Skolan såsom drömfabrik

UTBILDNING | Det finns något som förenar i stort sätt alla grupperingar på den svenska politiska kartan och det är synen på skolan och utbildning. Vänta lite här nu säger någon! Det här kan ju inte stämma! Vilken utbildningspolitisk åsiktsskillnad kan vara mer fundamental än den mellan Jan Björklunds ordning-och-reda-skola och Lars Ohlys flumpedagogiska modeller?

Låt mig förklara. Så fort vi kommer bort från denna rent metodmässiga skiljelinje blir likheterna, om inte för att säga den totala samstämmigheten, uppenbar mellan de till synes mycket olika fraktionerna. För att börja på rätt plats i denna tankegång måste vi här bege oss tillbaka i tiden. Major Björklund må vara en hur ambitiös och rakryggad skolreformator som helst men detta förhindrar inte att det parti han leder och den ideologiska tradition de uppbär, i denna fråga åtminstone, har sina rötter i samma tankegods och samma praktiker som avgrundsvänstern. Den panteon, eller diskurs för att använda ett lite mer akademikertrendigt ord, som vi här talar om är givetvis jakobinernas världsbild, den första franska republikens världsbild och i slutändan den franska revolutionens egen världsbild.

De teoretiska trådarna är många och trassliga men alla delar de drömmen om att skapa en ny människa och göra upp med allt gammalt. Till stor del är det Rousseaus tanke att bara människan lyfts bort från det kringgärdande samhällets nedtryckande institutioner och normer kommer hon till sin fulla rätt samt Voltaires tankar om människan som av naturen alltigenom förnuftig, bara hon brukar sitt förnuft på ”rätt sätt”. Hur det gick med detta projekt i dåtidens Frankrike vet vi ju alla, det skapade Robespierres skräckvälde, men de mycket närliggande ideologiska projekten har inte på länge vägar kastat in handduken ännu. 

Att revolutionens lärjunge socialismen vill styra minsta detalj av människors privatliv för att kunna skapa sina fantasivärldar kommer knappast som en nyhet för någon. Så har det alltid varit och i denna kamp är ingenting för heligt för att inte ge sig på. Egendom, familj, utbildning, kultur och nu senast även amning, allt är exempel på legitima måltavlor att genom diverse tvångsåtgärder ge sig på för att göra samhället lite bättre.

Liberalismens roll i det hela är mer kluven. Att vara liberal är att vara kluven som Gunnar Helén sade, och detta stämmer givetvis inte på de mer konsistenta om än mer dogmatiska formerna av liberalism såsom nyliberalism/libertarianism, men det stämmer desto bättre in på den i Sverige betydligt starkare socialliberalismen. Då denna av kallt strategiska eller rent ideologiska överväganden har viss respekt för just de ekonomiska aspekter av medborgarnas liv som socialisterna inte respekterar, t.ex. egendomsrätten, har man inte alls lika många kreativa metoder att ta till för att föra människosläktet mot den annalkande emancipationen och drömsamhället.

Tvångsdela föräldraförsäkringen och förbjud vårdnadsbidraget, föreslår någon. Men även det räcker inte långt. Även om man lyckades med detta skulle man behöva kräva mycket mer för någon radikal förändring och det är här vi kommer till den springande punkten i denna diskussion. De ”problem” man inte lyckats åtgärda (socialisterna) eller inte vill åtgärda genom direkta tvångsåtgärder (socialliberalerna) på resan mot sitt drömsamhälle hänskjuts till alla dessa ideologiers drömfabrik par excellens, den obligatoriska institutionen för produktion av en ny människa; den svenska skolan och förskolan.

I denna magiska häxkittel skall allting stöpas om i grunden. Listan på alla beteenden, tillstånd och normer skolan har föreslagits reformera eller snarare revolutionera är närmast oändligt lång. Det är i sammanhanget egentligen irrelevant om man vill ta bort otrevligare företeelser såsom våld, övervikt och dålig hygien eller mer tveksamt dåliga såsom köns- och klasstillhörighet. Det är i sig ointressant om det är Gudrun Schyman som skall utbilda bort våldtäkter eller Maud Olofsson som skall utbilda bort Jantelagen. Tankegången är och förblir den samma. De orimliga kraven och förväntningarna på ”utbildning” staplas på hög och alla klassiska drivkrafter bakom bildning kastas över huvud.

Skolans allra mest fundamentala uppgifter såsom att vidareförmedla ett kulturellt kapital föräldrarna eventuellt inte själva besitter och kanske allra viktigast, att ge redskap för ett kritiskt tänkande, har ersatts med radikalt andra prioriteringar. Det första tar sitt uttryck i allskönes kulturrelativistiska doktriner och en tvångsmässig ovilja inför t.ex. litterära kanon. Det senare att ”kritiskt tänkande” reducerats till att i Frankfurtskolans anda kunna rapa upp färdigformulerad socialradikal kritik mot det moderna samhället och dess yttringar. Att kritiskt tänkande skulle handla om något så lättbegripligt, men ack så krångligt och tröttsamt att genomföra, som att i enlighet med den epistemologiska korrespondensteorin påvisa eller avvisa överensstämmelse mellan utsaga och verklighet blir här något förlegat. Kritiskt tänkandes ända syfte, säger de, är att angripa traditionella normer för sakens skull och för att de påbjudits genom majoritära politiskt beslut ovanifrån.

Att denna inställning till skolan är både omoralisk, då den fråntar föräldrar och familj det principiella ansvaret för barnen, och kontraproduktivt då människor helt enkelt inte går att förändra efter eget tyckande och egna preferenser om hur vi ”bör” vara kan vi hoppas att denna tendens inom svensk politik inte förstärks ytterligare. Än så länge ligger den dock fortfarande som ett tjockt raster över i stort sett hela den svenska skolpolitiken.

Hugo Fiévet

Annonser

9 Responses to “Skolan såsom drömfabrik”


  1. 1 Erik P. september 15, 2010 kl. 16:01

    Håller med om det mesta… men är inte kritiskt tänkande i sig en felaktig skoldogm? Som ersatt tilltro till auktoritet, som tidigare stod i centrum.

  2. 2 Hugo Fiévet september 15, 2010 kl. 16:35

    Hej Erik P.

    Frågan om kritiskt tänkande gentemot auktoritet blir tyvärr ofta snabbt en fråga om definitioner och semantik vilket gör att man lätt missförstår varandra. Då detta inte var artikelns huvudämne valde jag inte heller att utveckla detta ytterligare även om det skulle vara intressant.

    Kan dock rekommendera Torbjörn Elenskys artikel ”Bildning ger tankefrihet” i Axess-magasin vilket på ett mycket fördelaktigt sätt reder ut begreppen. Kan läsas i sin helhet här: http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=546

  3. 3 Mats Å september 15, 2010 kl. 17:04

    Snacka om flum!!!! Problemet med er som tror sig bistta ett högre vetande, än vi andra som är lite längre ned på samhällsstegen. Är att ni klarar inte av att vi från arbetarklassen ifrågasätter överklassens sett att se på historien. Jag är historielärare och har då läst relativt mycket historia och vad jag har lärt mig är att det är den manliga överklassen som har ställt till mest skit under världshistorien.
    Men jag kanske ska lära ut att det kung och fosterland som gäller och vi andra bra ska hålla tyst

  4. 4 Allianspartisten september 15, 2010 kl. 18:21

    ”Jag är historielärare och har då läst relativt mycket historia och vad jag har lärt mig är att det är den manliga överklassen som har ställt till mest skit under världshistorien.”

    Då fick vi lära oss det då, att den manliga överklassens mest framstående personer var Josef Stalin, Adolf Hitler, Mao Zedong och Vladmir Lenin. Man lär så länge man lever…

  5. 5 Allianspartisten september 15, 2010 kl. 18:38

    Mats Å
    ”Snacka om flum!!!! Problemet med er som tror sig bistta ett högre vetande, än vi andra som är lite längre ned på samhällsstegen.”

    Som naturvetare (… och vare sig samhällsvetare eller professionell historiker som du) kanske jag borde avstå från att kommentera men jag tycker mig ändå se vad den egentliga poängen i den, i alla fall för mig och för min begränsade samhällsvetenskapliga bildningsnivå, mycket läsvärda artikeln är.

    Vad artikeln i grunden kritiserar är tron på att det skulle gå att göra om den mänskliga naturen i grunden. Detta var ett tankegods som väcktes till liv vid franska revolutionen och som sedan förts vidare och ”förfinats” av diverse liberala och socialistiska ideologer.

    För mig är det lika omöjligt att göra om den mänskliga naturen som det är att göra om naturvetenskapens lagar. Samhällets och politikens uppgift är att förhålla sig till den mänskliga naturens alla möjligheter och begränsningar men att avstå ifrån byggandet av ouppnåliga utopier. Det är denna ”utopiskapandes dröm” som också satt spår i utbildningsväsendet.

  6. 6 Stoller september 16, 2010 kl. 0:50

    Vad gäller skolpolitik arbetar alliansen dessvärre endast med kosmetiska förändringar. Vad vi behöver är till att börja med en total reformation av lärarutbildningen. Ämneskunskaper på magisternivå i ett huvudämne och gärna en kandidat i ett närliggande ämne följt av ett års pedagogik vore en bra början. Lärare och lärarinnor med en sådan utbildning, adjunkter, på högstadie och gymnasium, möjliggör en höjning av lärarnas kompetens, löner, status och auktoritet. Vem vill ge hög lön till och vem respekterar, en lärare som efter fem års klipp-och-klistra utan antagningskrav predikar relativism, ”kritiskt tänkande” utan kunskap och som inte kan ordna en dräglig arbetsmiljö för sina elever.

    Samtidigt som ”pedagogikforskarna” jublar över flumskolan så har vi i Sverige för första gången på mycket länge börjat utexaminera en stor andel analfabeter. Det är skandal. För att inte nämna den stora andelen kulturellt- och vetenskapligt debila, även bland den delen av befolkningen som på pappret är högutbildade.

  7. 7 Tomas Johansson september 16, 2010 kl. 8:48

    Hugo Fliévet:
    Vilken helskön krönika, ett svep över vårt tankearv.
    Ett problem är att franska revolutionens faktiskt aldrig nådde ut till alla, alla har inte blivit del av den nya tiden i Rosseaus och Voltaires anda. På en sån plats befinnar jag mig i norr, då finns istället de gamla tyrannernas samhällsbygge kvar, vilket ändå är ännu värre.

    Det tror jag är det tyngsta skälet till varför socialismen lever kvar i norra Sverige, urgamla grundproblem finns kvar.

    Vad gäller skolan, jag förvånas över den likstelhet som gäller i skolsystemet, över hela jordklotet, finns det verkligen ingen som kan komma ur tristessen, katedern, kollektiven(klasserna), skolbyggnadens inbyggda problem, allt detta innebär att skoltiden för många ger skador för livet. Enligt de undersökningar jag hört så får ca 10% av svenska elever svåra sociala skador av grundskolan, mest då vanlig mobbning, men även annat som kommer ur den hopplösa apparat som en vanlig skola är. Återigen avundas jag USA, de saknar skolplikt, du kan bli ”home scooled” om problemen är för stora.
    I Sverige får du bita ihop och försöka överleva. De som skadas mest (några procent) komer aldrig att kunna leva ett vanligt liv.

    Jag slåss själv med känslomässiga skodor från den tiden, de går att leva med men är lite handikappande.

    Att skolan används av makten, nu ofta den socialdemokratiska, är inget nytt, från början var skolan, åtminstone i mina hemtrakter, ett sätt för överheten att tukta, göra folk av oss, inget konspiratoriskt påhitt av mig utan ett verifeirat faktum. Så att nya makthavare följer med i skolans tradition att forma folkt till nåt fötutbestämt år inte alls konstigt,
    men djupt kränkande.

    FN:s grundskrivning om mänskliga rättigheter borde förhindra att skolan ska forma folk efter den för tillfället styrande maktaparaten.

  8. 8 FredrikN september 16, 2010 kl. 18:25

    Hemundervisning är fullt tillåtet i Sverige. Problemet är dels att många inte har tid, och dels den brist på initiativ som kännetecknar svensken.

    Att dra all undervisning världen runt över samma kam är verkligen löjeväckande. Åk bara till Finland så får ni se något mycket bättre än den havererade svenska ”skolan”. I SVerige har lärarna allt ansvar men inga befogenheter. Hur ska man då kunna göra ett bra jobb? I praktiken förväntas man trolla.

  9. 9 Tomas Johansson september 17, 2010 kl. 22:38

    Väldigt bra sagt men så är det och har varit i den svenska skolan ,att skolan förstör för många för flera år framåt kanske för resten an av livet…..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 950,446 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar