SD och skolkampanjerna

En lokalavdelning för MUF delar ut flygblad för kampanjen 'Jag älskar Sverige'.

Eftersom man kan uppfattas som att man sympatiserar med Sverigedemokraterna om man från skolledningens sida låter dem komma och kampanja på ens skola, är det många skolor som inte vill släppa in Sverigedemokraterna under valår. Men eftersom vi har yttrandefrihet i Sverige – åtminstone inskrivet i grundlagen – så har Skolverket formulerat reglementet så att antingen släpper man in alla politiska ungdomsförbund eller inga. Med ”alla” kan skolorna själva välja om det bokstavligen innebär samtliga, eller enbart de partier som finns representerade i riksdag, kommuner och landsting. I båda fallen innebär det att många skolor skulle behöva släppa in Sverigedemokraternas ungdomsförbund. Så många skolor har istället beslutat att inte släppa in något ungdomsförbund överhuvudtaget.

Detta har nu MUF och SSU ”gått samman” för att verka emot, läser jag i dagens GP [Del 2, ”Utestängningen upprör”, ännu inte på nätet]. De tänker överklaga alla beslut från skolor som inte släpper in dem till domstol, och alla lärare som tar kampanjmaterial kommer de att polisanmäla för stöld. Som MUF-ordföranden Niklas Wykman uttrycker saken ”jag tror att Jytte [Guteland, SSU-ordföranden] är bättre på att förklara vad SSU och Socialdemokraterna vill och tänker, än vad en lärare i samhällskunskap är”. Jag för min del är i och för sig övertygad om att Niklas Wykman är en ganska värdelös representant för både konservatism (som det alltjämt finns en betydande del anhängare av inom MUF), höger, antiradikalism (även kallat moderat politik) och borgerlighet överhuvudtaget med sin snällistiska vänsterliberalism – men det är en bisak i det här sammanhanget. I just detta har han faktiskt rätt.

Både Guteland och Wykman argumenterar i artikeln för skolkampanjernas stora värde under valår. Det har förstås ett enormt stort värde, inte bara för ungdomsförbunden och partierna utan självklart också för de uppväxande medborgarna varav många gymnasister redan i år ska rösta för första gången – och för demokratin. Ett påstående som det nu här följande skulle aldrig komma från representanter för SSU eller MUF, men en viktig grund för en fungerande demokrati är och förblir medborgarnas kunskap om både faktiska ståndpunkter och skillnader inom det politiska fältet. Det borde vara självklart och okontroversiellt, men ett sådant påstående leder genast till slutsatsen att det finns många medborgare som inte har tillräcklig information för att kunna rösta på det sätt som är bäst för dem själva. Medan förra sekelskiftets politiska rörelser tog sig an detta genom folkbildning, så håller vi istället nere både folkbildningen och yttrandefriheten genom s.k. politisk korrekthet. Men självklart borde vi ägna oss mer åt folkbildning nu i det informationssamhälle vi lever. Och folkbildning om olika politiska rörelser är något av det allra mest grundläggande för demokratin, det är ofrånkomligt.

Jytte Guteland säger i artikeln att ”den representativa demokratin bygger på att människor skall engageras”. Detta håller jag inte alls med om. För mig handlar demokrati om att människor engagerar sig, och den representativa demokratin ska därmed handla om att de som engagerar sig väljer politiker som ska representera vad de tycker och tänker på en högre nivå. Detta är någonting helt annat än att medborgarna engageras av politikerna, så som Jytte Guteland uttrycker saken.

Genast berör vi i detta också ämnet olika syn på demokratin som sådan. Att vara med och välja landets styre är i en demokrati den allra mest grundläggande rättigheten. Att bli engagerad av politikerna är i en rättsstat och ett fritt civilsamhälle – den samhällsordning som konservativa omhuldar – något man ska ha rätt att slippa. Och i det moderna informationssamhället borde det vara förbjudet att undanhålla medborgare information som är avgörande för att de ska kunna rösta för det de tycker är bäst.

De skolledningar som inte tycker att Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund har något att komma med borde onekligen lita på att representanter för andra politiska ungdomsförbund – som delar den uppfattningen – både har mer övertygande politiska budskap och kan visa på att Sverigedemokraterna har fel. Appropå detta med att hålla med om små men viktiga bitar medan man inte håller med om helheten, som plötsligt blev en röd tråd i detta inlägg, så vet läsarna här att jag inte har mycket till övers för USA. Men jag måste säga att är det något vi har att lära oss från det stora landet Over There, så är det att visa större respekt för vårt lands konstitution/grundlag.

Jakob E:son Söderbaum

4 Responses to “SD och skolkampanjerna”


  1. 1 FredrikN april 27, 2010 kl. 15:36

    Är man myndig borde man själv kunna söka upp kunskap om partierna. Men problemet är att de flesta i gymnasieåldern inte har denna mognad. Höj rösträttsåldern till 25.

  2. 2 Allianspartisten april 27, 2010 kl. 18:18

    Besök från ungdomsförbunden på gymnasieskolor är viktiga och uppmuntrar till ett politiskt intresse.

    Själv minns jag med stor glädje hur jag vid just en sånt här besök, inför valet 1979, hade en mycket uppfriskande diskussion med en företrädare för Kommunistisk Ungdom, KU, (…ja det var på den tiden som kommunistpartiet faktiskt vågade stå för sitt rätta jag och inte som idag döljer sig bakom dimridåer).

    Utan att på något sätt framhäva min egen roll, för flera deltog i diskussionen, tror jag att om någon före KU’s besök haft funderingar att rösta på kommunistpartiet (VPK hette det visst vid denna tidpunkt) så var nog dessa tankar mindre aktuella efter besöket. Jag har en känsla av att KU vid denna tidpunkt stod för åsikter som var extremare än sverigedemokraternas är idag.

    Vi behöver inga rektorer som agerar åsiktspoliser utan här tror jag, trots skolväsendets nuvarande status, att gymansieelever är kapabla att ta in och värdera de åsikter som framförs.

  3. 3 Jörgen Mattsson april 27, 2010 kl. 18:42

    Det är klart att skolungdomar ska klara att konfronteras med SD:s åsikter. I den moderna skolan ska man ju ”tänka kritiskt” och då bör man ju komma i kontakt med de idéer man ska tänka kritiskt” om. Fast då är det kanske risk att man börjar tänka FÖR kritiskt…

  4. 4 p a april 27, 2010 kl. 19:51

    Bra om man har yttrandefrihet i skolorna. Men i media stoppas det fria ordet, man har ingen yttrandefrihet, fri media, bloggare, youtube etc. blir de som folk litar till mest. Den stora politikbloggen heter:

    http://politisktinkorrekt.info/


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar