Okunnigt om den konservativa debatten

IDÉDEBATT | Som varande konservativ när vi i tiden skriver några dagar före inträdet i året 2010 blir jag först personligen förolämpad av Aron Lunds inlägg i Expressen den 25 december. Aron Lund skriver om konservatismen med så mycket okunskap och fördomar, kryddat med klyschor så att jag som journalist är benägen att å kårens vägnar be läsarna om ursäkt.

Jag ställer mig förvånad till allt detta hat. Jag förstår inte den avsky och den ilska som väller fram i Aron Lunds text. Varför så arg och varför så angelägen om att framställa konservatismen som rutten, för evigt död och dömd att aldrig uppstå igen? Men sedan slår det mig plötsligt. Aron Lund skriver utifrån en begränsad faktainhämtning om den konservativa idédebatten. Han har uppenbarligen ingen aning om var debatten förs eller vem som gör det.

Vad han ser är i stora stycken sådant som också den seriösa konservativa debatten tar avstånd ifrån. Det finns mycket att säga om det ökande intresset kring konservatismen. Dels att det finns ett stort seriöst intresse för denna ideologi som i hela sitt förhållningssätt ställer sig vid sidan om de doktrinära förkunnelser som socialismen och även liberalismen hänger sig åt.

Men tyvärr hittar vi också krafter som försöker utnyttja detta ”nya” intresse i helt andra än konservativa syften. Det är kanske här Aron Lund har kommit snett på ämnet redan från början?

Konservatismen är unik som politisk ideologi och det är därför det kanske finns så många missförstånd och feltolkningar? Konservatismen är mångfacetterad med en bredd och ett djup som anhängare av facitideologierna har svårt att ta till sig. Det finns inte bara ett svar, en lösning eller ett sätt att leva ideologiskt ”rätt”. Konservatismen är individuell och flexibel. Den är genom sin läggning mer aktuell i den tid vi lever i än andra, samtidigt som den står på en stabil och historisk grund där århundraden av erfarenhet och lärdom tas tillvara och får vidareutvecklas.

Det finns grundläggande uppfattningar som många konservativa har gemensamt, en ödmjuk och respektfylld syn på mänskligheten och dess strävan förr, idag och imorgon.

Det går inte att kommentera Aron Lunds text utan att komma in på KD-ledaren Göran Hägglund. Helt tydligt är att Göran Hägglund har blivit ett hatobjekt för vänstern och inte minst för den politiskt korrekta liberalismen, inte sällan manifesterad av en akademisk, välbärgad elit som ser sig själv som, ack så jämlika med alla oss andra, men ändå lite bättre, lite klokare, lite finare och därmed också lite bättre som människor.

När Göran Hägglund förklarade att han personligen uppskattade den föreställande konsten, och att han trodde att det fanns många andra som delade denna hans uppfattning tolkade jag det som en vädjan – bland annat till den vänsterdominerade kultureliten – att acceptera också hans konstuppfattning som lika uppriktig, lika ärlig och inte mindre värd än någon annans. Men si detta passade inte.

Hägglund har blivit anklagad för att ha en nazistisk konstuppfattning och att han fördömer den icke-föreställande konsten som undermålig, det vill säga (som många skyndsamt påpekat i debatten) helt i nazismens anda. Syftet med denna debatteknik är enkel och vulgär men mycket tydlig. Med dessa åsikter är Göran Hägglund, och hela hans parti, ihopkopplad med nazismen och därmed ointressant i den allmänna debatten. Enkelt och tydligt. Men förljuget och i grunden helt fel.

Aron Lunds beskrivning och analys av Göran Hägglunds i debatten påstådda konservatism kan i stort läggas åt sidan som varande propagandistisk. Men det kanske mest intressanta i Lunds inlägg i Expressen är hur han med alla medel försöker komma fram till två saker; 1) konservatismen är död och 2) de tecken eller de påstående om att konservatismen har börjar skörda nya framgångar genom att allt fler ansluter sig till det konservativa resonemanget är felaktiga. Felaktiga eftersom det inte är någon riktig konservatism som dessa åsiktsriktningar står för. Här tar han då som exempel Sverigedemokraterna. Och jag håller med honom.

Sverigedemokraterna är inte konservativa även om de i viss utsträckning har lånat såväl terminologi som retorik. SD är något helt annat. Men det är ju inte bara lösryckta idéer från konservatismen vi hittar i detta parti. Här finns ju nästan något från varje parti som sitter i vår svenska Riksdag.

Konservatismen lever och det finns ett stort ökat intresse runt de konservativa idéerna. Hur gärna Aron Lund än vill se konservatismen som död så har han fel. Men det största felet i Lunds inlägg är att han uppenbarligen inte har en aning om den pågående och livfulla debatt som pågår i hela landet om konservatismen och bland konservativa. Och känner man inte till det kan analysen och slutsatserna inte bli annat än felaktiga.

Rolf K Nilsson

41 Responses to “Okunnigt om den konservativa debatten”


  1. 1 Allianspartisten december 27, 2009 kl. 10:31

    Det var ganska längesedan jag slutade läsa tidningen Expressen. Visst händer det att jag tittar på nätupplagan men mer än så är det inte. Anledningen att jag slutade läsa Expressen är att dess innehåll, både vad gäller rena nyhetsartiklar och andra ”djupare” artiklar, bara blev tunnare och tunnare och att rena faktafel blev allt mer framträdande.

    Nu är det alltså uppenbart att tidningens förfall, när det gäller saklighet och respekt för faktauppgifter, även fullt ut slagit igenom på ledarsidan. Expressen är därigenom, fullt ut, en ”blaska” av allra sämsta sort. Jag har full förståelse för att inläggsförfattaren, som journalist och medlem av journalistkåren, känner sig djup bedrövad för vad som publicerats i en av landets största tidningar.

    För mig är konservatismen mer ett förhållningssätt än en ideologi där vi har att dra lärdom av tidigare generationers erfarenheter och där vi har att acceptera den mänskliga naturen såsom den är oss given. Detta kräver ett stort mått av ödmjukhet, en ödmjukhet som saknas hos dem som tror sig sitta inne med lösningarna till all världens problem.

    I sina ytterligheter är både socialismen och liberalismen utopier där ingen hänsyn tas till begränsningar. De extrema uttolkarna av dessa ideologier är fast i ideologins modell och bortser ifrån att det finns en verklighet att förhålla sig till. En verklighet, som mycket har sitt ursprung i den mänskliga naturen och dess både positiva och negativa beståndsdelar. Följden är att såväl socialismens klasslösa samhälle som extremliberalismens fria samhälle, nästan helt utan institutioner och normer, inte är något annat än ouppnåliga utopier.

    Över resonemang som detta verkar Expressenskribenten aldrig ha refelekterat, varför han hamnar oerhört fel i sin analys av konservatismen.

  2. 2 B december 27, 2009 kl. 13:49

    Missade jag det eller finns det ingen länk till artikeln i fråga?

  3. 3 Patrik Magnusson december 27, 2009 kl. 14:12

    B:

    Det verkar inte ha kommit med någon länk i artikeln, men här får du den istället:

    http://www.expressen.se/1.1824667

  4. 5 essenonvideri december 27, 2009 kl. 14:15

    Länk är nu tillagd.🙂

  5. 6 Silvio december 27, 2009 kl. 16:51

    Med risk för att bli djävulens advokat så måste jag säga att jag inte uppfattade artikeln som så hatfull. Mycket av texten verkade ju gå ut på att smutskasta SD som precis som Lund hävdar, inte är konservativa. Lund påstår ju till exempel att en äkta konservativ skulle bli illa berörd av SD:s retorik.

  6. 7 Johan J december 27, 2009 kl. 19:39

    Varför detta eviga framhållande att Sd inte är konservativa? Om konservatismen är död så är det ganska meningslöst att göra detta konstaterande (som Expressen gör).

    Det är möjligt att Sd inte är konservativa, men det är ju inget av de andra partierna i riksdagen heller. Allra minst Rolf K Nilssons eget parti. Moderaterna nämns ju inte i Lunds artikel, till skillnad från Sd, detta är väl ett tecken om något?

  7. 8 AnteBragd december 27, 2009 kl. 20:19

    Håller med Johan J. Jag har länge följt Tradition och Fason och uppskattar det mesta Ni skriver. Det blir dock närmast fånigt med att gång på gång ta avstånd från SD. Jag håller med om att SD inte känns som ett konservativt parti på ett djupare ideologiskt plan men den poängen har Ni fått fram för länge sen. Nu känns det närmast som ett tvångsmässigt avståndstagande,som om Ni delar samma beröringsskräck för ”nationella frågor” som PK-etablissemanget.
    Vilket parti idag förslår Ni en konsverativ person borde rösta på?

  8. 9 Patrik Magnusson december 27, 2009 kl. 21:50

    Jag håller med om att SD inte känns som ett konservativt parti på ett djupare ideologiskt plan men den poängen har Ni fått fram för länge sen.

    Jag önskar att du hade rätt. Dessvärre tycks det dock som att budskapet inte riktigt sjunkit in hos alla. Att vi ibland tvingas vara övertydliga in till leda beror nog på den olyckiga omständigheten att våra liberala och socialistiska motståndare gärna skulle vilja klistra på oss en SD-etikett för att på så sätt detronisera oss poitiskt, samtidigt som det bland SD-folk finns ett fullt begripligt önskemål om att försöka fånga upp väljare som är missnöjda med dagens vänsterliberala allians, och naturligtvis ser T&F:s läsare, som ju till stor del hör till denna kategori, som lovligt byte.

    Vilket parti idag förslår Ni en konsverativ person borde rösta på?

    Suck. Önskar att jag kunde ge dig ett bra svar. Jag tror det beror lite på vilken nyans av konservativ man är, och vilka frågor man tycker är viktigast. Framförallt tror jag det handlar om att sätta sig in i de enskilda kandidaterna och att personrösta. För varje alliansparti har inom sig en stor spännvidd mellan åsikter, långt större än mellan partiernas officiella linjer.

    Om alla konservativa kunde kryssa en konservativ kandidat i något alliansparti, istället för att blankrösta eller missnöjesrösta på t.ex. SD kanske vi hade en chans att vrida borgerligheten på en lite bättre kurs. En röst på alliansen är också det enda som bidrar till att minska risken för en rödgrön regering – en regering som torde införa skottpengar på oss konservativa, och alla de idéer vi värnar.

    Tänk vilken skillnad det är på folkpartisterna Jan Björklund och Birgitta Olsson, kristdemokraterna Charlie Weimers och Ingvar Svensson, eller moderaterna Niklas Wykman och t.ex. T&F:s egen Rolf K Nilsson.

    Det är min ambition att innan valet publicera förslag på riksdagskandidater som jag tycker är värda att kryssa, och det är troligt att fler skribenter gör något liknande, men just nu kan jag inte ge något bättre svar.

  9. 10 etvisvitae december 27, 2009 kl. 22:06

    Jag hade uppskattat lika hängivna avståndstagande från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilka i mångt och mycket är mindre konservativa än Sverigedemokraterna. För i svensk politik handlar det just om gradskillnader av politisk idéströmmning och åt vilket håll majoriteten av de sakpolitiska frågorna pekar. Att avfärda Sd på grund av att deras idépolitik inte matchar Russel Kirk’s definition av konservatism, som en ”transcendental moralisk ordning”, blir lätt lite löjeväckande i dagens katastrofala situation.

  10. 11 Thomas Johansson december 27, 2009 kl. 23:44

    Patrik m fl;

    … För varje alliansparti har inom sig en stor spännvidd mellan åsikter, långt större än mellan partiernas officiella linjer.

    Om alla konservativa kunde kryssa en konservativ kandidat i något alliansparti, istället för att blankrösta eller missnöjesrösta på t.ex. SD kanske vi hade en chans att vrida borgerligheten på en lite bättre kurs…

    Hm. Ett mycket tänkvärt påpekande.

    … En röst på alliansen är också det enda som bidrar till att minska risken för en rödgrön regering – en regering som torde införa skottpengar på oss konservativa, och alla de idéer vi värnar…

    Någon skulle möjligen kunna invända – kunnig invändning eller ej – att en borgerlig minoritetsregering med ett passivt stöd som regeringen Bild hade 1991-94, kunde fungera till valet år 2014. Motståndet mot blotta tanken på detta, tycks dock vara lika stor som förre folkpartiledaren Bengt Westerbergs totala allergi mot Ny Demokrati.

    … Tänk vilken skillnad det är på folkpartisterna Jan Björklund och Birgitta Olsson, kristdemokraterna Charlie Weimers och Ingvar Svensson, eller moderaterna Niklas Wykman och t.ex. T&F:s egen Rolf K Nilsson…

    Ett tänkvärt påpekande ånyo.

    … Det är min ambition att innan valet publicera förslag på riksdagskandidater som jag tycker är värda att kryssa, och det är troligt att fler skribenter gör något liknande, men just nu kan jag inte ge något bättre svar.

    Detta svar är alls inte utan värde, i själva verket upplever jag det som ytterst värdefullt. Med anledning härav, vill jag rikta ett stort, förtida tack till dig för denna insats, bäste Patrik! I ett huj gjorde du mig bra mycket mer motiverad att i nästa val rösta, rösta på något alliansparti i allmänhet, och förmodligen rösta på kd i synnerhet!

    Du har därmed åstadkommit en (positiv) skillnad med ditt inlägg..!🙂

    Mvh,

    En smått peppad, dock fortfarande stillsam Thomas

  11. 12 Patrik Magnusson december 27, 2009 kl. 23:53

    Detta svar är alls inte utan värde, i själva verket upplever jag det som ytterst värdefullt. Med anledning härav, vill jag rikta ett stort, förtida tack till dig för denna insats, bäste Patrik! I ett huj gjorde du mig bra mycket mer motiverad att i nästa val rösta, rösta på något alliansparti i allmänhet, och förmodligen rösta på kd i synnerhet!

    Tack!🙂

  12. 13 Filip december 28, 2009 kl. 1:26

    etvisvitae: Saken är väl just den att Kd på ett ideologiskt plan faktiskt är konservativa. Även om deras sakpolitik lämnar en hel del att önska.

    Men jag tror inte att en person som anser sig vara etnopluralist kommer dela den åsikten. Men så är en sådan person inte heller ideologiskt konservativ utan tillhör en annan idéhistorisk strömning.

  13. 14 Korsfarare december 28, 2009 kl. 1:45

    Hans artikel var bland det dummaste jag läst denna månaden! Konservatismen är inte död och har aldrig varit död, det är egentligen bara i Sverige där det inte finns någon riktigt konservativt parti representerat i riksdagen. Jag kan inte låta bli att känna mig något skadeglad när jag ser hur han mellan raderna verkar frukta SD och 68-generationenss fall och därför förtvivlat skriver om hur lungt läget är och att ”allt är under kontroll”.

    Jag hade uppskattat lika hängivna avståndstagande från Moderaterna och Kristdemokraterna, vilka i mångt och mycket är mindre konservativa än Sverigedemokraterna. För i svensk politik handlar det just om gradskillnader av politisk idéströmmning och åt vilket håll majoriteten av de sakpolitiska frågorna pekar. Att avfärda Sd på grund av att deras idépolitik inte matchar Russel Kirk’s definition av konservatism, som en ”transcendental moralisk ordning”, blir lätt lite löjeväckande i dagens katastrofala situation.

    Amen till allt detta! Finns det inget parti som matchar oss till 100% får man helt enkelt ta det minst dåliga. Sedan moderaterna gick ut som socialliberala, kulturradikala feminister och KD fick en liberal feminist som dessutom var homosexuell som ledare för sitt ungdomsförbund kan få hävda att någon av dessa är bättre än SD. SD är faktist det enda parti som talar om värdekonservatism i sitt partiprogram och att de ”värderar västerlandets kristna etik”.

    När ni hela tiden tar avstånd från och fördömmer SD får man en känsla av att ni försköker PK-isera konservatismen och anpassa den efter den svenska socialliberalismen. Som Edmun Burke sade: ”All that is necessary for the triumph of evil is that good men do nothing.” och detta är sannerligen en tid att skrida till handling, nu när ett parti som kallar sig nationalkonservativt och utmanar den rådande politiska korrektheten är på väg in i riksdagen!

  14. 15 Filip december 28, 2009 kl. 3:05

    KDU:s ordförande är Charlie Weimers som varken är homosexuell, liberal eller feminist. Get with the program.

    Sd kan prata hur mycket de vill om dittan och dattan men deras ideologi och deras politik står i kontrast till konservatismen. De är folkhemsnostalgiker av den värsta sorten. Enda skillnaden mellan dem och vänstersossar är att vänstersossarna tror att de var 80-talet ekonomiska politiska som tog oss ut ”paradiset” medan Sd tror att det var 80-talets invandrarpolitik.

    Konservativa tror inte på paradis och absolut inte på det socialdemokratiska folkhemmet.

  15. 16 Allianspartisten december 28, 2009 kl. 11:45

    Korsfarare,
    ”SD är faktist det enda parti som talar om värdekonservatism i sitt partiprogram och att de ”värderar västerlandets kristna etik”.”

    …och i SD’s program kan vi också läsa följande ”klokheter”:

    ”Vi förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system.”

    70-talets socialiseringsivrande socialdemokrater hade inte kunnat uttryckt det bättre. Blandekonomi det var industripolitik där det var en självklarhet att staten skulle ta över och driva krisindustrier som varv och teko på skattebetalarnas bekostnad. Lika självklart var det att staten skulle starta giganstiska stålverksprojekt (se Stålverk 80) utifrån samma principer som tillämpades i realsocialismens planekonomier. Man tar sig för pannan…

    ”Vid tillfällen då marknaden inte har åstadkommit en samhällsekonomiskt effektiv allokering bör politiken, med subventioner eller med avgifter, styra marknaden mot uppsatta mål.”

    Klassiskt socialdemokratiskt tänkande. Det är inte grundproblematiken som skall angripas utan med en uppsjö av komplicerade regelverk skall de allvetande politikerna styra samhällets utveckling. Socialdemokraterna har provat detta i snart 80 år och den enda slutsatsen som kan dras är att det inte fungerar.

    ”Dock behövs ett betydande statligt ägande och inflytande i företag som är viktiga för nationens självständighet och oberoende, för att samtidigt klargöra att ingen tvekan ska råda angående äganderätten till vårt land. Till dessa kan räknas exempelvis företag som äger stora land- och skogsarealer, gruvor, infrastruktur samt producenter av energi och försvarsmateriel.”

    Ja, detta kan nog till och med kommunisten Lars Ohly skriva under på.

    För mig säger ovanstående att SD’s politik bara är ett enda stort misch masch där man plockar ihop det som passar partiets populistiska syften. Det finns väldigt litet av genomtänkt ideologi i SD’s programskrifter, enda röda tråden är dessvärre set som handlar om invandring och etnicitet.

  16. 17 AnteBragd december 28, 2009 kl. 14:21

    Tack för svaret, Magnusson.
    Jag förstår hur du tänker och du kan ha rätt i mycket. Sen känns det som att det finns risker med att bara avfärda SD som ett ”folkhemsparti”. Det är ju också det enda parti så vitt jag vet som uttryckligen talar väl om den västerlandska kulturen och kristen etik. Det är också det enda parti som kritiserar en invandringspolitik som nog väldigt många av oss, om inte de flesta, känner är allt mer urspårat. Man måste inte hålla med om deras lösningar på problemen men frågan är om det är klokt att ta del av och då även förstärka hetsjakten och utfrysningen av det enda demokratiska parti som vågar kritisera världens kanske mest radikala invandringspolitik.
    Varför ska man låta vänsterfolk få problemformulerings-privilegiet i denna fråga bara för den är så känslig?

  17. 18 etvisvitae december 28, 2009 kl. 14:44

    Filip,

    På ett ideologiskt plan, men i praktiken är KD lika långt vänster som M och resten av det ljusröda patrasket. …Och i det sällskapet går det inte att med hedern i behåll anklaga SD för av vara ett parti som i synnerhet driver politik i linje med SAP’s.

    Hellre ett ideologiskt förvirrat parti med konservativa tendenser i sin politik än ett parti som på pappret står för konservativa idéer men som sålt sin själ och som nu uppbär total avsaknad av dess ideologiska stringens i den förda politiken och debatten.

    Etnopluralismen är fullt kompatibel med konservatismen. Påtvingad mångkultur och massinvandring är det inte.

  18. 19 Allianspartisten december 28, 2009 kl. 15:22

    AnteBragd,
    ”Det är ju också det enda parti så vitt jag vet som uttryckligen talar väl om den västerlandska kulturen och kristen etik”

    Att tala väl om kristen etik är en sak att förstå är en helt annan sak.

    Jag har väldigt svårt att se hur SD’s etnicitetsbaserade syn på invandring kan förenas med två centrala grundsatser i kristendomen:

    Kärleksbudskapet [Johannes 13:34]
    ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.”

    Missionsbefallningen [Matteus 28:16-20]:
    ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

  19. 21 gautic01 december 28, 2009 kl. 18:33

    Ett tack till Rolf K Nilsson för ett utmärkt inlägg om Expressens utfall mot konservatismen. Den okunnige ledarskribenten på Sveriges mest liberala tidning har använt konservativ ideologi för att angripa SD och KD.

    Det är inte underligt om många får fel uppfattning om konservatismen. Nu senast kallas den mordiska regimen i Teheran för ”konservativ” i SVT:s nyhetsprogram.

    Dags för en anmälan till Radionämnden eller vad den nu kan tänkas heta. Samma teknik användes av SVT under kalla kriget då stalinister i dåvarane Sovjet kallades för ”konservativa”.

    Man bör nog också ta en titt på Svenska Akademins Ordbok och vad som skrivs där om konservatismen. Redaktörerna i Lund har arit och är pålitligt röda.

    Bertil Häggman

  20. 22 gautic01 december 28, 2009 kl. 18:35

    Det skall naturligtvis vara ”dåvarande” i mitt inlägg ovan.
    Och det heter”akademien” och inte som jag skrev ”akademin”.

    Bertil

  21. 23 gautic01 december 28, 2009 kl. 18:38

    Kolla gärna mitt inlägg på varldsinbordeskriget.wordpress.com om vem som bör vara svensk landsfader: Gustav Vasa eller Sten Sture den äldre. Är Sten Sture ett konservativt alternativ?

    Bertil

  22. 24 Korsfarare december 28, 2009 kl. 19:03

    Jag har väldigt svårt att se hur SD’s etnicitetsbaserade syn på invandring kan förenas med två centrala grundsatser i kristendomen:

    Kärleksbudskapet [Johannes 13:34]
    ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.”

    Missionsbefallningen [Matteus 28:16-20]:
    ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

    SD har ingen etnicitetsbaserad syn på invandring, men en kulturbaserad syn på invandringen. SD ser inte till människornas hudfärg, utan till deras kultur och värderingar dom de för med sig, och om dessa är komaptibla med våra eller bra för vårt svenska fosterland.

    De bibelcitat du drog ut har inget med saken att göra. Att älska sin nästa (notera att ”älska” någon inte skall tolkas ur det modernistiska ljumna och liberala synsättet, utan som synonym til att se till någons bästa) inebär inte att man låter horder av invadrare från främmande kulturer (varav de flesta inte är förföljda) komma hit och leva på skattebetalarnas pengar. Isåfall älskar man knappast sin nästa, nämligen det svenska folket. (vad jag har förstått syftar desutom ”din nästa” ändast på de som står en närmast och inte på vem som hellst, åtminstone enligt Katolsk tradition)

    Det nästa citatet har inte heller något med saken att göra. Att döpa alla folk i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn innebär inte att man skall göra alla folk till svenskar. I flera fall kan det tillochmed vara skadligt för kristna invandrare att komma hit och bli uppslukade av den liberala dödens kultur.

    Kristen tro har tyvärr ofta kapats av liberaler och socialister som pk-iserat evangeliet och använt det som ett argument för att man inte får ”kränka” någon. Det här är en sant (konservativ) kristlig attiyd:

    ”Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?” (Matteus 23:33)

    ”Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.” (Johannes 15:6)

    ”Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.” (Matteus 13:41-42)

    Filip,

    På ett ideologiskt plan, men i praktiken är KD lika långt vänster som M och resten av det ljusröda patrasket. …Och i det sällskapet går det inte att med hedern i behåll anklaga SD för av vara ett parti som i synnerhet driver politik i linje med SAP’s.

    Hellre ett ideologiskt förvirrat parti med konservativa tendenser i sin politik än ett parti som på pappret står för konservativa idéer men som sålt sin själ och som nu uppbär total avsaknad av dess ideologiska stringens i den förda politiken och debatten.

    Etnopluralismen är fullt kompatibel med konservatismen. Påtvingad mångkultur och massinvandring är det inte.

    Jag hade också tänkt att ge Filip ett svar, men eftersom du redan gjort det så gallant kan jag bara säga Amen till allt detta!

    Jag brukar inte kalla mig etnopluralist, men efter att ha läst om vad det innebär måste jag fråga mig hur man i överhuvudtaget kan vara konservativ utan att vara åtminstone delvis etnopluralist?

    Sedan att SD värnar om välfärden gör inte nödvändigtvis SD till icke-konservativa utan snarare till socialkonservativa.

  23. 25 Allianspartisten december 28, 2009 kl. 19:36

    Korsfarare,
    Jag undrar jag hur väl insatt du är i Sverigedemokraternas program när du skriver ”SD har ingen etnicitetsbaserad syn på invandring”.

    Läs då principprogrammet avsnitt 2 ”Den nationalistiska principen”

    ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för sverigedemokraternas politik.”

    Bäste Korsfarare läs innantill, där står ”hög grad av etnisk…”, det är inte jag som skrivit det utan Sverigedemokraternas programmakare, visst det är tråkigt men icke dess mindre sant. Just denna skrivning tycker jag avslöjar Sverigedemokraternas sanna människosyn samtidigt som din argumentation faller platt till marken.

    Din vulgärargumentation ”…låter horder av invadrare från främmande kulturer (varav de flesta inte är förföljda) komma hit och leva på skattebetalarnas pengar” bekräftar bara bilden av Sverigedemokraterna som ett främlingsfientligt parti. Sedan tror väl i och för sig inte att partiledningen skulle uttrycka det på samma grova och kränkande sätt. Dock, du talar klarspråk, och visar därmed Sverigedemokratens sanna sinne.

    Vidare, syftet med de två bibelcitaten är att visa att kristendomen står för människokärlek och inte delar in oss i raser, kön, kulturer, samhällsklasser eller vad det nu kan vara. Det står ”alla folk” lägg märke till det.

    Din tolkning att ”din nästa” står för dina närmaste ja den får du stå för själv. För mig är den helt främmande och aldrig något som jag förstått i den luterska tradition som utgör min värdegrund.

  24. 26 Stoller december 28, 2009 kl. 22:09

    Korsfarare och Allianspartisten.

    Jag tycker ni överdriver, polariserar och pratar förbi varandra.

    Allianspartisten: Visst kan man vara kristen, konservativ och kritisk till den i Sverige förda flyktingpolitiken? Inte står det i bibeln att alla, flyktingar eller icke, skola få bosätta sig i Sverige och detta utan att några krav skola ställas på dem?
    Korsfarare: De bibelcitat och den argumentation du levererar gör inte mycket mer än att bekräfta Allianspartistens syn på dig; ska alla icke-svenskar skickas till helvetet?

    Kan ni inte ta varsitt djupt andetag och sedan argumentera för hur ni tycker att en vettig politik borde se ut på detta område. Formulera er positivt istället för att bara göra negativa uttalanden om ”den andre”, ”den onde”. Sjunk inte till nivån hos en vänsteragitator.

  25. 27 Allianspartisten december 29, 2009 kl. 0:31

    Stoller,
    Om du läser mina inlägg kommer du ingenstans finna att jag rakt upp och ned skulle tycka att den invandringspolitiken skulle vara invändningsfri.

    Låt mig dock slå fast att jag i grunden tror att vi behöver invandring. Denna min åsikt är inte grundad utifrån någon sorts bibeltolkning utan mer ifrån hur vår befolkningspyramid ser ut. Sedan är jag heller inte rädd för människor från andra kulturer. Jag har genom åren, tidvis ganska nära, arbetat med människor från andra kulturer och ser att dessa är människor av ”kött och blod” precis som vi själva.

    Att sedan den praktiska realiseringen av invandrar- och flyktingpolitiken haft, och säkert fortfarande har, mycket övrigt att önska är en annan sak. Ingenstans säger jag att inga krav skall ställas på våra nya landsmän. Tvärtom tycker jag t.ex. att det kan vara rimligt att ha krav kring språkkunskaper. Vidare är jag djupt kritisk mot den bostadsegregation som de facto tillämpas.

    Det jag däremot reservationslöst vill stå upp för är människovärdet. Här må du förlåta mig om jag blir upprörd när någon först pratat om kristen etik för att i nästa stycke ondgöra sig över ”horder av invandrare”, som om det skulle vara frågan om någon sorts boskap.

    Att diskutera i termer av ”horder av invandrare” är för mig en kränkning av människovärdet. Denna typ av resonemang gör mig, som sagt, genuint upprörd och du må förlåta mig om det leder till onödigt tillspetsade formuleringar.

  26. 28 Filip december 29, 2009 kl. 1:03

    Jag önskar att fler som kallar sig konservativa skulle läsa Sd:s idéprogram. I det fokuserar det knappat alls på sådant som är centralt för en konservativ. Läs gärna Sd:s idéprogram parallellt med t ex YAF:s Sharon Statment (http://www.yaf.com/statement/) eller konservatism.se förklaring av konservatism (http://www.konservatism.se/konservatismen2.htm).

    Sd:s program handlar nästan uteslutande om etnicitet, nationalism och separering av folkgrupper. Inget om att sträva efter högre värden, ingenting om frihet, ingenting om karaktärsdaning, ingenting om västerlandet och den kristna etiken nämns bara i förbifarten (på samma sätt som i folkpartiet och moderaternas principprogram).

    Sd är stenhård nationalister men en sådan hållning är inte något självklart för en konservativ. Ingen exemplifierar detta mer än Otto von Habsburg, en av de främsta konservativa i vår tid, som dock måste avskys av Sd eftersom han vill binda ihop Europa och inte anser att Österrike-Ungern var en styggelse.

  27. 29 Filip december 29, 2009 kl. 1:11

    Bra av dig Allianspartisten att citera lite klockheter ur Sd:s olika program. Kunde inte motstå att göra en egen sammanställning:

    ”Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. Partiet låter sig av den anledningen inte enkelt placeras in på den klassiska vänster-högerskalan.”

    ”Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle – ett folkhem – präglat av trygghet, harmoni och solidaritet.”

    ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för sverigedemokraternas politik.

    ”Gränstvister och tvister om särskilda rättigheter för olika grupper har genom århundradena fått ödesdigra konsekvenser. Av den anledningen är den nationalistiska principen central och bör eftersträvas i största möjliga utsträckning över hela världen. Låt alla folk vara herrar i eget hus.”

    ”Såväl bevarandet av den kulturella mångfalden som kravet på gemenskap inom ett samhälle gynnas starkt av om det kan ske inom ramen för ett system av nationalstater, baserade på den nationalistiska principen. Stater vilka inom sig rymmer en kulturell mångfald har alltid tenderat att förstärka den starkaste kulturen och försvaga övriga kulturer, och många kulturer har genom historien gått under till följd av sådana samhällsförhållanden.”

    ”Stater med flera relativt starka kulturer inom sig har vidare tenderat att utvecklas på sådant sätt att kulturerna utblandats, och de ursprungliga kulturernas egna identiteter har sålunda utplånats. Sverigedemokraterna slår fast att det säkraste sättet att, med beaktande av respekten för mänskliga rättigheter, skydda mångfalden av kulturer är att göra det i nationalstatens form så långt det är möjligt.”

    ”Marknadskrafterna kan inte garantera att kulturell mångfald bevaras och främjas. Följaktligen är det nödvändigt att framhålla politikens betydelse, i samverkan med den privata sektorn och det civila samhället, i ansträngningarna för att bevara den kulturella mångfalden och därigenom överlevnaden för alla folk.”

    ”Imperialistiska strävanden i form av anfallskrig är för närvarande inte aktuella i vår del av världen. Däremot har globalisering och internationalisering föranlett allvarliga hot mot de enskilda kulturerna. Erfarenheter och idéer utbyts över gränserna, vilket kan vara positivt så länge det sker på frivillig basis. Påtvingade kulturmöten och -influenser är dock att betrakta som kulturimperialism och därmed som en kränkning av den nationalistiska principen. Berikande kulturmöten kan aldrig ske med tvång.”

    ”Ett viktigt mål för sverigedemokraterna är återskapandet av folkhemmet; det fria, öppna och demokratiska samhälle, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt.”

    ”Det finns ett nationellt intresse av att ägandet av svenska företag stannar inom Sverige, liksom att staten måste bistå svenskt näringsliv i fall av illojal konkurrens från utlandet. Globaliseringen och multinationella företags spelregler behöver regleras. Begränsningar i frihandeln måste göras med försiktighet och klokhet.”

    ”Sverigedemokraterna försvarar grunderna i den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter genom förhandlingar gör upp om lönenivåer och andra centrala villkor.”

    ”Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet. Vi förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system.”

    ”Under 1990-talet ökade det utländska ägandet av svenska börsnoterade företag från 10% till 45%. Ett brett kapitalägande, där svenska löntagare inte längre ges incitament att undvika sparande och investeringar till förmån för konsumtion, kan vända denna trend. Det svenska folket ska inte vara de konsumenter som utländska kapitalister blir rikare av – vi ska vara ett ägande folk.”

    ”De ekonomiska målsättningarna får dock inte nås på bekostnad av den nationella gemenskapen och självständigheten, folkhälsan eller miljön. ”

    ”Marknaden kan inte garantera en rättvis allokering av resurserna, och politiken behövs således användas som en motvikt i syfte att skydda de mer utsatta grupperna i vårt samhälle. Dessutom måste politiken skydda viktiga icke materiella värden såsom konst och kultur. Marknaden kan heller inte garantera att hela Sverige får leva. Däremot kan vi genom olika politiska beslut motverka att gles- och landsbygden töms på folk och därigenom på kultur och traditioner. Vid tillfällen då marknaden inte har åstadkommit en samhällsekonomiskt effektiv allokering bör politiken, med subventioner eller med avgifter, styra marknaden mot uppsatta mål.”

    ”Sverigedemokraternas grundsyn på statligt visavi privat ägande är pragmatisk och inte ideologisk: det viktiga är inte vem som äger eller driver en viss verksamhet, det viktiga är att verksamheten fungerar tillfredsställande. Dock behövs ett betydande statligt ägande och inflytande i företag som är viktiga för nationens självständighet och oberoende, för att samtidigt klargöra att ingen tvekan ska råda angående äganderätten till vårt land. Till dessa kan räknas exempelvis företag som äger stora land- och skogsarealer, gruvor, infrastruktur samt producenter av energi och försvarsmateriel.”

    ”Sverigedemokraternas uppfattning är att Sverige gynnas av att företag och kapital som verkar inom landet står under svensk ägo. Politiken bör därför uppmuntra till svenskt ägande. Detta innebär dock inte att vi motsätter oss utländska investeringar; tvärtom så bidrar även dessa till att sysselsättningen och tillväxten ökar.”

    ”Sverigedemokraterna menar att vi inte bör genomföra besparingsåtgärder inom utbildning, sjukvård, äldreomsorg, rättsväsende eller försvar. Dessa poster är att betrakta som goda investeringar i framtida och nuvarande arbetskraft, samt i det svenska folkets frihet och oberoende. Neddragningar kan däremot göras på kostnaderna för invandringen, som exempelvis försörjandet av utländska bidragstagare, samt på bidrag till olika mångkulturella projekt som i verkligheten endast leder till ökad segregation.”

  28. 30 Olof december 29, 2009 kl. 7:27

    Jag håller med om att Tradition & Fasons ständiga avståndstagande från SD har passerat gränsen till det löjliga. Det blir särskilt fånigt när man samtidigt som man ojar sig över hur läskiga SD är lyfter fram Churchill som konservativ förebild.

    Nedan ett par exempel på uttalanden som visar vad Churchill tyckte:

    ”The qualities of mongrels are rarely admirable, and the mixture of the Arab and Negro types has produced a debased and cruel breed, more shocking because they are more intelligent than primitive savages.”

    ”[T]he problems arising from the immigration of coloured people requires urgent and serious consideration.”

    Och, angående invandringens konsekvenser:

    ”It would be a magpie society: that would never do.”

  29. 31 Patrik Magnusson december 29, 2009 kl. 9:31

    Olof,

    Att man har olika uppfattningar i politiska frågor, och tycker mer eller mindre bra om olika partier baserat på detta är en del av det demokratiska spelet. På denna sida delar vi ut mer eller mindre hårda kängor till våra politiska motståndare i den rödgröna axeln, till SD, och t.o.m. stundtals till vår egen allians.

    Av alla dessa är det dock bara ett partis sympatisörer som känner sig påhoppade och förföljda. Jag tycker inte vi ”ojar oss över hur läskiga SD är”. Vi bara berättar varför vi inte kan stödja deras politik. Att vi till leda tvingas upprepa detta beror på att SD-sympatisörer ständigt försöker gå in och ta över diskussionen till våra inlägg och styra bort den från ämnet till partipropaganda för deras parti.

    Ett alternativ vore ju att helt enkelt stänga av läsare som missbrukar möjligheten att lämna kommentarer på det sättet. Då skulle vi också slippa upprepa vår position visavi SD till leda. Kanske vore det en bättre lösning.

    Vad gäller dina lösryckta Churchill-citat så tycker jag inte du skall fästa dig för mycket vid dessa. Nästan alla som lämnat efter sig så mycket citat som Churchill har någon gång kläckt ur sig en mängd dumheter. Skall man bedöma en person tycker jag att det rimliga är att göra det utifrån en helhet.

    Om jag går till mig själv så ser jag en stor huvudanledning till att framhäva Churchill som en central förebild – nämligen hans konsekventa avståndstagande till både extrem nationalism och kommunism, och den med denna förknippade insikten om att demokratierna måste rusta sig för att försvara sig mot dessa ondskans ideologier.

    Däremot finns det all anledning att vara mycket kritisk till många enskildheter hos Churchill. Han hade en stundtals vacklande inställning till Mussolinis fascism, som person var han knappast ödmjuk, och han ställde till med åtskillig huvudvärk för sina militärer med alla sina excentriska idéer under kriget, och hans entusiasm för bomboffensiven mot civila mål i Tyskland är inte heller helt genom sympatisk.

  30. 32 Allianspartisten december 29, 2009 kl. 10:13

    Jag gör inte anspråk på att vara någon ”renlärig” konservativ eller av att vara en idehistorisk expert. Detta till trots tycker jag ändå att ovanstående diskussion visar att SD befinner sig ganska långt ifrån det som rimligen kan betraktas som konservatism. Filips citatsamling ur nämnda partis program belyser detta ganska bra.

    För mig handlar konservatism om ett förhållningssätt där vi dels har att lära av och vara ödmjuk inför historiens erfarenheter och där vi dels har att förhålla oss till den mänskliga natur som är oss given. Detta ger ramarna för samhällsutvecklingen och att långsiktigt lämna dessa ramar kommer inte att fungera.

    I kontrast till det jag ser som konservatism finns andra ideologier som bygger en modell utifån hur man vill att det skall fungera men utan att ta hänsyn till de begränsningar och ramar som de facto finns.

    I socialismens modell finns det klasslösa samhället.

    I den extrema liberalismens (libertanismens) modell finns det helt ”fria” samhället där nästan inga institutioner eller normer behövs.

    I nationalismens modell är utgångspunkten att olika, väl sammanhållna, folkgrupper skall bilda nationer och denna väg uppnå ”lyckosamhället”.

    De exterma uttolkarna av dessa ideologier är fångar i modellen och de utvecklar vanligen en förmåga att bortse ifrån och bortförklara verkligheten.

    Ideologiskt tillhör SD förespråkarna av nationalismens modell och då också en ganska exterm variant av densamma då den uttryckligen bygger på etnicitet. Det centrala i denna modell uttrycks i principprogrammets andra avsnitt (även citerat ovan):

    ”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för sverigedemokraternas politik.”

    I detta kan också noteras skrivningen ”en stat, en nation” vilket ger mig associationer som är mycket tvivelaktiga.

    Tanken om nationalstaten är ur ett historiskt perspektiv ganska ung och något som främst växte fram under 1800-talet. I Europa har nationalstatstanken tillämpats ganska långt med varierande framgång. I orsakskomplexet inför båda världskrigen har nationalstatstanken på olika sätt varit en del. I de blodiga konflikterna på Balkan vill jag påstå att nationalstatstanken var en av de mest drivande krafterna.

    Det är på inget sätt så att jag förnekar olika folkslag att slå vakt om sina kulturer och språk. Tvärtom kan jag tycka att det är viktigt då det i en kultur ligger en tradtion som innehåller mycket kunskap. Det jag vänder mig emot är att detta skulle vara ”universalmodellen” för hur samhällen skall organiseras. Det jag än mer vänder mig emot är när etnicitet, en kollektiv egenskap om den enskilde inte kan påverka, görs till en central del i hur samhället skall organiseras.

  31. 33 Johan J december 29, 2009 kl. 11:26

    Patrik M: Jag tycker det har varit en intressant och upplysande debatt. Flera har citerat ur partiprogram, vilket är bra. Några har i hettan pratat förbi varandra, men även det har varit intressant att läsa. Du skriver att vissa från Sd försöker ”gå in och ta över”. Det var inte min avsikt. Jag är partipolitiskt obunden konservativ och har alltså inga kopplingar till detta parti. Jag har dock reagerat på att mantrat om den stora stygga vargen Sd ständigt måste upprepas på T&F. Speciellt när läget för konservatismen är så prekärt i alla övriga politiska partier i Sverige.

  32. 34 Alex Birch december 29, 2009 kl. 12:16

    Varför hänga upp sig vid etiketter? Bara för att du kategoriserar någonting som ”konservativt” är det inte per definition ”rätt”.

    Låt oss ha en öppen, ärlig och saklig debatt om invandring och mångkultur. Vilka fördelar/nackdelar har det? Behöver vi det? Om inte, bör vi fortsätta med det, med tanke på de nuvarande problemen vi har i Sverige? Att ett parti som SD inte ens kan debattera det i media utan att få glåpord efter sig visar hur löjligt det här har blivit.

    ”Konservativa tror inte på paradis och absolut inte på det socialdemokratiska folkhemmet.”

    I Sverige gör man det, för det är så vårt moderna samhälle har växt fram. Det är bara att acceptera att vi inte har samma grundkonstitution som Amerika.

  33. 35 Stoller december 29, 2009 kl. 13:23

    Jag tror att en del av problemet här är att vissa debatterar på en idé-nivå och andra på en mer konkret. Båda dessa nivåer är nödvändiga samt är förutsättningar för varandra, men det blir lätt rörigt när olika debattörer samtidigt förhåller sig på olika nivåer.

    Konkret: I vad, om något, ligger problemen med den förda invandringspolitiken i Sverige? Vad tycks om invandringens omfattning och vad tycks om samhällets sätt att ta hand om och integrera de invandrare som kommer? O.s.v.

    Idé: Vad betyder begreppet kultur? I vilken utsträckning klarar ett samhälle multikultur och under vilka förutsättningar? Vad betyder enhetskultur och om sådan eftersträvas: hur långtgående är då kraven på anpassning? Har alla människor samma värde? Har alla människor rätt att bosätta sig var de vill? O.s.v.

    Problem med kommunikation uppstår om person A gör ett uttalande på konkret nivå och person B på basis av detta drar (kanske felaktiga) slutsatser om vad person A har för uppfattningar på område B.

    Man kan anse att alla människor har samma värde som människor och att alla människor principiellt sätt borde få bosätta sig var de vill samtidigt som man uppfattar att Sverige tar emot fler invandrare än vad landet har kapacitet till samt att den förda politiken är dålig då den ej i tillräcklig grad leder till integration. Detta i sin tur leder till mer konflikter, socialt utanförskap och rasism (i alla berörda folkgrupper).

    Själv är jag väldigt långt från att sympatisera med SD som jag finner ganska vulgära och överdrivna. Detta innebär dock inte att de HELT saknar poänger. Man kan säga att det omvända förhållandet till Churchill råder: En klok man som säger mycket råkar kläcka ur sig ett par dumheter, respektive ett parti som lever på ganska primitiva rädslor råkar kläcka ur sig ett par rimliga tankar.

    Ett exempel som Filip citerar ovan är:
    ”Imperialistiska strävanden i form av anfallskrig är för närvarande inte aktuella i vår del av världen. Däremot har globalisering och internationalisering föranlett allvarliga hot mot de enskilda kulturerna. Erfarenheter och idéer utbyts över gränserna, vilket kan vara positivt så länge det sker på frivillig basis. Påtvingade kulturmöten och -influenser är dock att betrakta som kulturimperialism och därmed som en kränkning av den nationalistiska principen. Berikande kulturmöten kan aldrig ske med tvång.”

    Tja, det är väl bara att hålla med? Frågan är i vilken omfattning detta är ett problem i vårt samhälle. Det är inte bara problemets art utan även grad vi måste få diskutera. Man kan hålla med SD om att en del av deras problembeskrivningar är adekvata till sin art, men att deras förslag till lösningar är allt för långtgående, deras beskrivning av problemets omfattning och grad är alltför extrem. Detta innebär dock inte att problemet ej existerar och att vi kan luta oss tillbaka och låtsas som ingenting.

  34. 36 Patrik Magnusson december 29, 2009 kl. 14:26

    Johan J:

    ”Du skriver att vissa från Sd försöker ”gå in och ta över”. Det var inte min avsikt. (…) Jag har dock reagerat på att mantrat om den stora stygga vargen Sd ständigt måste upprepas på T&F.”

    Nå, det var inte i första hand ditt inlägg i denna tråd jag tänkte på, utan en del tidigare inlägg från andra läsare där artiklar som vare sig handlat om SD eller invandring ”kapats”, och kommit att handla om detta.

    Det är när detta sker som vi ”tvingas” göra en markering, för att undvika riksen att våra kritiker till vänster tar chansen att ”missförstå” en eventuell tystnad som samtyckande.

    Jag tycker rent generellt att behandlingen av SD och dess företrädare från media och etablerade partier är under all kritik. Jag har således all förståelse för att man från detta håll känner sig jagade och orättvist behandlade.

    Däremot måste man tåla att ens politik granskas och ens förslag ifrågasätts, och man måste kunna respektera att andra faktiskt har en annan uppfattning – utan att för den skull slita fram martyrkortet.

    Notera också att många av de mest engagerade och kritiska inläggen riktade mot SD inte kommer från bloggens skriventer, utan från andra läsare. Därmed inte sagt att jag har något att invända mot vad t.ex. allianspartisten har att säga om SD, bara att ”upprepningen” inte är en helt medveten policy från oss skribenter.

    Så länge SD:s supportrar skriver om hur bra de är och hur rätt de har, kommer andra att opponera sig. Det blir den logiska följden av vår tämligen generösa syn på kommenterande, och jag förmodar att du inser det orimliga i att förvänta sig att vi skall tysta kommentarer vi sympatiserar med för att skona känslorna hos läsare vars synpunkter vi inte delar.

  35. 37 Patrik Magnusson december 29, 2009 kl. 14:46

    Alex Birch:
    ”Låt oss ha en öppen, ärlig och saklig debatt om invandring och mångkultur. ”

    Nej, varför skulle vi ha det? Inte här i alla fall. Artikeln som behandlas i denna tråd handlar om konservatism som ideologi, dess väsen, och eventuella opinionsmässiga framgångar eller motgångar. Ingenstans i artikeln berör skribenten invandring & mångkultur.

    Detta är ett utmärkt exempel på ett försök att vrida en diskussion till att handla om något annat än vad den ursprungligen gjorde.

    Visst kan det finnas viktiga och intressanta frågor som rör invandring att diskutera, men det är bara ett av många intressanta politiska frågor. Om allt vi skriver urartar till en debatt om invandring, så skulle vår blogg få en ämnesmässig slagsida som förvisso skulle få en sverigedemokrat att känna sig hemma, men knappast någon annan.

    För oss som inte är sverigedemokrater rör sig kanske 5% av tankarna kring invandringsrelaterade frågor, och 95% om andra viktiga frågor, som försvar, rättsväsende, utbildning, ekonomi, miljö, vård, familj m.m. – inte tvärtom som hos en sverigedemokrat, för vilken invandringen tycks stå för 95% av fokuset.

    Stoller:

    Jag uppskattar din balanserade hållning till denna debatt.

  36. 38 Johan J december 29, 2009 kl. 15:30

    Patrik M: Bra, inga missförstånd råder. Givetvis håller jag med om att alla poltiska partier ska granskas.

  37. 39 Michaël Lehman december 30, 2009 kl. 8:08

    Det är inte underligt om många får fel uppfattning om konservatismen. Nu senast kallas den mordiska regimen i Teheran för ”konservativ” i SVT:s nyhetsprogram.

    Dags för en anmälan till Radionämnden eller vad den nu kan tänkas heta. Samma teknik användes av SVT under kalla kriget då stalinister i dåvarane Sovjet kallades för ”konservativa”.

    Man bör nog också ta en titt på Svenska Akademins Ordbok och vad som skrivs där om konservatismen. Redaktörerna i Lund har arit och är pålitligt röda.

    Nu är ju Svenska Akademiens ordbok över svenska språket inget statsvetenskapligt lexikon, utan just en ordbok, så någon redögörelse för konservatismen kan man icke finna där. Däremot kan man om begreppet ‘konservativ’ finna följande operatinalisation.

    […] som håller fast vid o. önskar bevara det bestående o. hävdvun na; som är motståndare till förändringar; särsk. polit. samhällsbevarande […]

    Okunskapen står alltså i detta fall icke att finna hos Sveriges Television, utan hos herr Häggman själv. Häggmans okunskap kan dock vara förenad med eller snarare orsakad av den begreppsförvirring, som råder inom svensk politisk och statsvetenskaplig terminologi, där man icke görer skillnad emellan å ena sidan konservativ (bevarande, förändringsobenägen) och å andra sidan konservatist (anhängare av konservatismens ideologi) och konservatistiska (hörande till konservatismens ideologi) samt å ena sidan liberal (frihetlig, ‘reformvänlig’) och å andra sidan liberalist (anhängare av liberalismens ideologi) och liberalistisk (hörande till liberalismens ideologi.

    Det är alltså helt språkligt korrekt att kalla regimen i Iran ‘konservativ’, liksom att man efter Sovjetunionens fall talade om konservativa och liberala kommunister i duman.

  38. 40 Alex Birch december 31, 2009 kl. 14:31

    ”Nej, varför skulle vi ha det? Inte här i alla fall.”

    Det var inte på den här bloggen jag åsyftade, utan på det offentliga samtalet i media. Jag svarade bara på tidigare inlägg om SD, så varför inte ta tag i den tråden från början istället för att försöka göra en ganska meningslös symbolisk poäng att du är anti-SD-riddare?

  39. 41 Michaël Lehman januari 5, 2010 kl. 14:55

    Nå ja, för att skifta fokus: vi vet alla, att Sverigedemokraterna icke är ett konservatistiskt parti. Men var är den konservatistiska idédebatten? Med all respekt sagt är den sorgligt frånvarande på denna blogg. I stället diskuteras förkylningar, Afghanistan, och amerikanska presidenter.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,732 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar