Vem skyddar oss i snabbtågens värld?

Även publicerad i Världen Idag 22/3

Fort, snabbare än vi tror, är vi del av en verklighet som man på Bibelns tid aldrig kunnat drömma om. En verklighet där inte bara dadlar, kameler och vattenhämtning vid brunnen är passé, utan där normalindividen far som en osalig neutron kring ett snurrande atomklot. Den som tvivlar kan ta del av påtryckningsprojektet Europakorridorens plan att knyta vårt land in i en tekno-finansiell framtid där vi ska kunna nå kontinenten snabbare än det förr tog att fara från Växjö till Jönköping. Den uppryckta järnvägen utmålas som ett drömmål, samtidigt som människors oro för att mista sin förankring avfärdas med behandskade teknokrathänder.

Stödet för denna orgie i uppgraderingar sägs vara massivt. Svenskarna vill det verkligen, låter man förstå. Städerna, i gestalt av frustande kommunala chefer (ibland för att passa europeiska norm kallade ”borgmästare) står på tårna för att utforma kommunikativa knutpunkter, högtek-platser med ”tusentals” bostäder. I sin ”närhet” sägs exempelvis förtjusande municipalsamhällen som Mjölby ha en halv miljon människor, det nya konsumtionslivets kanonmat. Vem talar mer om susande skogar eller blanka sjöar? Har för övrigt det smålarviga projektet ”Twin Cities”(Norrköping i armkrok med Linköping) övergivits? Skulle då inte åtminstone landets kristna kommunalledare vara annorlunda? Käre läsare, det är inte givet. Ta bara del av vad Acko Ankarberg Johansson (veterligen ännu KD) vill göra med ”Smålands Jerusalem”: ”Fyrdubbla möjligheter för glödheta Jönköping – En miljon människor kommer att kunna nå hit inom en timme – Nu eller aldrig!” Och så vidare.

Att även Stockholm ska med på tåget märks nu i det så kallade Västra City-projektet som vidgar och förtätar stadens mittkvarter intill oigenkännlighet. Vad allt detta än ska kallas till bokstaven, så är andan kyligt teknokratisk. Gäller då förnuftiga överväganden alls mera? Eller har vi drabbats av en sådan svår framstegs- och planläggningsyrsel att våra ledare glatt avsvär sig allt var tidigare svenskar höll heligt och dyrt? Upphetsningen väljs som metod, kanske för att väcka de uttråkade respektive döva de ängsligas motstånd. Men projekt som är helt oemotståndliga gör oss snarast misstänksamma.

Den tyske tänkaren Willhelm Röpke beskrev lusten att slå ihop till allt större enheter och föra ihop besluten som en drift att nå ”termitstaten”. En lugn tillväxt i små samhällen med lokal puls var i stället hans recept. Skulle inte Sverige, vars stora tillgång är våra lokala miljöer med deras natur och historiska byggstil, kunna söka fördjupa och inte krossa det ”lilla samhället” respektive anpassa det mer varligt till omvärlden?

Mina läsare, tappa inte huvudet inför tekcentra och höghastighetståg. Och tar er i akt för upprymda kommunalpolitiker!

Carl Johan Ljungberg

13 Responses to “Vem skyddar oss i snabbtågens värld?”


  1. 1 Oskari mars 25, 2010 kl. 13:46

    Snabbtåg, vilket i de flesta fall kräver investeringar i nya spår, är en otroligt dyr kommunikationsform som kräver hög befolkningstäthet för att vara ekonomiskt försvarbar. Det som lönar sig på den tättbefolkade kontinenten gör det definitivt inte i glest befolkade Sverige/Norden.

    Här borde vi istället satsa på att hålla liv i och bygga ut det vägnät vi redan har kompletterat med regionala flygplatser. Höghastighetstågen är vår tids kanalbyggen!

    Orsaken till att politiker av alla slag gillar höghastighetståg är att det låter ‘grönt’ i största allmänhet samt ger möjlighet till stora statliga investeringar. Samtidigt är de ofta dåligt ekonomiskt skolade.

    Tåg innebär en stor fast initialkostnad som kräver högt utnyttjande för att löna sig. För att höghastighetståg ska löna sig i Sverige skulle man behöva koncentrera befolkningen ännu mer till storstäderna, kanske i en korridor mellan Stockholm och Malm.

  2. 2 Populisten mars 25, 2010 kl. 14:50

    Oskari,

    Jag har aldrig förstått den typen av resonemang. Är det inte just ett stort och glest befolkat land som behöver bra infrastruktur för att människor ska komma närmare varandra? Det är skam att inte våra storstadsregioner redan är ihopknutna med båda snabbtågslinjer och motorvägar!

    För övrigt är den stora vinsten med nya linjer för snabbtåg inte att människor kommer att kunna resa snabbare utan att plats på befintliga spår frigörs för godstransporter. Det är redan ett reellt problem för industrin i Sverige att spåren är fulla och det kommer bara att öka eftersom ”alla” vill flytta transporter från väg till järnväg.

    I övrigt håller jag dock med Carl Johan Ljungberg att vi borde sträva att bygga samhället från de små enheterna. Men ska de vara öar i ett ödsligt hav eller noder i ett kommunicerande nät?

    (”en osalig ELEKTRON kring ett snurrande atomklot” ska det vara i den fysikaliska korrekthetens namn)

  3. 3 Oskari mars 25, 2010 kl. 16:51

    Populisten,
    Tåg är en kommunikationsform med mycket stora initiala investeringskostnader (ca 4-5 ggr så dyrt per km som en motorväg) och relativt liten flexibilitet (när rälsen väl ligger där går den inte att flytta). Därför lönar sig tåg endast när man har mycket hög och jämn beläggning och avstånden som man behöver knyta samman inte är för stora.

    I Sverige har vi både stora avstånd och låg befolkningstäthet. Stockholm, för att inte tala om Göteborg och Malmö och allt däremellan, är mycket små städer ur europeiskt perspektiv. Rälstransporter inom städer är dock en annan fråga, här finns det ett verkligt behov med stora och jämna strömmar med människor och relativt små avstånd.

    Sverige borde satsa på lägre skatt på fordonsbränslen så att folk kan bo kvar utanför storstäderna. Fortsätter man den inslagna vägen med allt högre skatter på fordonsbränsle och subventionerar dyra tågprojekt tvingar man allt fler människor att bo allt trängre i några få tätorter (vilket i sin tur leder till att existerande infrastruktur utanför dessa tätorter, ex. bostäder, sjukhus, vägar, skolor, etc.) inte utnyttjas till fullo medan den infrastruktur som finns i tätorterna blir överutnyttjad med bl.a. betydligt högre boendekostnader och större trängsel som resultat.

    Så NEJ till snabbtåg och fortsatt urbanisering. JA till en decentraliserad transportinfrastruktur (dvs privata bilar och vägar) och en levande landsbygd.

  4. 4 Allianspartisten mars 25, 2010 kl. 17:13

    Oskari,
    Du missar två fundamentala parameter i ditt resonemang.

    Det första parametern är restiden som genom verkliga höghastighetståg kan bli mycket attraktiv. Här talar vi om hastigheter som gör att restiden blir hälften eller kanske i vissa fall tredjedelen av den tid som det skulle ta att åka bil, även om det i bilfallet är frågan om motorväg.

    Den andra parametern är energiåtgången och miljöperspektivet. Här går det inte att komma ifrån att ”enstaka” biltransporter inte är det mest optimala alternativet i alla lägen.

    Själv ser jag fram emot snabbtåg och detta mest utifrån det egoistiska perspektivet att slippa tillbringa så mycket tid i bilen på våra motorvägar i mitt ständiga resande mellan de större städerna i södra delen av vårt land.

  5. 5 Oskari mars 25, 2010 kl. 17:49

    Visst, när rälsen väl är betald (i synnerhet om den är betald av någon annan och det inte återspeglas i biljettpriset) så är det trevligt att åka tåg.

    Vad jag vänder mig emot är den närmast reflexmässigt positiva attityden bland politiker att ”självklart ska vi också ha höghastighetståg” med argumentet att ”det är ju miljömedvetet att åka tåg” och (okunniga politikers yttersta argument) ”det lönar sig i längden”.

    Är du beredd att betala 2000 kr för en enkel Stockholm-Malmö med ett höghastighetståg? Är du beredd att betala 50% för bensin för att finansiera detta? Är du beredd att betala högre skatter (för den nya infrastruktur som måste byggas när allt fler tvingas flytta från landet till storstäderna) och mer för att bo (när mer personer ska konkurrera om bostäderna i tätorterna)?

    Det är en sak att tycka att höghastighetståg är bra rent generellt och trevliga att åka med, sen måste man även beakta lönsamheten och vem som ska finansiera det hela.

  6. 6 Allianspartisten mars 25, 2010 kl. 19:18

    Oskari,
    ”Är du beredd att betala 2000 kr för en enkel Stockholm-Malmö med ett höghastighetståg? ”

    Det beror ju helt på vad alternativkostnaden är. Om jag på detta sätt kan få 3-4 ytterligare arbetstimmar istället för att sitta helt ”inproduktiv” på vägen jag då kan det mycket väl gå att räkna hem då mina ”inproduktiva 3-4 timmar” kostar mer än 2000 kr.

    Åter för mig som reser mycket i arbetet är restiden oerhört viktig och då kan jag inte se annat än att snabbtåg är ett intressant alternativ.

  7. 7 Vilhelm Skytte mars 25, 2010 kl. 19:19

    Varför tåg ELLER bil? Varför inte både höghastighetståg och bilfrämjande med bra motorvägar och låga bränsleskatter?

  8. 8 Oskari mars 25, 2010 kl. 20:41

    Jag har inget principiellt emot tåg. Jag åker tåg till arbetet varje dag och skulle verkligen inte vilja byta mot de som får sitta i bilkö.

    Vad jag vänder mig emot är alla de som reflexmässigt tror att höghastighetståg passar i alla situationer och alltid är bättre med motiveringen att det är ”bra för miljön” och att ”nere på kontinenten…”.

    Tåg, och i synnerhet höghastighetståg, passar givet vissa väldigt specifika förutsättningar – en hög befolkningstäthet som garanterar ett intensivt utnyttjande. För större delen av Sverige är detta inte fallet. Vi är, på de allra flesta platser, ett land där folk bor utspritt.

    Visst, det kan finnas enskilda individer som är beredda att betala bra för få snabbtåg, men det är en dyr investering som det krävs att många är med och betalar för. Det är där jag är tveksam. Hur många är det som åker med X2000 idag? Flyget är definitivt snabbare och oftast billigare och punktligare än tåget.

    Sverige (och i synnerhet våra ‘gröna’ och ‘röda’ regeringar) har dessutom ett mycket dåligt track record vad gäller rälsburna investeringar. Botniabanan och tunneln i Malmö är några av våra mest slösaktiga infrastrukturinvesteringar under det senaste decenniet.

  9. 9 Populisten mars 26, 2010 kl. 10:42

    Oskari,

    Jag känner väl till kostnaden för järnvägsbyggen eftersom min profession är järnvägsmannens. Det är naturligtvis inte helt enkelt att göra en kostnad mot nytta-kalkyl för dessa investeringar eftersom så mycket av nyttan är sekundär, men de som gjorts på senare år i Sverige har gett större förändringar än man kan tro. Byggena av Mälarbanan och Svealandsbanan har inneburit att människor kan bo i Eskilstuna eller Västerås och arbeta i Stockholm; Mälardalen har integrerats till en region på ett helt nytt sätt. Den lilla trafik som redan finns på Botniabanan har fått bort ca. 150 timmerbilar i veckan från vägarna. Bara för att ta några exempel.

    Återigen: det handlar inte främst om persontrafik. Den stora nyttan med höghastighetsbanor är att vi kan få in fler godståg på dagens spår. Men du kanske istället tycker att vi ska minska dagens persontrafik för att få plats med fler godståg? Dessutom kan man inte alls säkert säga att det blir väldigt dyrt ens om biljettpriserna (samt godstrafikavgifter ska tilläggas) ska betala investeringen . Arlandabanan är byggd av det privata konsortium som också driver trafiken och har ändå inte dyrare biljetter än att folk åker med tåget.

  10. 10 Oskari mars 26, 2010 kl. 13:28

    @ Populisten,

    Som sagt, jag har inget principiellt emot järnvägar. Under rätt förutsättningar. Vad jag vänder mig emot är den reflexmässiga inställningen att järnvägar, och i synnerhet höghastighetståg, alltid är en bra investering utan att man gjort någon verklig kalkyl. Oftast motiveras de till slut med löst hållna miljöargument.

    Baksidan av tåginvesteringar brukar ofta vara att privatbilismen straffas ännu mer. Om rälsbunden transport främst gynnar tätorter så är bilen det transportmedel som möjliggör ett decentraliserat boende. Om ökade satsningar på höghastighetståg skall finansieras/gå hand i hand med ökad straffbeskattning av privatbilism kommer det att innebära ytterligare ett slag mot mindre orter och landsbygden.

    Rent principiellt, tåg främjar centralisering medan bilism möjliggör decentralisering.

  11. 11 Populisten mars 26, 2010 kl. 22:14

    Oskari,

    Inbiten billist som jag är, trots att jag jobbar med järnväg, så förstår mycket väl bilens betydelse för människor. Både i stad och på landsbygden. Men jag ställer inte upp på att man ska ställa dessa transportsätt emot varandra. De kompleterar varandra när systemet fungerar som det ska.

    Att tåg skulle främja centralisering är inte en allmängiltig sanning. Om man ser på det svenska tågnätet så kan man kanhända tro detta, men detta är ju en effekt av ett centralistiskt politiskt system. Under den första delen av 1900-talet fanns tvärtom ett tågnät som nådde ut i de allra minsta orterna. De olika smalspårsnät som t.ex. fanns i Småland och anslöt till det stambanorna med gemensamma stationer knöt småorter i landsbygden till den stora världen.

    För övrigt är inte motorväg direkt gratis det heller. Spontant är jag inte ens säker på att det är billigare per kilometer.

  12. 12 Jörgen Mattsson mars 27, 2010 kl. 7:45

    Hur fort det än går kommer det aldrig någonsin att gå TILLRÄCKLIGT fort. Det kommer alltid att finnas ytterligare minuter att vinna.

  13. 13 samuel k mars 29, 2010 kl. 21:51

    Mitt kära Småland och Jönköping försvinner inte för att jag kan åka till Stockholm på en timme. Go Acko!!!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,732 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar