Välkommen moderat tillnyktring

Under de senaste åren har det varit ytterst sällan jag funnit anledning att skriva något vänligt om mina f.d. partikamrater i moderaterna. Jag är dock inte sämre än att jag kan göra ett undantag när det faktiskt är välförtjänt.

Efter tre års försvarspolitisk härdsmälta har nu moderaternas försvarskommitté låtit publicera ett betänkande kring försvarspolitiken, som går flera steg i rätt riktning. Därmed sällar sig moderaterna till Björklunds Folkpartister, och betydande krafter inom Kristdemokraterna, som sedan tidigare höjt rösten för en mera realistisk försvarspolitik. I och med detta ligger vägen öppen för en mera ansvarsfull och konstruktiv borgerlig försvarspolitik.

I den moderata partiskriften märks en helt annan insikt än tidigare om den allt annat än gynnsamma utvecklingen i Ryssland, och man tycks ha återfunnit insikten om vikten av att ha även nationella skyddsstyrkor och inte bara trupp i fjärran land. Man tycks till och med ha kommit till insikt om att anslagen för försvarsändamål kommer att behöva ökas framöver. Moderaterna tar nu också steget fullt ut och avser arbeta för ett svenskt medlemskap i NATO, utöver den redan tidigare etablerade inriktningen att fördjupa det nordiska samarbetet.

Välkomna tillbaka till verkligheten, Moderaterna. Jag har saknat er. Med denna tillnyktring i försvarshänseende hos det största allianspartiet är inte alliansen längre det minst dåliga alternativet i höstens val, det är det bästa. Detta var precis den vitamininjektion jag behövde. Nu kör vi så det ryker och spöar oppositionen röda och gröna!

Jag noterar också att T&F-skribenten Rolf K Nilsson är en av dokumentets undertecknare, vilket sannolikt bidragit till de kloka slutsatserna. Bra jobbat, Rolf!🙂

Patrik Magnusson

8 Responses to “Välkommen moderat tillnyktring”


  1. 1 Allianspartisten juli 2, 2010 kl. 13:41

    ”Nu kör vi så det ryker och spöar oppositionen röda och gröna!”

    Ber att få instämma med föregående talare.

  2. 2 FredrikC juli 2, 2010 kl. 16:06

    Återinför den militära graden av fältmarskalk också. Samt återinför benämningen Försvarsstaben på Högkvarteret samt inför en militär operativ samordningsstab för armén och hemvärnet kallat Generalstaben. Samt återinför Marinstaben och Flygvapenstaben.

  3. 3 Allianspartisten juli 3, 2010 kl. 10:03

    ”Moderaterna tar nu också steget fullt ut och avser arbeta för ett svenskt medlemskap i NATO, utöver den redan tidigare etablerade inriktningen att fördjupa det nordiska samarbetet.”

    Detta är den enda vägen att gå och den borde inte vara så kontroversiell. Genom vårt medlemskap i EU är vi redan en del i en integrerad gemenskap där vi, oavsett om vi är medlem av Nato eller ej, kommer att påverkas av angrepp som riktas mot någon av EU’s medlemstater. I detta måste det bästa vara att fullt ut, och inte enbart ”inofficiellt” som nu, bli fullvärdig medlem. Detta är också enda sättet varigenom vi kan skapa oss en effektiv och fullvärdig försvarförmåga med rimliga resurser.

    Vi vet också nu att vi under hela det kalla kriget hade en gemensam, men ytterst hemlig, samplanering med Nato. Socialdemokraterna spelade här ett märkligt dubbelspel, där man å ena sidan gjorde sken av att vi var helt alliansfria och neutrala och å andra sidan drog upp hemliga planer. Om detta var av rädsla för kommunistregimen i Moskva eller för att dupera den inhemska opinionen tål att fundera över.

    Det trista med socialdemokraternas hållning är att den spädde på antiamerikanska strömningar och utmålade dåvarande öst och väst som ”lika goda kålsupare”. Respekten för demokrati var mycket begränsad när man i spåren av den ”alliansfria retoriken” okritiskt strödde uttalanden om suspekta regimer som den i Kambodja eller när man öste svenskt bistånd till totalitära kommunistregimer som den på Kuba. Frukten av denna socialdemokratiska hållning ser vi fortfarande idag om vi tittar på vänsterns sanslösa hållning i t.ex. Afghanistanfrågan där hatet mot Förenta Staterna överrider insikten om talibanernas kvinnoförtryck.

  4. 4 Högersosse juli 3, 2010 kl. 15:21

    Allianspartisten säger: ”Det trista med socialdemokraternas hållning är att den spädde på antiamerikanska strömningar och utmålade dåvarande öst och väst som ”lika goda kålsupare”.

    Håller helt med. Tyvärr började detta under Palmes tid. Kombinationen av hans vänsterradikalism och den allmänna tidsandans dito vred socialdemokratin alltför långt åt vänster, så att det under sjuttiotalet och in på åttiotalet var ett radikalt socialistiskt – ja, periodvis halvkommunistiskt – parti snarare än pragmatiskt socialdemokratiskt. Sen handlade man ju som sagt på annat sätt under ytan med Nato och USA. Men retoriken och frasradikalismen var både pinsam och farlig. Underlig var den också med tanke på socialdemokratins tidigare hedervärda kamp mot kommunismen och revolutionär vänsterextremism. Som tur var stagade Göran Persson upp partiet och förde det på rätt köl igen. Vart resan går och hur partiet utvecklas under Sahlin tycks dock vara ovisst. Men inte bådar det särskilt mycket gott. Speciellt inte nu när man satt sig i knät på kommunisterna.

  5. 5 essenonvideri juli 5, 2010 kl. 9:23

    Jag har tagit mig friheten att radera en serie inlägg som utgör ett stickspår i debatten. Min artikel handlade om moderat försvarspolitik, och de som vill kommentera detta är välkomna att göra så, men sväva inte iväg för långt från ämnet.

    Jag vill också framföra en varning till signaturen ”Tomas Johansson”. Vi strävar efter att upprätthålla en hövlig och saklig ton i debatten. Förklenande personomdömen och vulgära utrop platsar inte i detta. Vill du fortsätta att debattera får du ändra stil, och håla dig till ämnet. Annars väntar blockering.

  6. 6 Carl-Mikael A. Teglund juli 6, 2010 kl. 7:43

    Jag ska førsøka ”håla” mig till æmnet🙂.

    ”om den allt annat än gynnsamma utvecklingen i Ryssland”

    Well .. Ryssland har aldrig ,gått bættre æn det gør i dag (tragiskt, va?). Det sæger inte mycket men Ryssland under Medvedev ær ændå på rætt spår igen. Vi bør førsøka uppmuntra de demokratiska krafter som ændå finns i Ryssland och førsøka i så stor utstrækning som møjligt inte tænka i ett ”vi och dom”- tænkande. Det leder sællan till någonting gott. Hoten i dag kommer ju fræmst från radikala islamistiska grupperingar och politiska extremister. Kanske kan vi hær se ett framtida tænkbart militært samarbete med ryssen mot detta? Vågar vi slæppa på min och din rysskræck?

    MvH
    Carl Teglund

  7. 7 Patrik Magnusson juli 6, 2010 kl. 8:45

    Carl Teglund:

    Ryssland är ett intressant, viktigt, men svårt ämne, som jag funnit anledning att återkomma till vid ett flertal tillfällen. Dessvärre tror jag att min förmåga att förmedla mina tankar på detta område är bristfällig, kanske just för att frågan är så komplex.

    Jag håller med dig om att det vore önskvärt att sträcka ut en hand till Ryssland och med allehanda kontakter, inte minst handelsförbindelser, försöka gradvis väva in dem i vår västerländska demokratiska gemenskap. Jag ser egentligen inte heller något hinder för att NATO (där Sverige bör ingå) och Ryssland på olika sätt samarbetar militärt mot en gemensam islamistisk fiende.

    Samtidigt kan man inte blunda för att det finns många tecken på att utvecklingen i Ryssland går åt fel håll, mot ett mera traditionellt auktoritärt system, och en mera expansiv utrikespolitik. Mot en sådan möjlig negativ utveckling bör man på något sätt gardera sig. Det är inte rysskräck, bara normal försiktighet.

    Det jag tror många har svårt för är att förena dessa båda bilder av Ryssland med varandra. Ryssland kan faktiskt samtidigt vara en partner man vill fördjupa sina vänskapliga kontakter med, och ett potentiellt framtida hot. Vi vet helt enkelt inte vart Ryssland kommer att gå. Därför tycker jag att vi skall hoppas på och sträva mot det bästa, men förbereda oss för det värsta.

  8. 8 Thomas juli 6, 2010 kl. 21:04

    Patrik Magnusson m fl;

    ”… Ryssland kan faktiskt samtidigt vara en partner man vill fördjupa sina vänskapliga kontakter med, och ett potentiellt framtida hot. Vi vet helt enkelt inte vart Ryssland kommer att gå. Därför tycker jag att vi skall hoppas på och sträva mot det bästa, men förbereda oss för det värsta.”

    Det torde vara alldeles riktigt. Dessutom är det lite svårt, antar jag, att i dagsläget veta exakt hur mycket makt president Dmitrij Anatoljevitj Medvedev har i förhållande till premiärminister Vladimir Vladimirovitj Putin?

    Jag undrar även om Putin har konstitutionell rätt att återvända som president efter att Medvedevs ämbetsperiod är över?

    Om det senare skulle inträffa, går det att stilla undra vad som händer med Ryssland i stort och smått om Putin åter blir president?

    Det finns en del att fundera över.

    Mvh


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar