Såsom på Facebook så ock i…

KULTUR | Under några dagar har Facebook, helt eller partiellt varit nere, rapporterar Svenska Dagbladet. Är detta ens en nyhet? Ja det är det! Internetgenerationens tillflyktsort framför andra och en av det passerade 00-talets kanske mest uppmärksammade milstolpar har slutat att fungera för en liten stund. Världen har, för en hel generation, på sätt och vis stannat upp för en liten stund.

Så som med alla nya sociala fenomen, teknologiska eller kulturella, är de alltid mångbottnade och potentiellt problematiska just för att många av dess eventuella följder och framtid är okänd. De kräver varsam analys och reflektion. På den konservativa lotten brukar det dock ingå att med betydligt strängare blick än de andra två ideologernas banerförare lägga dessa fenomen under lupp. Just därför tänkte jag här på ett mycket ickeuttömmande sätt reflektera över de två dimensioner som kanske utkristalliserat sig som de mest relevanta frågeställningarna kring internetkommunikation i allmänhet och Facebook i synnerhet.

Först den politiska. Enskildas hatiska utlopp kopplat till specifika rättsfall och politiska grupperingar har noterats. Ännu mer fundamentala frågeställningar kan dock framföras. I Axess Magasin (Nr 6, 2010) frågar sig Lennar Hast med all rätt i vilken mån politikens intåg på Facebook verkligen är en ny metod för rekrytering och inte snarare en politisk pacificering då man kan ta ställning via ett knapptryck. Att ens enda kontakt med politik är att lägga en lapp i en låda var fjärde år må vara alienerande men hur verklighetsfjärmat är inte ett virtuellt engagemang baserat på ett knapptryck som tar mindre än några sekunder per gång? Någon revolution är dock knappast att vänta. Trots ambitiösa men ack så dödföda projekt att flytta de faktiska politiska fora till internet såsom DemoEx i Vallentuna eller Piratpartiets planer på att digitalisera varje tum av tillvaron får vi nog konstatera att gammelpolitiken bestående av beslut tagna i mötesrum under fikande och pappersutdelande kommer hålla i sig i många generationer till. Nej det är något annat än den rent politiska dimensionen som de sociala medierna verkligen har börjat förändra.

På det plan Facebook istället är betydligt mer avgörande och framförallt transformerande är givetvis det sociala. I vilken grad kan, för att använda den urvattnade men ändå ganska talade sociologitermen, socialt kapital utvecklas på ett konstruktivt sätt via sociala medier? Eller riskerar dem att helt enkelt bryta ned det? Statsvetenskapsprofessor Robert Putnam konstaterade ju i sitt magnus opus ”Bowling Alone” (Simon & Schuster, 1995) att det sociala kapitalet i det amerikanska samhället befunnit sig på fritt fall sedan 1950-talet och en stor del av detta tillskriver han tv-apparatens popularisering och spridning. Det som skett är en atomisering, en radikalindividualisering. Skillnaden mellan tv:ns monologartade och de sociala mediernas just ”sociala” och dialogiska dimension är dock slående. Det är en form av kommunikation; men annorlunda den vanliga.

Frågorna vilka skulle ge uppslag till tusentals working papers inom mycket skilda discipliner hopar sig snabbt. Enligt egen utsago är Facebook ett redskap som ”hjälper dig att hålla kontakten med vänner och familj”. Vad innebär detta i praktiken? Är att hålla kontakten samma sak som att umgås eller ens kommunicera via brev eller telefon? Vad innebär en ”vänskap” som inte är kopplad till fysiska möten med allt vad det innebär av gester, minspel och beröring? Blir dessa relationer till sin natur ytliga och omänskligt professionella, dvs. falska sociala nätverk, eller ger de tvärtom ökade möjligheter till att just upprätthålla starka sociala sådana? Att ursprungligen esoteriska nördtermer såsom ”IRL” nu ligger på var mans läpp känns talande.

För businessmannen må dessa nya kommunikationsformer kanske vara en förbättring. Det är smidigt. För den generation som tillbringar en stor del av sin aktiva tid i sociala medier faller det sig för den konservativt sinnade dock naturligt att vara tämligen skeptisk. Att den moderna människan just skulle vara i behov av fler ytliga relationer och inte färre verkligt djupa relationer förefaller osannolikt. Och mig veterligen byggs inte de sistnämnda kring kortare inlägg på någons ”wall” eller bland avatarerna i ett chattforum. För detta krävs betydligt mer långsamma och mänskliga processer.

För dem av oss som tycker sig tillhöra den bildade högern och har kännedom om de verk dessa rekommenderas att inte läsa – kommer jag i detta inläggs slutskede osökt att tänka på Dagny Taggard i Atlas Shrugged. Kvinnan som skulle stänga av världens motor genom att tömma finansvärlden på dess genier. Hade Dagny levt på tvåtusentalet vet jag vad hon hade gjort för att genomdriva sin plan; för att stänga av världens motor. Hon hade stängt ner Facebook.

Hugo Fiévet

5 Responses to “Såsom på Facebook så ock i…”


  1. 1 mph september 24, 2010 kl. 19:47

    Nog var det allt John Galt som räddade entreprenörerna från den galna fördelningspolitiskt besatta omvärlden ”Atlas shrugged”.

  2. 2 Hugo Fiévet september 24, 2010 kl. 20:01

    Nog för att det ligger viss ironi i att jag inte återger handlingen korrekt i en bok jag uttalat avrekomenderat – men rätt skall ju vara rätt! Visst är det Galt och Daneskjöld som hämtar folk till Dalen och Dagny är den som in det sista kämpar emot.

  3. 3 Alexandra Alexandersson september 25, 2010 kl. 8:47

    Detta är ett mycket intressant spår, tankespår, som skribenten tar upp.
    Kanske dröjer det ändå inte alltför länge innan vi faktiskt börjar föreslå fler och fler skolor över nätverket?
    Många människor arbetar från sina datorer i hemmen. En hel del av dessa flyttar långt ut på landsbygden men i toppmoderna hus med alla bekvämligheter. Deras barn behöver skolundervisning/kurser och att alltfler kommer att gå i skolan över nätet ter sig därför som en naturlig utveckling?

  4. 4 Allianspartisten september 25, 2010 kl. 11:00

    Hugo Fiévet,
    ”Enligt egen utsago är Facebook ett redskap som ”hjälper dig att hålla kontakten med vänner och familj”. Vad innebär detta i praktiken? Är att hålla kontakten samma sak som att umgås eller ens kommunicera via brev eller telefon? Vad innebär en ”vänskap” som inte är kopplad till fysiska möten med allt vad det innebär av gester, minspel och beröring?”

    Det ena behöver ju inte utesluta det andra. Att en kontakt upprättas via nätet innebär ju inte att den inte kan utvecklas till vänskap, i den mening du beskriver. För egen del har faktiskt Facebook inneburit att jag återupptagit kontakten med vänner som jag, främst på grund av flyttningar, tappat. Det är inte i dessa kontaktskapande och kontaktupprättande perspektiv som jag ser problemet med sociala media.

    Problemet med Facebook och andra liknande sociala media finns snarast på integritetsplanet. Det är här oändligt lätt att exponera uppgifter om både sig själv och andra, utan att man kanske just på grund av den tekniska enkelheten, inte inser att det man lägger ut kan nås när- och fjärran, av vänner och ovänner, av arbetegivare och myndigheter, ja i princip av alla som är ”uppkopplade”.

    Information på nätet ligger också kvar ”godtyckligt länge om vi inte gör något aktivt (…vilket inte ens det alltid är möjligt). Det som händer är att vår normala minnesfunktion sätts ur spel i den meningen. Våra hjärnor fungerar så att vi från minnet filterar bort det vi inte anser är väsentligt. På nätet däremot kan triviala detaljer ligga kvar ”i tid och evighet” och kan därigenom få oförutsägbara konsekvenser.

  5. 5 Johan/Kaffepaus september 27, 2010 kl. 17:48

    Medan jag skriver dessa rader här, syns en så kallad ”banner” ute i högerspalten, proklamerande: ”Sprid ordet… stöd Tradition & Fason på FaceBook!” Det är lite ironiskt.

    Jag håller dock med författaren och Allianspartisten. Den konservativt lagde bör, precis som i alla frågor, intaga en sund skepticism och försiktighet med vad man använder verktyget till. Allt som kan brukas kan missbrukat, det är lika klyschigt som sant. Det är så lätt att både ”gilla” något på Facebook, som det är att sprida hat och mobbing. Offret är bara en knapptryckning bort.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,543 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar