Gunnar Unger – den borgerlige världsmannen

Gunnar Unger(till höger) i radiodebatt med dåtidens stora liberala samhällsdebattör Herbert Tingsten.

Gunnar Unger (1915-1976) var journalist och författare, och kom från en präst- och officerssläkt. Han skrev främst i tidskriften OBS!, Svenska Dagbladet och Svensk Tidskrift, använde signaturer som Spectacle och Sagittarius, och utgav böcker bl.a. om industrimännen Carl Kempe och Axel Wenner-Gren samt en läsvärd memoar, Rapsodi i blått (1974). Men vem var Gunnar Unger egentligen? För att försöka belysa det har jag skrivit en bok om honom, som just utkommit på Klubben Brunkeberg: En stridslysten drömmare. Gunnar Unger som journalist och opinionsbildare.

Att skriva om en person död sedan trettio år har sina sidor. Men Ungers personlighet och idéer förtjänar att lyftas fram. Inte bara var hans opinionsbildning och perspektiv viktiga, han var själv en lidelsefull, festlig och halsbrytande person, som inte sällan även tycktes gåtfull och spänningsfylld. De som nu är yngre fattar nog varken vem han var eller i vilket slags tid han levde. Så nu borde det vara dags för en renässans.

Länge hade jag förvånats över att Ungers betydelse som inspiratör för alla som uppskattar friheten i dess borgerliga form nästan tycks ha glömts bort. Individer som var med då talar om Onkel H, gestalten genom vars mun Unger förde fram sina budskap. Men bakom det gycklandet fanns ett stort allvar, en verklig oro för vad som höll på att hända i vänsterrevoltens år. Unger ville i ett Sverige ifrågasatt av radikala krafter inte bara personligt och ”kufiskt” gestalta gamla värderingar, han hävdade att borgerligheten alltjämt kan och bör spela en avant garde-roll.

Gunnar Unger var som person lång och ståtlig, rörde sig avmätt, uppträdde artig och välklädd, talade belevat och litet högdraget. Han försvarade samtidigt lidelsefullt rätten att gå mot strömmen, att vid behov göra det oväntade och egensinniga. Ungers idoler (ofta anglosaxiska) var sådana som både höll på äkta tradition och bröt mot det förväntade och trygga, i egenskap av konstnärer och skådespelare, företagare och statsmän, diplomater och äventyrare. Eller detta i kombination.

Publicisten Gunnar Unger var mannen som lika gärna kommenterade det senaste grundlagsförslaget som en ny engelsk memoar. Han älskade Sverige men drogs ofta till europeiska kurorter och kulturella knutpunkter. Han rörde sig hemtamt i maktens och societetens boningar, och berättade på somrarna det senaste om sin läsning och sina möten i ”badbyn” (skånska Torekov). Under resten av året återfanns han på Operan, plats nr 1 på parketten, eller på Operakällaren där han kunde samtala i timmar med sin gode vän och åsiktsfrände förre operachefen Harald André. Unger kom iförd frack eller maskeraddräkt till Stockholms bättre fester, han sågs övervara viktiga premiärer, kyssa berömda sångerskor på hand och dryfta livsproblemen med poeten Bertil Malmberg i Axel och Marguerite Wenner-Grens kända hem i Stockholm.

Gunnar Unger insåg att den borgerliga livsformen var angripen i roten. Han sökte med alla tillåtna medel – inte minst humor och satir – förklara och försvara den. Livet, menade han, bör förutom plikter rymma något av det upptågsaktiga, det festliga och djärva. Man borde trösta de bedrövade, hylla de förtjänta och inse att bakom det mänskliga fyrverkeriet ruvar sorgen.

Alla stora operor slutar tragiskt, brukade Unger skriva.

Gunnar Unger var kosmopolit och europé, det i en tid då Europasamarbetet i socialdemokratins Sverige väckte misstankar. Han ville helhjärtat ansluta oss till EG som det då ännu hette. Vad han skulle ha tyckt om dagens EU med dess byråkrati och helt nya strävanden kan man bara gissa. För honom var den hyfs och självkännedom som kristendomen och kulturen kan ge avgörande, inte enbart materiella framsteg och materiellt välbefinnande. Ingen har ännu riktigt tagit upp hans fallna mantel – men inte är det för sent att göra det.

Se även Svensk Tidskrifts recension av En stridslysten drömmare. Gunnar Unger som journalist och opinionsbildare.

Carl Johan Ljungberg

11 Responses to “Gunnar Unger – den borgerlige världsmannen”


  1. 1 Patrik P januari 6, 2010 kl. 4:08

    Nu har det pratats om den här boken i några veckor. Folk har kommenterat och recenserat den lite till höger och vänster.

    Men ändå finns den ingenstans. Inte på någon webbshop och i övrigt ingen annan stans heller.

    Var kan man köpa den och, om inte än, när släpps den?

  2. 2 Vesslan januari 7, 2010 kl. 14:39

    Jag håller med Patrik P, det är läge att börja nytrycka boken. Den griniga Onkeln skulle verkligen kunna tillföra något i samtidens annars så trista idédebatt.

  3. 3 Filip januari 7, 2010 kl. 15:13

    Tror Patrik P. refererar till Ljungbergs nya bok som inte ännu verkar gå att beställa.

    Vill man ha tag på Onkel H:s hädelser kan man köpa dem lätt på t ex http://www.antikvariat.net eller http://www.bokborsen.se till humana priser.

  4. 4 Mr Knök januari 7, 2010 kl. 16:11

    Patrik P:

    Svensk Tidsskrift skriver följande efter Per Dahls recension:

    Skriften kan beställas från:
    Klubben Brunkeberg
    c/o Carl-Gustaf Hammarskjöld
    Värtavägen 14
    115 24 STOCKHOLM
    Tel. 073-045 68 72

    Konstigt nog finns inte skriften upptagen av Kungliga Biblioteket och dess katalog, trodde att det var lag på att alla böcker skulle skickas dit?

  5. 5 Robsten januari 9, 2010 kl. 18:23

    Ja, denne Unger hängde på Operan och i Torekov. Intressant, men vad arbetade han med egentligen?

  6. 6 Staffan Andersson januari 9, 2010 kl. 20:57

    Mr Knök,

    Ibland tar KB ganska lång tid på sig. Tryckerierna är pliktiga att leverera till pliktleveransbiblioteken. Ligger tryckeriet utomlands (vilket är alltmer vanligt) övergår denna plikt på förlaget. Många förlag har dålig koll på detta eller slarvar. Det finns därför all anledning att bevaka att den hamnar i Libris.

    Att föreslå boken för inköp till ens lokala bibliotek är ett bra sätt att öka spridningen.

  7. 7 Patrik Magnusson januari 10, 2010 kl. 0:32

    Ja, denne Unger hängde på Operan och i Torekov. Intressant, men vad arbetade han med egentligen?

    Unger var främst tidningsman, vilket också framgår av artikeln. En liten del av hans produktion kan den trogne T&F-läsaren avnjuta i form av våra återkommande Saggitarius-artiklar. Under kriget var han också tjänsteman vid informationsstyrlesen.

    Är du intresserad av att fördjupa dina kunskaper i ämnet Gunnar Unger finns ju också möjlighet att införskaffa en nyutkommen bok i ämnet😉

  8. 8 Robsten januari 10, 2010 kl. 11:07

    Tack Patrik, det framgick av artikeln att Unger då och då slängde in en krönika i våra tidningar, jag undrade om det gick att leva på detta enkom. Går det att tjäna sitt levebröd i dag på Ungers aktivitetsnivå? Det beror ju såklart på hur många artiklar Unger ”slängde in”. han kan ju förvisso ha varit ganska produktiv trots sitt ”hängande” på olika syltor.

  9. 9 Dag Elfström januari 10, 2010 kl. 14:41

    Robsten:

    Unger var under 50- och 60-talen heltidsanställd som ledarskribent på SvD. Sådana finns som bekant även idag.

  10. 10 Dag Elfstöm januari 17, 2010 kl. 16:18

    Staffan, Mr Knök:

    Nu är faktiskt boken tryckt i Sverige. I min egen stad Linköping t
    om.

    Men ännu lyser den med sin frånvaro på http://libris.kb.se , vad göra?

  11. 11 Söderbaum januari 25, 2010 kl. 19:12

    Carl Johan hälsar att beställningar och frågor kring hans bok gärna också tas emot av honom på: ungerboken@gmail.com


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,543 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar