Kampen om kunskapen: socialdemokratin och friskolorna

Genom sitt bland demokratiska stater världsrekordlånga regeringsinnehav – 65 av 89 år sedan den allmänna rösträtten infördes – har socialdemokratin och dess idéer kommit att bli något av en statsreligion i den i övrigt alltmera sekulariserade svenska offentligheten. I regeringsställning framhåller socialdemokraterna som bekant också både sin allsmäktighet och sin ofelbarhet. De tycks t.o.m. ha adopterat det kristna budordet ”du skall inga andra gudar hava jämte mig” – i betydelsen att ingenting ska få vara bättre än (s)taten.

Frågan om decentraliserad grundskole- och gymnasieutbildning är bara ett av många exempel på detta. Sedan 1970-talet har socialdemokratin nitiskt motarbetat de olika försök som gjorts från borgerligt håll till att bryta centralstyrningen av skolan. Först de borgerligas strävan att decentralisera besluten om skolan till kommunal nivå, därefter regeringen Bildts friskolereform, och idag kritiserar socialdemokratin högljutt det faktum att det överhuvudtaget existerar friskolor. Det huvudargument som framförs är att alla ska ha lika rätt till en bra skola. På frågan hur friskolor som företeelse egentligen förhindrar denna rätt, vilken man för all del borde försvara i ett välfärdssamhälle värt namnet, är svaret allt som oftast att friskolor är sämre än kommunala skolor. Men det är inte sant.

Dåliga skolor finns överallt

De bästa grundskolorna och gymnasieskolorna är inte kommunala skolor utan friskolor. Problemet är att även de sämsta skolorna är friskolor, och dessa sticker därmed ut ur mängden på ett negativt sätt och får klä skott för alla friskolor. Men självfallet är det inte ett argument mot friskolor som fenomen att somliga av dem är riktiga bottennapp som rent ut sagt snuvar sina elever på den utbildning som Skollagen tillskriver dem som medborgerlig rättighet.

Ett annat stort bekymmer är betygsinflationen – det är tydligen 20 ggr (!) lättare idag att få MVG i alla ämnen än det var när jag tog studenten 1998 vid ett av Sveriges tre bästa gymnasier: friskolan Sigrid Rudebecks i Göteborg. I och med detta blir det ju väldigt svårt att avgöra både vilka skolor och vilka elever som är de bästa. Men betygsinflationen är inte friskolornas fel, även kommunala skolor vill förstås hävda sig genom att utexaminera många med högsta betyg. Här är det enda område där jag finner centralstyrning inom skolväsendet önskvärt: man borde ha fler betygsgrundande nationella prov (eller rentutav återinföra den gamla hederliga studentexamen).

Fritt tänkande hotar makten

Vänsterblockets veritabla hat mot friskolor handlar snarare om det fria tänkandet som hot, än om vaktslåendet av bästa tänkbara utbildning för alla. I grunden finns ett prestationsfientligt jämlikhetsivrande och förstås ”Jantelagen” – ingen ska ha bättre förutsättningar än någon annan.

Det bakomliggande syftet med att socialdemokratin och vänstern slåss med näbbar och klor mot allt vad decentralisering av skolväsendet heter, är förstås att socialdemokratin länge hade monopol på medborgaruppfostran och mycket väl förstår hur betydelsefullt det var för att kunna stöpa alla elever i samma socialistiska form och konditionera dem att bli goda, tillräckligt lydiga medborgare i det socialdemokratiska samhället.

Allt som kan ge perspektiv på detta är naturligtvis ett mycket stort hot mot den socialdemokratiska ”statsreligionen”. För att inte tala om hur hela det socialdemokratiska samhällsbygget (se gärna min bok Betongväldet, Empron 2007) riskerar att krackelera av intellektuellt och attitydmässigt ifrågasättande från olika växande grupperingar med andra åskådningar än de som (s)taten godkänt.

Det sociala ansvaret

Alternativet med ett offentligt skolmonopol – socialisternas utbildningspolitiska krav i klasskampens namn – skulle vara att alla lär sig samma saker. Detta är inte självklart någonting positivt för samhällsutvecklingen. Betänk det gamla ordspråket att i en församling där alla tänker lika blir det inte mycket tänkt. Mångfald är bra – både för perspektiv och för konkurrens. Därför är det utmärkt också för ett lands faktiska välfärd att friskolor finns.

Vad fyller då kommunala skolor för uppgift? Jo, rimligen att sätta en miniminivå – som ska vara bra – och att tillgodose de sämre rustade medborgarnas rätt till utbildning. Men, och detta är viktigt, skolväsendets syfte kan inte vara att ge alla en miniminivå av kunskap. Istället borde det syfta till att maximera folkets kunskapsnivå. Lika viktigt som det är att svaga elever inte lämnas på efterkälken, är det för elever från familjer med kunskapskultur att få utmaningar som är personligt lämpade för dem att ta sig an. I det informationssamhälle som vi idag lever, där kunskap har blivit en nödvändighet för den personliga välfärden, borde det vara självklart att satsa på skolväsendet. En seriös sådan satsning kan i realiteten aldrig gå ihop med socialistisk utjämningspolitik.

Släpp konkurrensen fri

Konkurrens behövs för att sortera ut det bästa, som därmed kan bli ett föredöme. Det är de som på ett POSITIVT sätt sticker ut ur mängden som ska uppmärksammas – särskilt viktigt är detta just ifråga om olika skolor, drivhusen för de plantor som så småningom ska utgöra den frodiga trädgård som det svenska välfärdssamhället under andra omständigheter än de socialistiska skulle kunna vara. De skolor som i ett konkurrensutsatt skolväsende lär upp de mest bildade, hederliga, ansvarstagande och självgående medborgarna borde vara de som sätter skolväsendets utbildningsmål – inte det verkställande utskottet i hjärtat av den socialistiska centralstyrningen.

Det fria tänkandet är en grundläggande rättighet och en direkt förutsättning för det demokratiska samhället. En grundläggande förutsättning för att denna rättighet ska ha något som helst värde är att individen har fått en gedigen allmänbildning som han/hon kan använda till att dra sina egna slutsatser utifrån. Därför ska en miniminivå garanteras genom det offentliga skolsystemet, och därför behövs också friskolor som konkurrerar med staten ifråga om fritt tänkande.

Jakob E:son Söderbaum

1 Response to “Kampen om kunskapen: socialdemokratin och friskolorna”


  1. 1 Tomas Johansson juni 21, 2010 kl. 0:58

    Socialdemokratin har även till viss del infört ett slags arvrike, det vi kritiserar monarkin för, hur många ättlingar fyller inte stolarna, Lars Törnman lyckades bryta den i sin hemstad. Inaveln kan bli slutet, bristen på förnyelse och förändring. Men som jag varit inne på tidigare, vad är alternativet, vi tror ju fortfarande att vänster är samma sak som socialism; antingen är man rövslickare eller socialist, ungefär… Liberalism har demoniserats, gör ännu, det vi kanske mest behöver lärs vi att ogilla. Statsmedias proffstyckare har som uppgift att demonisera frihetstankar, Göran Greider är troligen den mest uthålliga av dom, jag får utslag av att höra honom rapa upp sin bakåtsträvande smörja om och om igen på bästa sändningstid i radions P1 osv. Kunde man inte deportera honom till någon av dom sista socialistdiktaturerna.
    Jag är verksam inom institutionskultur nu, då får man leva med dem som hyllar monopolen och pratar illa om friskolor mm.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,287 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar