Att se möjligheterna

I helgen höll både MUF och KDU sina valupptakter. MUF lyckades med prestationen att samla över tusen ungmoderater på sitt möte i Norrköping. Imponerande, minst sagt. Mindre imponerande var emellertid den vallåt MUF presenterade (trodde först det var ett skämt när jag fick länken). KDU höll sitt möte i Vingåker, av alla ställen. Jag närvarade själv och kan se tillbaka på helgen med ett brett leende. Riktigt bra stämning och många nya människor, bådar gott inför framtiden.

En av de största upplevelserna under helgen för min del var David Legas anförande. Lega är förstanamn på kristdemokraternas riksdagslista i Göteborg och engagerade i tillgänglighets- och småföretagarfrågor. Han har förlamade armar, och ben med bara en bråkdel av den styrka som krävs för att gå. Han borde ha oddsen mot sig. Men när man hör hans livshistoria och sin syn på saker och tings tillstånd är det svårt att inte få en känsla av befrielse. Han är flerfaldig världsmästare i handikappsimning, har designat sin egen rullstol, driver eget företag, har ett eget klädmärke och skämtar otvunget om sitt handikapp.

Han konstaterade att världen aldrig kommer te sig lika dan för rullstolsburna som för gående, och att livet kommer te sig väldigt mycket dystrare om man utgår ifrån motsatsen. Han drog exempel från kristdemokraternas riksting där han fick bärhjälp upp för scenen, och var nöjd med det, istället för att börja grina om diskriminering. Och att han ständigt fick frågan om höga trottoarkanter av journalister, var på hans återkommande svar var ”jag vet inte, jag brukar leta efter de låga”. Enligt samma synsätt borde alltså svaret på kritiken mot att endast 80 % av Stockholms uteserveringar är handikappanpassade vara: varför leta efter de som inte är anpassade? (notera att det sistnämnda var mitt, och inte David Legas exempel). Jag tror vi alla, minoritet eller inte, har en viktig insikt att hämta här – varför leta efter det omöjliga när man kan se det möjliga?

Hans råd vid mötet med funktionshindrade var ”gör som du brukar göra, om det inte funkar lös det då”. Vilket är en diametral motsats till de tongångar som vanligtvis hörs i debatten. Daniel Bergström, ledarskribent på Norrköpings Tidningar, lyfter samma perspektiv i en klok ledare:

Vi utgår från att människor vi träffar på gatan talar svenska. Det är ett naturligt mänskligt beteende som innebär att vi generaliserar för att förenkla för oss själva. Men det innebär inte att vi för den skull ringaktar engelsmän eller tyskar som vi skulle råka stöta på.

Synsättet är applicerat i mötet med alla minoriteter. Varför utgå ifrån undantagen? Varför leta efter konflikter och möjliga fall av kränkningar? Pride hade förra året hetronormen som tema. Ett av exemplen på det skadliga i nämnda norm man kunde läsa om i pride-broschyren var en historia om ett lesbiskt par som bokat ett dubbelrum på ett stadshotell. Hotellpersonalen hade antagit att det var två tjejkompisar och följaktligen separerat de två sängarna i rummet från varandra. Vilket alltså läsaren förväntades betrakta som en oerhörd kränkning. För mig är det upp och nedvända världen.

Jag hävdar inte att samhället inte ska ta hänsyn till minoriteternas behov. Majoritetssamhället är emellertid ofrånkomligt, och att hävda motsatsen kommer bara slå tillbaka mot minoriteterna själva.

Dag Elfström

2 Responses to “Att se möjligheterna”


  1. 1 Stoller augusti 9, 2010 kl. 8:54

    Bra skrivet av Dag. Men vad är det för samhälle vi lever i? En text som Dags sticker ut, självklarheter upplevs som förtryck, det ovanliga ska med skrikande och hot göras till norm.

    De lesbiska i exemplet får själv ta ansvar för sina känslor och för hur de väljer att bete sig. Kommunikation är ett möjligt val. De hade helt lugnt kunnat säga: ”Vi är ett par, vill ni vara vänliga att flytta ihop sängarna.” Istället väljer många att reagera med hat och agressivitet – och det uppmuntras av etablissemanget i vårt samhälle!

  2. 2 michaeleriksson augusti 9, 2010 kl. 23:02

    Flera bra exempel på varför det är så farligt att leta efter avsikter bakom handlingar och varför Hanlon’s Razor bör användas: Den som letar efter saker som kan kränka kommer att hitta dem, även om en verklighetsförankring saknas. (Som tunnhårig skulle jag tex kunna känna mig kränkt över tupeer, fotomodeller och skådespelare som alla har hår, eller reklam för frisörsalonger.)

    Detta är förövrigt en grund varför jag håller ”genusglasögon” och liknande för ytterst dåliga ideer: De leder inte till en större klarsynthet, utan ger tvärtom en kraftig förställd världsbild.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 927,842 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar