GÄSTKRÖNIKA: Jan Kallberg

DET ÄR DAGS ATT RIVA FOLKHEMMET

Det är egentligen inte fel på Sverige – det är svenskarna som är problemet. Det allmänna inställsamma beteendet mot stat och offentlig överhöghet som bara ger oss fragment av de liv vi skulle kunna ha om vi hade frihet, rätt till våra resurser och en sund konservativ samhällsordning med individen före staten.

Den egentliga frågan som ligger där i botten av grytan är för vem lever man – vilket kan verka främmande men om det finns en sammanslutning där ute som tar 55 % av din produktivitet bör du ställa dig den frågan. Om stat, kommun och landsting tar 55 % av din produktivitet – och eftersom du lever, äter och dricker som allt annat än en pensionär kan det vara högre – bör du fråga dig för vem du lever. Det kan vara traumatiskt att tänka att du arbetar och ligger i för offentlig sektor.

Rent generellt skulle det inte vara ett problem om vi hade flera liv och samtliga var eviga. Då kunde vi slösa bort hälften och mer därtill för andra att finansiera alla de konstigheter de tycker är viktiga – oavsett vad vi tycker. Verkligheten är att vi har ett liv och det är kort.

Det innebär att det är viktigare att beskatta dig för saker du aldrig skulle köpa eller tjänster som är dig fjärran, medan du inte kan ge din egen familj vad de behöver. Ert liv är sämre, hårdare och mera krävande därför att någon tar det mesta av de resurser ni får fram.

Då plötsligt kliver det in en ny figur på banan: verkligheten. Det är en figur som inte är så kul och ibland rätt jobbig. Men när vi väl står där med verkligheten inser vi att vi har ingenting att vinna på att understödja den gällande svenska samhällsordningen eftersom den utnyttjar oss som boskap för att mjölka ut vår produktivitet. Denna insikt kan nästan vara religiös men när den kommer är man höger och vaccinerad från Folkhemmets fiktiva verklighet.

Det kan kännas lite ensamt i början att ha den insikten. Men som varje mogen människa säger man ”whatever” och vandrar vidare. Efter ett tag inser man att andra borde förlösas från detta kollektivistiska ok och man börjar bli aktivist. I detta stillastående samhälle skulle man kanske säga rabulist, eftersom vi med kraft borde riva Folkhemmet med en inställning som har mer att lära av Maximilien de Robespierre än av Florence Nightingale.

Människor har en rätt till lagar som går att förutse, att slippa författningsfientlig politisk korrekthet, att få behålla en betryggande merpart av de resurser de lyckas skrapa ihop och att leva i ett samhälle som sätter individ och familj före stat och myndighet. Det är inte mycket man önskar mer än en generell dräglighet under de år vi bebor denna planet. Inte ens detta unnar Folkhemmet oss, utan vår lilla spröda tid här i mänskligheten skall konsumeras av partier, överhet och staten. Vore det inte rätt skönt att göra rent hus med det offentliga Sverige och återfå en statskalender på fyrtio sidor med tolv myndigheter? Behöver verkligen en stat som är befolkningsmässigt som en förort till Hong Kong över femhundra myndigheter och statliga organ?

Detta övermogna samhälle har slutat växa och inlett förruttnelsen. Vill du med din tid och resurser betala för att försöka fördröja detta eller vill du medverka till att detta uttjänta konstruerade klassamhälle, som är en rap ur industrialismens gap, ersätts med något livskraftigt, mänskligt och framåtblickande?

Ifrågasättandet börjar med dig, inte din granne. Du kan ifrågasätta den gällande ordningen. När du inte längre är slav för den offentliga sektorn är du fri. Ingen föddes in i den här världen som slav åt ett myndighetsmaskineri som gräver ut ditt innanmäte så att det bara blir ett hummerskal kvar.

Var och en formulerar sitt eget motstånd, men jag uppmanar dig att köpa hem en sexpack Ramlösa, eller alkoholalternativ, och ta dig en riktig funderare om du ställer upp på detta. Engelbrekt brände ner fogdeborgar. Det är en fin svensk tradition. Man behöver inte skämmas för att man helst ser länsstyrelsen som en förkolnad ruin. Om det låter extremt, så är det ändå mer extremt att tvinga människor att förspilla sitt liv åt att underkuvas, förtvina och tjäna en samhällspåbyggnad. Det är ett förakt för skapelsen, mänsklighetens unikhet, och det liv vi fått.

Höger har aldrig varit så modernt som nu, för aldrig har så många svenskar varit så trötta på så få. Den statliga hegemonin och dess utsugande elit har aldrig varit svagare i det intellektuella fängelse vi gemensamt tvingas kalla Folkhemmet. Nu är det valår. Ditt ställningstagande emot överheten och för frihet har möjlighet att påverka. Du kan driva politik. Nätet är vidöppet för dina idéer, prata politik i bastun och titta lätt mot de glödande stenarna om någon säger emot, säg emot när du har tillfälle och du kommer att ha framgång. Du blir förvånad hur många gånger du kommer att sparka in öppna dörrar.

    Jan Kallberg är doktorand i Public Affairs vid University of Texas at Dallas samt M.A. Political Science vid University of Texas at Dallas, jur.kand./LL.M. från Stockholms Universitet och tidigare reservofficer. Han har gett ut tolv böcker samt bloggar på http://kallberg.blogs.com. Senaste boken handlar om den politiska effekten av offentlig sjukvård sett ur ett amerikanskt perspektiv: ”How Socialized Health Care Will Radically Change America”.

6 Responses to “GÄSTKRÖNIKA: Jan Kallberg”


  1. 1 Rune februari 20, 2010 kl. 17:20

    ”Det är egentligen inte fel på Sverige – det är svenskarna som är problemet.”
    ———————–
    Detta är ju alla Riksdagens partier från vänster till höger helt överens om.

  2. 2 Cavatus februari 20, 2010 kl. 18:27

    En klockren betraktelse ur ett underifrånperspektiv. Tack för denna!

  3. 3 Populisten februari 20, 2010 kl. 23:04

    Jo visst kan man hålla med i detta. Men vad ska man ta sig till? Kverulera i bloggosfären? Bli rättshaverist? Eller kanske bli galen och springa till skogs?

    Inget verkar varken loggande eller ledande till samhällsförändring. Jag tror man måste börja i det lilla. För att travestera JFK:

    Fråga inte vad samhället kan göra för dig,
    fråga inte heller vad du kan göra för samhället,
    fråga vad du kan göra för dig själv och dina närmaste.

  4. 4 Cavatus februari 21, 2010 kl. 23:54

    Ja, vad kan man göra? En sak är att få folk att öppna sina ögon och se sanningen. Det är inte lätt i dagens förljudna mediesituation.

    Jag har gjort en pdf att skriva ut och sätta upp på anslagstavlor och i portuppgångar. Då försöker man ju i alla fall att göra NÅGOT även om det kan kännas fjuttigt. För man vill ju omvända och informera HELA VÄRLDEN, eller åtminstone svenskarna.

    Filen finns att ladda ned på min svenska blogg (www.aktualia.wordpress.com) i högermarginalen en bit ned i en svart ruta. Filen heter webbsidesreklam. Klipp upp flikarna nedtill före affischering. Dra gärna ditt strå till stacken och kom med fler förslag för att sprida sanningen.

  5. 5 Populisten februari 22, 2010 kl. 11:34

    Cavatus, måhända är affischering nåt man kan ta till men jag undrar om målgruppen verkligen tar till sig budskapet. Risken är stor att de bara tycker det är extremhögertokigheter.

    Min poäng var att man påverkar sin omgivning mest genom att vara ett föredöme. LEV ett högerliv. Avstå från bidrag så långt det går. Sök privat barnomsorg för dina barn. Skotta rent gatan utanför ditt hus fast det kanske är ”kommunens jobb”. Osv. Visst du kommer fortfarande att vara tvungen att via skatten betala för den ”service” du inte utnyttjar, men ju fler i din närhet du får att kliva av folkhemmet ju fler kommer ogilla skattetrycket. Dessutom är det bra för samvetet att kliva av och ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

  6. 6 Johnny maj 5, 2010 kl. 15:40

    ”Vore det inte rätt skönt att göra rent hus med det offentliga Sverige och återfå en statskalender på fyrtio sidor med tolv myndigheter?”

    Det här skulle jag vilja veta mer om. Vilka 12 myndigheter handlar det om och vad är skrivet på dessa 40 sidor?

    Någon som vet?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar