MUF och kulturradikalismen

ANALYS | Moderata Ungdomsförbundets politiska utveckling under innevarande mandatperiod är ett intressant kapitel. Niklas Wykman valdes till förbundsordförande två månader efter valsegern 2006. Han efterträdde Johan Forssell som förvaltat det renodlade libertarianska arvet efter Christoffer Fjellner och Tove Lifvendahl.

Många hade nog förväntat sig att Wykman skulle gå i samma fotspår. Men i oktober 2008 gick sagda Wykman ut på DN Debatt och förklarade att ”Tiden då vi[MUF] var en nyliberal vakthund är över”.  De aggressiva och kompromisslösa kraven på en renodlad kapitalism tunnades ut och anpassades till moderaternas nyordning. Men i alla frågor har inte MUF vikt ner sig. I frågor som FRA-lagen, IPRED och andra aspekter av informationspolitiken har MUF trots allt hållit en hård front mot Moderaterna. Socialpolitiskt har det nya MUF däremot slagit in på en helt ny linje. En linje som inte gärna kan kallas för något annat än feministisk och kulturradikal.

I gårdagens DN, det vill säga 11/12, kunde man läsa om MUF-basens åsikter om moderaternas behov av förnyelse (ej digitalt).  Wykman har varit med att leda en av arbetsgrupperna som den moderata partistyrelsen tillsatt med uppgift att komma med förslag på hur man kan förnya partiets politik inför höstens val. DN skriver:

Moderaterna måste tala mer om könsmaktsordningen och bli en rörelse mot underordning av kvinnor, homosexuella och muslimer. Det förespråkar Moderata ungdomsförbundets Niklas Wykman i partiets interna arbete för att förnya M-politiken inför höstens val.

Könsmaktsordning, ja, det är i sanning en ny retorik från ungmoderaterna. Men det väsentliga är ju trots allt konkreta politiska förslag. Och vad tycker MUF här? Jo, MUF vill införa kvoterad föräldraförsäkring. MUF vill avskaffa vårdnadsbidraget (som av förbundsledningen flera gånger kallats för ”kvinnofälla”). Valfriheten som ledstjärna verkar vara passé hos ungmoderaterna.

Och i den nyligen släppta boken “Längtar efter Sverige” (MUF, 2009) skriver Wykman ”Jag äcklas när ledare för etablerade partier såsom Göran Hägglund drar hem applåder för sin politik om att människor ska behandlas olika”.

MUF har också vid flera olika tillfällen framfört vikten av att staten ska ”bryta ner destruktiva normer”. I samband med Stockholm Pride 2008 gick Wykman ut tillsammans med RFSL Ungdoms ordförande Felix König och varnade alliansen för att de kan bli av med väljarna från HBT-rörelsen(denna enorma folkrörelse på  några tusen högljudda personer) om de inte visade sig villiga att aktivt jobba för att bryta ner hetronormen. Och för bara några veckor sedan chockerade Wykman med uttalandet ”Jag är med på all normupplösning”.

Frågan är vad MUF-ledningen tror sig vinna på den nya socialpolitiska linjen. Att de överskattar den potentiella väljarvinsten i ökad kulturradikalism, förefaller vara en tämligen försiktig slutsats.

Dag Elfström

21 Responses to “MUF och kulturradikalismen”


  1. 1 Mattias Johansson december 12, 2009 kl. 11:19

    Moderaterna befinner sig i en nedåtgånden trend i opinionmätningarna. Uppenbarligen tycker Wykman att det går för sakta, därav hans upprepade politiska stolleprov.

  2. 2 Allianspartisten december 12, 2009 kl. 12:20

    Som gammal ”muffare” blir man något bekymrad om frågor skall diskuteras utifrån ”könsmaktsordning”. För mig är detta ett begrepp som bygger på marxistiskt tänkande fullt ut. I egenskap av partimedlem tycker jag det är helt oacceptabelt att partiet diskuterar utifrån dessa termer då de i grunden utgår från en helt främmande värdegrund.

  3. 3 Henrik december 12, 2009 kl. 18:24

    Det var länge sedan jag kände att MUF var det förbund som låg mitt hjärta närmast. Jag kan inte begripa hur M och MUF på mindre än ett arbetsliv har lyckats svika så många av sina tidigare ideal.

    Som konservativ ser jag ingen ljusning i dagens moderata ungdomsförbund. Hoppas bara att KD tar chansen att bli det uttalat konservativa partiet. Att detta skulle generera röster är jag helt övertygad om. Har för mig att det skrivits om här på T&F.

  4. 4 Joakim Förars december 12, 2009 kl. 20:29

    Hög tid att byta namn till Moderata vänsterpartiet.

  5. 5 minutz3 december 12, 2009 kl. 21:57

    Sade någon SSU-light?😉

    Nej men allvarligt, jag är mera orolig att KDU ska bli någon slags klubb för gamla MUF:are som inbillar sig att man kan kalla vad som i praktiken är liberalism för konservatism. MUF är ju redan sjukt, det torde de flesta veta att det främst är en spritklubb.
    När de sedan ger sig in på politik så för de fram sådant som att tillåta hembränning och prostitution.

  6. 6 Stoller december 12, 2009 kl. 22:59

    Demokratin är död i Sverige. Det finns nämligen bara ett parti som tar sig lite olika skepnad – vänsterpartiet. Vilket parti du än röstar på så röstar du egentligen på vänsterpartiet då deras människo- och samhällssyn är den enda som finns i partierna om man bortser från några små kosmetiska skillnader på ytan.

    Det finns ett litet hopp i det knappt existerande KD. Men vart detta parti är på väg i sin kamp för överlevnad är svårt att säga. Kommer det att våga vara sig själv eller kommer det att gå upp i det allenarådande vänsterpartiet?

  7. 7 Populisten december 12, 2009 kl. 23:20

    Radikaler dras alltid dit där makten finns och Wykman har väl gjort analysen att han lättare kan störta samhället i fördärvet via MUF än SSU

  8. 8 Allianspartisten december 12, 2009 kl. 23:21

    ”Demokratin är död i Sverige. Det finns nämligen bara ett parti som tar sig lite olika skepnad – vänsterpartiet. Vilket parti du än röstar på så röstar du egentligen på vänsterpartiet då deras människo- och samhällssyn är den enda som finns i partierna om man bortser från några små kosmetiska skillnader på ytan.”

    Nu tar du väl ändå i…

    Intressant är att i princip samma synpunkt förs fram på diverse vänsterbloggar där man förfasar sig över att vänsterpartiet blivit borgerligt när man ingått i den rödgröna rörans allians. Här är istället ”mantrat” att det bara finns borgerliga partier.

    I mitt tycke har man lite tappat kontakten med verkligheten när man argumenterar på detta sätt. Det blir kort sagt väldigt extermistiskt.

    Jag vill nog hävda att det finns ganska stora grundläggande skillnader. En av de mer betydande skillnaderna är jobbpolitiken som är mer ideologiskt färgrad än man kanske tror.

    Här vill Alliansen att det faktiskt ska göra skillnad att arbeta och att inte arbeta. Här har Alliansen genom jobbskattepolitiken tagit vikiga steg.

    De rödgröna däremot har alls inte denna syn. De senaste stolligheterna gick ut på att arbetslöshet och sjukdom i princip ska hanteras lika. Den rödgröna politiken här går som vanligt ut på att administrera arbetslöshet och hitta på finurliga sätt att dölja arbetslösheten.

  9. 9 Stoller december 13, 2009 kl. 15:05

    Allianspartisten: Naturligtvis överdriver jag. Frågan är hur mycket? När ledaren för MUF ser som sin uppgift att, likt vilken debil vänsteraktivist som helst, torgföra begrepp och teorier som inte är något annat än modern marxism, då börjar jag faktiskt förtvivla. Det känns som att det är dags att ge upp, som att det inte längre går att vinna (dvs. få gehör för en verkligt borgerlig politik) och att det faktiskt inte längre finns något som är värt kampen.

    Mitt förra inlägg ska delvis ses som ett uttryck för denna min blandning av uppgivenhet och desperation – men om man tar sig förbi detaljerna (till exempel små skillnader i procentsatser i olika frågor), är mitt förra inlägg verkligen HELT orimligt när man kommer ner till människo- och samhällssyn i djupare mening?

  10. 10 Stoller december 13, 2009 kl. 15:10

    (forts)
    Jag håller med om att det finns vissa skillnader vad gäller tex. jobbpolitik. Men även dessa krymper. Som jag upplever det backar alliansen i takt med att de får stryk av (vänster-)media, de är fega istället för att ta striden och vässa sina argument. Dessutom: Även om jobbpolitiken är mycket viktig så är denna inte hjärtat av en ideologi. Hjärtat består av den grundläggande människo- och samhällssynen. Här dominerar strukturalism och marxinfluerade teorier snart från vp(k) till snart hela det borgerliga etablissemanget.

    Jag orkar inte hålla uppe ett engagemang för (ganska små) skillnader i jobbpolitik när hjärtat slutat slå.

  11. 11 Allianspartisten december 13, 2009 kl. 19:50

    Stoller,
    Jag menar att jobbpolitiken är ett av uttrycken för den olika människosyn som faktiskt skiljer höger och vänster.

    Utifrån ”högersynen” är människan en individ som har en förmåga och vilja att ta ansvar för sig och sin familj. Sedan är det viktigt, om man inte är ultraliberal, att det finns en stat som kan stödja när det behövs men som för den skulle inte måste komma med pekpinnar om allt möjligt och omöjligt.

    Utifrån ”vänstersynen” är människan en underordnad del i ett kollektiv. Att hitta generella lösningar som fungerar hjälpligt för hela kollektivet, även om det inte fungerar bra för en enda av individerna, är viktigare än hänsyntagandet till individen.

    Sedan är det uppenbarligen så att en del ”går fel” även på högersidan och börjar man prata ”könsmaktsordning” ja då har det gått fullständigt fel. Här behövs rättning i ledet.

  12. 12 Stoller december 13, 2009 kl. 23:51

    Men hur kan en människa som pratar om könsmaktsordning samt som har sagt att han är för all normupplösning bli ledare för MUF? Hur kan vi ha en moderat finansminister som då och då ger ifrån sig radikalfeministiska floskler? Hur kan ledande folkpartister syssla med samma ideologiska härdsmälta?

    Du skriver: ”Utifrån ”vänstersynen” är människan en underordnad del i ett kollektiv. Att hitta generella lösningar som fungerar hjälpligt för hela kollektivet, även om det inte fungerar bra för en enda av individerna, är viktigare än hänsyntagandet till individen”.

    Det är ju hit tongivande medlemmar och ledare för ”borgerligheten” börjar glida!

    Jag vet inte om det räcker med rättning i leden. Jag börjar frukta att det krävs decimering av leden (då menar jag inte den gamla romerska bestraffningen att avrätta var tionde man, även om jag är förbannad, utan snarare att krafttag, inklusive uteslutning med rekommendation om mer lämpligt parti, kan vara det som krävs).

    Det känns som om borgerligheten är angripen från flera håll. Dels inifrån av fega oportunister som anpassar sig efter journalister och proffstyckare istället för att ta debatten. Dels att ideologisk ryggrad verkar saknas i flera fall. Kanske fick roliga spritfester eller engagemang i en avgränsad fråga vissa att engagera sig i ett parti, men de saknar ideologisk kompass. I fallet Niklas Wykman måste det helt enkelt röra sig om infiltration av fientligt sinnat parti.

    Jag har aldrig gjort annat än röstat borgerligt när jag fått delta i våra val. Nu är jag faktiskt inte så säker på att jag vill att den sittande regeringen skall väljas om 2010. Kanske behöver borgerligheten en ”timeout” för att hitta rätt igen?

  13. 13 Michaël Lehman december 14, 2009 kl. 10:07

    Jag vill nog hävda att det finns ganska stora grundläggande skillnader. En av de mer betydande skillnaderna är jobbpolitiken som är mer ideologiskt färgrad än man kanske tror.

    Eller så är det Allianspartisten, som är så förblindad av sin vilja att tro, att de förment borgerliga partierna verkligen är borgerliga. Men vårt nuvarande »borgerliga» statsråd

    * horar med facket,
    * vägrar att förändra arbetsrätten,
    * har försvarat den svenska modellen, när EG-domstolen prövade Vaxholmsmålet,
    * har icke avskaffat diskrimineringslagarna, som de facto och de iure görer människor till en underordnad del i ett kollektiv,
    * har icke rensat upp i den ymniga ogräsfloran av propagandamyndigheter,
    * har icke ens försökt att göra upp räkningen med feminismen,
    * etc., etc., etc…

    Och allvarligt talat! Huru länge kan »de borgerliga» leva på den där skattesänkningen? Det är ett ganska uttjatat argumentum vid detta lag, och om det är det enda argumentet… Ja, ni förstår själva.

  14. 14 FredrikN december 14, 2009 kl. 13:46

    MUF-ordförandens uttalanden är väl bara logiska följder av de Nya Moderaternas inriktning? Hur mycket har man gjort för att införa ett försvar, avskaffa feminismindoktrinering för de yngsta, rehabilitera försvaret?

  15. 15 Alex.La7 december 14, 2009 kl. 18:18

    Det är redan kört för Sverige. Det har jag vetat länge, men jag trodde verkligen att åtminstone moderaterna skulle ha lite sunt förnuft i politiken. Nya Moderaterna var ett taktiskt sätt att möta den svenska befolkningen som är vänsterorienterad. Ett äkta arbetarparti ska trots allt prata om låga skatter för det skapar jobb, men man får ju inte tappa den borgerliga visionen!

    MUF, var är er borgerliga vision? Det är ju tänkt att ni ska leda oss åt höger för frihet. Ni ska för helvete ta strid mot socialisterna, inte gå deras ärenden! Jag är så djupt besviken på moderaterna att jag vet inte vad jag ska göra.

    Kanske är det dags för Reinfeldt att följa den gode herr Lindmans exempel och utesluta radikalisterna ur partiet? Nu är detta bara önsketänkande, men en decimering av leden hade fan mig inte skadat!

    Wykman är en katastrof för MUF.

    Ps. Så nu fick jag det ur systemet tack!

  16. 16 Allianspartisten december 14, 2009 kl. 22:24

    Jag vill nog fortsatt hävda att det trots allt finns en betydande skillnad i människosyn.

    De första egentliga stegen i en annan riktning har nu tagits och där är den inställning om eget ansvarstagande som speglas i jobbpolitiken av central betydelse. Detta är mycket mer än tekniska skatteskalor och därför ett verkligt trendbrott. Här är viktigt att gå vidare och få till trendbrott även på andra områden.

    Sedan 30-talet har vårt land steg för steg socialiserats. Detta har gett avtryck på de flesta områden och sitter oerhört djupt rotat. Att tro att uppemot 70 år av socialistisk utveckling skulle kunna förändras på bara några år är, som jag ser det, inte realistiskt. Vad det gäller är att nu skapa en grund att bygga vidare på och viktigt är då att denna grund inte raseras genom en rödgrön valseger som bara kommer att leda till ”återställare” och en fortsatt vandring på socialismens kollektivistiska och för enskilda människor ovärdiga väg.

  17. 17 Erik Winther Paisley december 14, 2009 kl. 23:22

    Ja, i pagt med tiden kan man jo altid være. Jeg har intet imod, at man forsvarer forskellige menneskers rettigheder, men skal man både forsvare muslimer, kvinder og homoseksuelle bliver det ganske svært — den liberale kulturkæmper må vel spørge sig, om feminisme eller multikulturalisme vejer tungest, og om man kan acceptere forskellige socialmoralske synspunkter. Man kan føre argumenter for at gøre begge dele, men på et tidspunkt må man vel melde ud, om man skal være reelt liberal, relativistisk sociallliberal eller konservativ. En liberalkonservativ linie kan man også føre, men det er også en svær balancegang at ramme.

    Men i øvrigt er der intet, der overrasker mig. ‘Gloria mundi’ skal nok ‘transire’ på den ene eller den anden måde:/.

  18. 18 Alex Birch december 15, 2009 kl. 19:40

    Vi gömmer bort att Högerpartiet inte existerar längre. Inte ens Moderaterna existerar längre. Det heter Nya Moderaterna. Man är mjukt nyliberal och har försökt fiska väljare från sossarna, vilket man även lyckades med i förra valet.

    Man vill inte ersätta sossarnas politik med en högerpolitik, man vill *reformera* sossepolitiken. Det har man i stor utsträckning lyckats med.

    Problemet är bara att man inte kan ”reformera” en samhällsmodell som i grunden är ohållbar. Moderaterna saknar ledarskap i kulturella frågor. Där har KD alltid legat längst fram.

  19. 19 Joakim december 16, 2009 kl. 2:34

    I senaste numret av Unionens tidning Kollega intervjuas Wykman. Där framgår att han valde Muf för att det var det mest provokativa man kunde göra i förorten där han är uppvuxen där de andra röstade rött. Hans åsikter är dock inte så viktiga, det han gick till val på i Muf var ledarstil och tankar om struktur.

  20. 20 Stoller december 16, 2009 kl. 9:59

    Provokation och yta – Det nya valspråket för MUF?


  1. 1 ”Normen” är inget negativt « Markus Wiechel's Blogg Trackback vid december 18, 2009 kl. 0:48

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,287 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar