta sig från sina Ryska hamnar till eventuella invasionsstränder på Gotland, i Blekinge, Östergötland eller Uppland.

Nu torde knappast ett eventuellt ryskt köp av franska amfibieattackfartyg heller räcka som signal till våra försvarspolitiker om att det är dags att återskapa ett svenskt invasionsförsvar. Frågan är vilken signal som skulle vara tillräcklig? Rysk invasion av Balticum? Rysk ockupation av Gotland? Flyganfall mot ett oförsvarat Stockholm?

För den som vill läsa mer kan rekommenderas:

Wiseman’s Wisdoms
Chefsingenjören
Lars Gyllenhaal
Bo Pellnäs i SvD
Världen Idag

Patrik Magnusson

11 Responses to “Ryssland snabbanskaffar invasionstonnage”


  1. 1 Alamo december 10, 2009 kl. 21:12

    Sund analys.

    Sjukt land.

    Suck!

  2. 2 Alex Birch december 10, 2009 kl. 22:11

    Sjukt land, men Ryssland utgör inget militärt hot mot oss (EU) och har inga planer på starta ett krig. Det är ett land som snabbt håller på att slukas upp av demografisk nergång, hälsokris, dålig ekonomi och muslimsk terrorism. Ryssland flexar muskler, men det gör att vi borde satsa mer på att kontra den offensiven. Svaghet är alltid provokativt.

  3. 3 Populisten december 10, 2009 kl. 22:46

    Alex Birch:

    Jag är iofs också av den åsikten att Ryssland är på tillbakagång sett över tid. Hela det imperium som tsaren och Stalin byggde upp är borta och sönderfallet fortsätter nu in i det som uppfattas som moderlandet. Både geogrsfiskt och politiskt. Men i det läget är en f.d. stormakt farligare än någonsin för sina grannar. Det är den trängda hunden som biter inte den självsäkra dominanten i kvarteret, och huggtänder har sannerligen denna byracka.

    Patrik Magnusson:

    Tack för ännu en deprimerande artikel!

    Att förstå Ryssland är svårt eftersom man lätt gör misstaget att se det som en nationalstat. Mer rätt,anser jag, är att se Ryssland som ett rent geopolitiskt projekt för att lägga så stora områden som möjligt under Moskvas / Petersburgs makt. Detta projekt har tagit olika uttryck under hisorien. Tsarens soldater la stora områden under sig genom tyngden av sina stövlar. När militarismen nådde sin gräns tog panslavismen över vilken fick sin fortsättning och överman i bolsjevismen som lyckades överbrygga de geografiska och etniska gränser som tidigare begränsat maktens utsträckning.

    Och nu finner detta geopolitiska projekt sin form genom energipolitiken. Det är i detta ljus som gasledningen ska ses: som ett verktyg att ge Moskva makt över sin omvärld. Naturligtvis behövs då ordentliga sjöstridskrafter i Östersjön för att försvara ledningen och fullt ut kunna utnyttja den.

    Nej, Ryssland kommer inte att invadera Sverige. De kommer att be om att få etablera en flottbas på Gotland för att skydda sin gasledning och Sverige kommer att sakna militära muskler att lägga bakom ett nej och kommer således att svara ”da”.

  4. 4 Mikael Andersson december 10, 2009 kl. 23:05

    ”och man har också i år antagit en ny doktrin där Ryssland tar sig rätten att ingripa militärt var som helst på jorden för att skydda sina medborgare.”

    Detta intresserar mig, kan du berätta mer, exempel då detta inträffat o.s.v. ?🙂

    Jag är inte specielt rädd för ryssen, handlar att spänna muskler inåt för att verka stark. Så jag är inte rädd för dem att invadera, Sverige är inte strategiskt viktigt heller. Finland är ett närmare mer aktuellt mål… Men oavsett, tror inte man skall dra på för höga växlar.

  5. 5 Alamo december 10, 2009 kl. 23:17

    Vill Ryssland invadera Sverige? Knappast. Och där slutar de flesta att intressera sig för ämnet. Den mer relevanta frågan är dock: finns det risk för militärt våld mellan Ryssland och dess närmaste grannar i väst och t o m nordväst? Tyvärr kan det inte uteslutas. Är vi därmed inte berörda ändå, med tanke på de solidaritetsdeklarationer som utfärdats av Sverige flera ggr på sistone?

    F.ö. läs om Geopolitikens grunder: http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=394

  6. 6 Olof december 11, 2009 kl. 2:59

    Patrik:

    Tack för en mycket intressant artikel. Dina artiklar om försvarsfrågor håller hög klass.

    Jag har en fråga. Du skriver så här:

    ”Fartyget kan föra med sig en mekaniserad invasionsstyrka av bataljonsstorlek”

    Skulle en sådan mekaniserad bataljon vara utrustad med stridsvagnar, eller bara med pansarskyttefordon?

  7. 7 Vesslan december 11, 2009 kl. 7:56

    jag tror att herr Birch har rätt i att Ryssland är i en nedåtgående trend. Jag läste någonstans att det finns möjlighet att Rysslans befolkning hamnar under 80 miljoner till 2050. Jag har förvisso inte granskat siffran, men trenden är uppenbar.

    Dock återstår faktum att det är ett lands mest viktiga uppgift att borga för befolkningens säkerhet. I mina ögon är det fullständigt vanvettigt att nedmontera Sveriges försvar.

    Vi får sätta vår tro till att Moderaterna tar sitt förnuft till fånga och förstår att krass ekonomisk pragmatik inte är det enda viktiga.

  8. 8 Patrik Magnusson december 11, 2009 kl. 11:04

    Olof:

    Enligt de uppgifter jag har sett kan fartyget normalt lasta 13 tunga stridsvagnar, omkring 60 övriga fordon och 900 soldater, men koncentrerar man kapaciteten till stridsvagnar kan den lasta upp till 40 st.

    Mikael Andersson:

    Den nya ryska doktrinen, kallad Medvedevdoktrinen, innehåller bl.a. utfästelser att försvara ryska medborgare i utlandet, och hävdandet av rysk priviligierad ställning i vissa regioner av historisk betydelse. Hela doktrinen och en analys av den kan läsas här:

    http://www.stratfor.com/weekly/medvedev_doctrine_and_american_strategy

    Både kriget mot Georgien, och den ryska flottans utflykt i jakten på det kapade(?) fartyget Arctic Sea i somras kan ses som utslag av den doktrinen. Den för oss mest oroande implikationen av doktrinen är naturligtvis dess potentiella följder för Estland, Lettland och Litauen, vilka ju ingår i en region där Ryssland anser sig ha särskilda historiskt betingade privilegier, och där en stor rysk minoritet (Sudetryssar) att ”beskydda” finns.

    I sammanhanget kan också vara värt att notera att vad som händer på andra sidan östersjön kommer att få direkta konsekvenser för Sverige. Vi har ju trots allt givit (tomma) löften till dessa stater om hjälp om de skulle utsättas för hot eller angrepp.

    Jag tror inte heller att en rysk fullskalig invasion av Sverige är särskilt sannolik. Däremot är jag inte främmande för att Ryssland med vapenskrammel i bakgrunden kan komma att vilja styra vår utrikespolitik, att man kan komma att ställa krav på t.ex. baseringsmöjligheter i Sverige (t.ex. på Gotland) med hänvisning till de stora ryska ekonomiska intressena i Östersjön i kombination med Sveriges oförmåga att försvara dessa.

    I ett läge där Ryssland ingriper mot de Baltiska staterna finns det också risk att militärt våld (t.ex. flygangrepp, eller isolerade amfibiska anfall) i preventivt syfte riktas mot vårt land. Vi har ju trots allt sagt oss avse att hjälpa balterna, vilket således i princip innebär att Ryssland i det läget har skäl att betrakta oss som krigförande, och våra få kvarvarande förband som fientliga. En fullskalig invasion verkar dock ytterst osannolik – inte minst som den knappast torde behöva. Vi kommer att vika ned oss innan ryssarna ens höjt rösten.

    Alex Birch och Vesslan:

    Förvisso finns fortfarande tecken på förfall och tillbakagång i Ryssland. Jag tror dock att det är vanskligt att extrapolera dagens och gårdagens trender för långt in i framtiden. Det finns också en hel del tecken på att Ryssland håller på att återhämta sig. Tittar man på den ryska historien så är ju återkommande kollapser och svaghetstillstånd, följda av återhämtning inom något/några decennier inte ovanligt.

  9. 9 Sveno januari 20, 2010 kl. 0:43

    Vilken ryssrädsla ni ger uttryck för både artikelförfattare och kommenterare. Hur har ni blivit så rädda månne? Ni verkar blanda ihop ett behov av att återfå ett Svenskt försvar med att det finns ett militärt hot från Ryssland. Tyvärr verkar ni odla vidare på falska anklagelser om Ryssarna. Till och med Bildt som var blixt snabb om vilken som startade Georgien kriget har ändrat sig. (Han var även först att påtala vem som låg bakom dubbel husens fall) Klart att vi skall ha ett försvar och det har vi inte nu. De som är utomlands nu skickas omedelbart hem och får bli grunden till en ny värnpliktsarme. Var istället ett steg före , tänk er in i Rysslands hotbild och ur detta räkna på vad de ser som deras nästa steg. Sverige är bara en flugskit för dem och ingen strategisk bricka för dem. Mitt råd införskaffa tre monster vapen. Sedan får vi respekt i världen. Det vi behöver sedan är att förbättra våra relationer med Ryssarna bli polare med Putin. Det har vi ju aldrig testat!


  1. 1 Skuggbudgeten « Basses Hörna Trackback vid maj 3, 2010 kl. 16:45
  2. 2 Ryssland skapar arktisk brigad « Esse Non Videri Trackback vid mars 16, 2011 kl. 23:47

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,284 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar