”Vilken väg ska KD välja?”

Dag Elfström skriver idag, i egenskap av redaktör för Tradition & Fason, på Emils Tankar om Kristdemokraterna och vilka valmöjligheter de har efter valet. Emils Tankar är en borgerlig opinionssida som drivs av Stiftelsen Fria Media i Jönköping.

Läs Elfströms artikel här.

Redaktionen

23 Responses to “”Vilken väg ska KD välja?””


  1. 1 Utlandssvensk oktober 1, 2010 kl. 14:08

    Frågan för dagen måste väl ändå vara, vilken väg går Moderaterna? Nu är man inte längre bara det ”Nya Arbetarepartiet” utan även det ”Nya Miljöpariet” med inslag av det ”Nya Ungdomspartiet”. Den som gapar efter mycket…

    Moderaterna ser ut att lämna en hel planhalva till KD, så vilken väg detta parti kommer att ta förefaller ganska uppenbart. Frågan är bara om inte SD kommer att blåsa KD på konfekten.

  2. 2 Varangern oktober 2, 2010 kl. 10:53

    Min personliga dröm är faktiskt en sammanslagning av SD och KD till ett Socialkonservativt samlingsparti. Med tanke på hur lika partierna är i de allra flesta frågor och hur KD är döende medans SD är på stark frammarsch är det fullt naturligt att partierna skulle slå ihop sig för att driva konservativa frågor. Det enda som står i vägen är den politiska korrektheten, den idiotiska Alliansen med jakobinerna och låtsaskonservativa kostymnissar som anser sig för fina för Sveriges mest framgångsrika och konservativa rörelse.

    Mvh.

  3. 3 Allianspartisten oktober 2, 2010 kl. 13:34

    ”Min personliga dröm är faktiskt en sammanslagning av SD och KD till ett Socialkonservativt samlingsparti.”

    Utopiska drömmar kan man ju ha men något med verkligheten har knappast denna ”dröm” att göra. Kristdemokraterna har säkert potentialen att kunna utvecklas till ett mer utpräglat socialkonservativt parti. Denna potential finns dock överhuvudtaget inte hos Sverigedemokraterna. Skälen till detta är flera.

    Ett viktigt skäl är att Sverigedemokraterna är ett parti som mycket tydligt ansluter sig till en nationalistisk ideologi. Nationalismen är utopisk i den meningen att man ställer upp en teoretisk modell som samhället skall anpassas till. I denna ideologi är den gemensamma identititeten hos medborgarna det grundläggande fundamentet för en statsbildning. Sverigedemokraterna går till och med så långt att de inte nöjer sig med ”kulturell likhet” utan partiet kräver även ”etnisk likhet”, d.v.s. för vårt nya riksdagparti är genuppsättningen av stor vikt för om man skall kunna vara en del av den gemensamma identiteten.

    Konservatismen däremot är en icke-utopisk ideologi, eller kanske snarare ett förhållningssätt, som inte ägnar sig åt teoretiska modellbyggen. Även om konservatismen menar att det finns ”universella ordningar” som styr oss så har endast de ordningar betydelse vilkas existens visas av historiska erfarenheter, som kan bestå av allt från ren historiekunskap till de erfarenheter som finns inbyggda i traditioner och levnadssätt.

    Nu skulle man utifrån detta kunna hävda att nationalismen tillhör en av dessa ”universella ordningar”. Den som ser på historien inser dock ganska snart att det omöjligt kan hävdas att nationalismen, och dess konsekvens nationalstaten, är den enda grunden för en framgångsrik statsbildning. Det finns exempel på bra fungerande nationalstater samtidigt som det finns exempel på bra fungerande stater som utgår från annat än nationalism.

  4. 4 Varangern oktober 2, 2010 kl. 20:13

    ”Ett viktigt skäl är att Sverigedemokraterna är ett parti som mycket tydligt ansluter sig till en nationalistisk ideologi. Nationalismen är utopisk i den meningen att man ställer upp en teoretisk modell som samhället skall anpassas till. I denna ideologi är den gemensamma identititeten hos medborgarna det grundläggande fundamentet för en statsbildning. Sverigedemokraterna går till och med så långt att de inte nöjer sig med ”kulturell likhet” utan partiet kräver även ”etnisk likhet”, d.v.s. för vårt nya riksdagparti är genuppsättningen av stor vikt för om man skall kunna vara en del av den gemensamma identiteten.”

    Jag skulle säga att nationalismen är något som tillhör människans natur. Människan är ett flockdjur som alltid kommer vara uppdelad i olika grupper efter etnicitet och därav är nationalism oundviklig så länge vi inte förändras rent biologiskt. Det har inget med utopi att göra överhuvudtaget, och anledning till att det Socialkonservativa SD framstår som nationellt är för att SD är det enda partiet som erkänner och värderar Svensk kultur och det Svenska folket. I jämfört med övriga länders politiska klimat, tänk Japan/Finland, är SD ett ytterst vanligt parti med en Socialkonservativ agenda. Det är snarare Alliansen och de Rödgröna som är Sverigefientliga mångkulturalister än SD som är särskilt nationella från ett bredare perspektiv än det Svenska.

    Har du någon länk eller källa på denna ”etniska likhet” och är du säker på att de inte bara menar samma sak? Det spelar egentligen ingen roll då SDs syn på människan och etniciteter knappast kan bli värre än Alliansens ignorans av Svenskarnas existens!

    ”Nu skulle man utifrån detta kunna hävda att nationalismen tillhör en av dessa ”universella ordningar”. Den som ser på historien inser dock ganska snart att det omöjligt kan hävdas att nationalismen, och dess konsekvens nationalstaten, är den enda grunden för en framgångsrik statsbildning. Det finns exempel på bra fungerande nationalstater samtidigt som det finns exempel på bra fungerande stater som utgår från annat än nationalism.”
    Kan du säga en stat som är mer lyckad än nationalstaten? Kom inte med USA; för USAs storhetstid var just när det var som allra mest likt en nationalstat. Hur reagerar du på det faktum att all forskning om mångkultur, dvs Monokultur, visar att det skapar otrygghet, brottslighet och löser upp den sociala ordning och gruppmentaliteten för att skapa olycka? Är det olycka som du och din Allians vill bringa till Sverige i eran balkanisering?

    Nej du, KD måste lämna Alliansen snarast och söka samarbete med SD innan partiet förlorar sina sista kärnväljare. Alliansen är i sig ett av Sveriges största problem så man kan säga att man slår två flugor i en smäll.

    Mvh

  5. 5 Allianspartisten oktober 3, 2010 kl. 10:01

    ”Människan är ett flockdjur …”

    Att jämställa människan med djuren tycker jag principiellt är lite tveksamt. Ur perspektivet att du vill få till ett samarbete med kristdemokraterna, är detta ditt angreppsätt minst sagt förvånande. Kristdemokraterna är ändå det parti, som mest står upp från kristna värderingar och bland dessa finns knappast jämställandet av människor och djur. I denna del kommer du därför att få minuspoäng i en högst hypotetisk utvärdering av ett samarbetsprospekt.

    Dock, även om vi gör denna jämförelse är människan, som jag ser det, inget flockdjur. För människan, i princip oavsett kultur eller etnicitet, är det familjen, och inte den stora gruppen ”flocken”, som är samhällets grundläggande enhet. Här har du verkligen en av de ”universiella ordningarna”, som ingen, trots ibland ihärdiga försök under världshistorien, lyckats slå sönder.

    Jämförelsen flockdjur känns också helt malplaserad från en person som dig, som säger dig slå vakt om de levnadsmönster och kulturer som utvecklats i vårt land. Du är förmodligen medveten om att vårt land är vidsträckt och att det i alla fall norr om Skåne finns vidsträckta skogsbygder i såväl Götaland som Svealand och att det i Norrland finns rena ödemarker.

    I skogsbygderna levde människor i historisk tid på ensamgårdar och för de norrländska nybyggarna var det ofta mycket långt till närmsta granne. En betydelsefull reform var det laga skiftet, genomfört med början 1828, som på ett mycket påtagligt sätt ökade det fysiska avståndet mellan människor och som mycket påtagligt ”spred ut flockarna”. Allt detta har givetvis satt sin prägel på de levnadsmönster som utvecklats i vårt ”långa avlånga land” och att ur detta perspektiv tala om ”flockdjur” förefaller inte riktigt genomtänkt. I denna utveckling och i denna historia tror jag du kan hitta mycket ”matnyttigt” om du vill ge dig på konststycket att definera den ”svenska kulturen”.

    ”Har du någon länk eller källa på denna ”etniska likhet”…”

    Det är mycket förvånade att du som sverigedemokratisk samarbetsarkitekt inte ens tagit del av sverigedemokraternas principprgram, antaget år 2005, och fullt tillgängligt på partiets hemsida. Läs andra avsnittet och du får svar på din fråga.

    Jag kan bara konstatatera att det från mitt synsätt, grundat på kristna värderingar om varje människas unika värde, är fullständigt främmande att kräva en viss genuppsättning, d.v.s. ett vists utseende, för att man ska kunna vara del av en gemenskap som bygger en statsbildning. Även i detta tror jag du får svårt att övertyga, de av kristna värderingar influerade, kristdemokraterna.

    ”Kan du säga en stat som är mer lyckad än nationalstaten?”

    Jag diskuterar inte i termer av mer eller mindre lyckad utan i termer av att nationalstaten inte alltid är den bästa eller ens en möjlig lösningen.

    Vill du ändå ha exempel så titta på det tvåspråkiga Finland där två befolkningsgrupper, den finska och den svenska, allt sedan 11- eller 1200-talet levt i fredlig samvaro.

    Ett annat exempel lite längre bort är Indien, världens största demokrati och ett land med kraftigt växande ekonomi. Detta är på inget sätt någon nationalstat. Detta land har förvisso fortfarande många problem men en delning i små nationalstater här, där olika folkgrupper, etniciteter och religoner lever mycket tätt sida vid sida, skulle knappast vara görlig.

    USA får jag ju enligt dig inte använda som exempel, men jag tar mig friheten att göra det ändå. Detta är världens äldsta demokrati och världens enda kvarvarande supermakt. Två gånger har dessutom detta land kommit till Europas försvar och räddning.

    I USA talar man inte om nationalism utan om patriotism i meningen att stå upp för de värderingar som omfattas av den amerikanska konstitutionen. Hur USA skulle kunna omformas till en nationalstat förstår jag inte och jag ser heller inte vad du menar med påståendet ”USAs storhetstid var just när det var som allra mest likt en nationalstat”.

    Nationalstatstanken var något som i huvudsak föddes under 1800-talet. I de statsbildningar, som fanns i Europa tidigare, var inte nationalismen den bärande ideén. Följden var att olika befolkningsgrupper sedan mycket lång tid tillbaka levde blandat rent geografiskt.

    Det som hände under nationalstaternas bildande var att det helt plötsligt uppstod ett stort antal minoriteter. De gränsförändringar som genomfördes efter de båda världskrigen ledde till stora folkomflyttningar där människor tvingades att flytta från orter där de bott i många många generationer.

    Det senaste europeiska exemplet på den mer hårdföra nationalismens politik ser vi på Balkan. Även här hade olika befolkningsgrupper levt sida vid sida under hundratals år i relativt fredlig samvaro. På mycket kort tid raserades allt detta med etnisk rensning, folkomflyttningar, flykt och ett offantligt mänskligt lidande som följd. Ur detta uppstod en mosaik av nya småstater. Statsbildningar, som historiskt sett, i många fall var helt nya. För mig är det helt uppenbart att det mänskliga lidande som uppstod i det forna Jugoslavien var ett alldeles för högt och helt oacceptabelt pris för att betala nationalismens utopiska idé med.

    I Afrika kan vi se liknade exempel på vad nationalismens utopiska idé ställt till med i Rwanda och Burundi och alla de etniskt relaterade folkmord som har ägt rum där.

    Slutligen, även om vi idag har ett Europa som i huvudsak grundar sig på nationalstatens idé och som trots alla kriser i huvudsak fungerar mycket bra har det visat sig att nationalstatsidén inte löser alla problem. Efter andra världskriget växte insikten allt mer om behovet av ett överstatligt samarbete. Detta har efterhand utvecklats till det som idag heter den Europeiska Unionen och som trots alla sina brister ändå är en garant för stabilitet och harmonisk utveckling.

  6. 6 Varangern oktober 3, 2010 kl. 12:41

    ”Att jämställa människan med djuren tycker jag principiellt är lite tveksamt. Ur perspektivet att du vill få till ett samarbete med kristdemokraterna, är detta ditt angreppsätt minst sagt förvånande. Kristdemokraterna är ändå det parti, som mest står upp från kristna värderingar och bland dessa finns knappast jämställandet av människor och djur. I denna del kommer du därför att få minuspoäng i en högst hypotetisk utvärdering av ett samarbetsprospekt.”

    Vad är det du försöker säga? Att vi människor inte är ett flockdjur? Vi människor är trots allt också djur och delar ganska mycket grundläggande saker med dem. Det finns inget ”minuspoäng” med en sanning, kära du. Jag har aldrig sagt att det finns kristna värderingar av jämställandet mellan människor och djur. Sätter du alltid ord i munnen på dem vars ord du inte kan bemöta sakligt?

    ”Dock, även om vi gör denna jämförelse är människan, som jag ser det, inget flockdjur. För människan, i princip oavsett kultur eller etnicitet, är det familjen, och inte den stora gruppen ”flocken”, som är samhällets grundläggande enhet. Här har du verkligen en av de ”universiella ordningarna”, som ingen, trots ibland ihärdiga försök under världshistorien, lyckats slå sönder.”
    Hur kommer det sig då, att länder över hela världen är uppdelade efterfolkgrupper och de som inte är det är mycket svagare eller problem med etniska minoriteter? Självklart är det familjen som kommer först främst, något annat har jag heller aldrig sagt, men jag förstår inte riktigt vart du vill komma, förnekar du att människan är uppdelad i olika etniska grupper och alltid har varit det?

    ”Jämförelsen flockdjur känns också helt malplaserad från en person som dig, som säger dig slå vakt om de levnadsmönster och kulturer som utvecklats i vårt land. Du är förmodligen medveten om att vårt land är vidsträckt och att det i alla fall norr om Skåne finns vidsträckta skogsbygder i såväl Götaland som Svealand och att det i Norrland finns rena ödemarker. ”
    Du menar att man inte kan acceptera att människan är ett flockdjur och samtidigt försvara den kultur som finns i vårat land? Vad i helvete har Sveriges vidsträckta territorium med det hela att göra? Herregud, ibland undrar jag om du bara kommer med så mycket tjafs och nonsens bara för att irritera mig.

    ”I skogsbygderna levde människor i historisk tid på ensamgårdar och för de norrländska nybyggarna var det ofta mycket långt till närmsta granne. En betydelsefull reform var det laga skiftet, genomfört med början 1828, som på ett mycket påtagligt sätt ökade det fysiska avståndet mellan människor och som mycket påtagligt ”spred ut flockarna”. Allt detta har givetvis satt sin prägel på de levnadsmönster som utvecklats i vårt ”långa avlånga land” och att ur detta perspektiv tala om ”flockdjur” förefaller inte riktigt genomtänkt. I denna utveckling och i denna historia tror jag du kan hitta mycket ”matnyttigt” om du vill ge dig på konststycket att definera den ”svenska kulturen”. ”
    Du menar att vårat land är för utspritt och stort för att vi Svenskar, som delar språk,gener, historia, kultur, stat skulle klassas som en flock i sig? Hur är det med Norrmän, är inte de heller en flock? Kurder? Zigenare? Du är verkligen en riktig Allianspartist du, levande i en värld där etniska grupper endast är en illusion!

    ”Vill du ändå ha exempel så titta på det tvåspråkiga Finland där två befolkningsgrupper, den finska och den svenska, allt sedan 11- eller 1200-talet levt i fredlig samvaro.

    Ett annat exempel lite längre bort är Indien, världens största demokrati och ett land med kraftigt växande ekonomi. Detta är på inget sätt någon nationalstat. Detta land har förvisso fortfarande många problem men en delning i små nationalstater här, där olika folkgrupper, etniciteter och religoner lever mycket tätt sida vid sida, skulle knappast vara görlig.”
    Intressant att du säger det, för finlandssvenskarna utgör enbart 4-5% av hela befolkningen vilket inte precis var Jugoslavien eller Rwandas situation, och tror du Finland skulle se ut som det gör idag om Svenskarna utgjorde 40-50%, på allvar?

    Att ta upp ett av världens fattigaste, och brottsligaste länder som genomgått inre etniska strider där hundratusentals människor har dött och landet delats i två som ren konsekvens är inte heller ett bra exempel på ett land som klarar sig bra tack vare sin mångkultur. Herregud, snacka om att skjuta sig själv i foten på riktig Allianssätt. Frågan är om Sverige går samma öde till mötes med Alliansens syn på människan och Sverige?

    ”USA får jag ju enligt dig inte använda som exempel, men jag tar mig friheten att göra det ändå. Detta är världens äldsta demokrati och världens enda kvarvarande supermakt. Två gånger har dessutom detta land kommit till Europas försvar och räddning.

    I USA talar man inte om nationalism utan om patriotism i meningen att stå upp för de värderingar som omfattas av den amerikanska konstitutionen. Hur USA skulle kunna omformas till en nationalstat förstår jag inte och jag ser heller inte vad du menar med påståendet ”USAs storhetstid var just när det var som allra mest likt en nationalstat”.”
    Aja, ditt val ditt misstag. USA är idag ett av världens mest misslyckade länder. Tusentals hatbrott mellan svarta och vita varje år. Nästan en miljon svarta sitter i fängelse och den svarta population står för 14% av befolkningen men ca hälften av alla brott, samt att USA har den största procentligga andelen av befolkningen i fängelse i hela världen.

    USA har dessutom inget folkhem och deras generella hälsonivå ligger på Kubas nivå, i jämfört med Västeuropa finns utbrett barnarbete och den generella utbildningsnivån är mycket låg.

    Mycket av allt detta är en ren konsekvens av det faktum att USA är i botten ett mycket splittrad land som saknar folklig (dvs riktig nationell) gemenskap och istället har fått stödja sig på liberalism och varje individ och familj för sig likt Somalia. De kan inte ha något allmänt skolsystem eller sjukvård då deras gemenskap är för svag. Hela USAs storhetstid byggde inte på deras mångkultur utan enbart på deras militära vinst och deras enorma naturresurser, USAs mångkultur och brist på folklig gemenskap har alltid varit ett problem som nu lyser starkare än någonsin när deras ekonomiska guldålder är över.
    Tycker du fortfarande att USA är ett vackert exempel på motsatsen till nationalstaten?

    ”Nationalstatstanken var något som i huvudsak föddes under 1800-talet. I de statsbildningar, som fanns i Europa tidigare, var inte nationalismen den bärande ideén. Följden var att olika befolkningsgrupper sedan mycket lång tid tillbaka levde blandat rent geografiskt.

    Det som hände under nationalstaternas bildande var att det helt plötsligt uppstod ett stort antal minoriteter. De gränsförändringar som genomfördes efter de båda världskrigen ledde till stora folkomflyttningar där människor tvingades att flytta från orter där de bott i många många generationer. ”
    Intressant att få höra din tanke om nationaltankens historia, men det är nästan helt orrelevant.

    ”Det senaste europeiska exemplet på den mer hårdföra nationalismens politik ser vi på Balkan. Även här hade olika befolkningsgrupper levt sida vid sida under hundratals år i relativt fredlig samvaro. På mycket kort tid raserades allt detta med etnisk rensning, folkomflyttningar, flykt och ett offantligt mänskligt lidande som följd. Ur detta uppstod en mosaik av nya småstater. Statsbildningar, som historiskt sett, i många fall var helt nya. För mig är det helt uppenbart att det mänskliga lidande som uppstod i det forna Jugoslavien var ett alldeles för högt och helt oacceptabelt pris för att betala nationalismens utopiska idé med.

    I Afrika kan vi se liknade exempel på vad nationalismens utopiska idé ställt till med i Rwanda och Burundi och alla de etniskt relaterade folkmord som har ägt rum där.”
    Du menar att dessa händelser går att förhindra om man bara inte låter nationalismen kommer igång? Är det här vi har sanningen? Att Sverige ska bli ett sorts experimentland på ett nytt Jugoslavien för att se om det går att skapa ett land med enorm etnisk diversitet och dålig gruppmentalitet utan och samtidigt hålla ihop landet på ett bra sätt? Herregud. Du tror verkligen att nationalism är något onaturligt som går att motverka och förhindra och det är vad hela din idé om ditt balkaniserade Sverige bygger på? Är det så du vill ha ditt framtida Sverige, ett område fyllt med olika grupper som är på gränsen till att gå i krig mot varandra? Tror du ett socialt folkhem kan existera under sådana premisser?

    ”Slutligen, även om vi idag har ett Europa som i huvudsak grundar sig på nationalstatens idé och som trots alla kriser i huvudsak fungerar mycket bra har det visat sig att nationalstatsidén inte löser alla problem. Efter andra världskriget växte insikten allt mer om behovet av ett överstatligt samarbete. Detta har efterhand utvecklats till det som idag heter den Europeiska Unionen och som trots alla sina brister ändå är en garant för stabilitet och harmonisk utveckling.”
    Åh, du menar att EU skulle vara en garant för stabilitet? Hur tänker du nu? Du vet att alla stora Imperier har skapats genom rejäla inbördeskrig eller med grannen? (USA, Ryssland, Kina, Rom, Mongoliet) När de maktgalna imperialisterna i EUs ledning införlivar Turkiet, kommer de fortsätta den fredliga och stabila utveckling som vi haft sedan det nationella Europa skapades utan EU?

    Mvh

  7. 7 Allianspartisten oktober 3, 2010 kl. 13:30

    Med den ton och de kraftuttryck (”…vad i helvete…”) du använder avser jag vidare inte föra någon diskussion med dig eller kommentera dina extermistiska åsikter. Här passerade du gränsen för seriös debatt.

  8. 8 Thomas oktober 3, 2010 kl. 18:35

    Jag har ingen lust att använda en frän ton eller diverse kraftuttryck, utan har blott en stilla fundering. Vad händer om massor av M-väljare, i 2014 års val, som inte sällan brukar ge sin röst åt röstar på C och KD för att säkerställa en borgerlig valseger, slutar med detta röstbeteende och röstar på M? Då växer naturligtvis M, men knappast så mycket att M plus FP får mer än 50 procent av riksdagsrösterna.

    Vid detta scenario, åker såväl C som KD – och dessa partiers värde- och socialkonservativa – ut ur riksdagen, och Sverige kommer att styras av gröna socialister.

    Vad ska allsköns värde- och socialkonservativa i vårt land göra då, och det vill agera för att en sådan katastrof ej ska upprepas vid 2018 års val?
    Ska de börja rösta på SD, eller bör de starta ett nytt socialkonservativt parti?

    Ett försiktigt förslag, är väl att konservativa av olika slag sakteliga börja vänja sig vid ett scenario där såväl C som KD åker ut år 2014, ty det kan mycket väl hända. Vänjer sig vid denna tanke, och börjar bygga upp någon slags handlingsberedskap för detta.

    Mvh

  9. 9 Thomas oktober 3, 2010 kl. 18:44

    Jag stavade fel ovan, då jag skrev: ”… Vad ska allsköns värde- och socialkonservativa i vårt land göra då, och det vill agera för att en sådan katastrof ej ska upprepas vid 2018 års val?”

    Det skulle ju ha stått: ”… Vad ska allsköns värde- och socialkonservativa i vårt land göra då, om de vill agera för att en sådan katastrof ej ska upprepas vid 2018 års val?”

    Mvh

  10. 10 Patrik Magnusson oktober 3, 2010 kl. 20:32

    ” Vad händer om massor av M-väljare, i 2014 års val, som inte sällan brukar ge sin röst åt röstar på C och KD för att säkerställa en borgerlig valseger, slutar med detta röstbeteende och röstar på M?”

    Då, min vän, är vi rökta. Vi klarade oss med ett nödrop i detta val tack vare stödröster på c och kd. Jag är tveksam till om vi gör det en gång till, så din fråga är väldigt befogad.

    Något måste alliansen göra innan dess för att förebygga en sådan katastrof, och man behöver ta tag i det omgående. Som jag ser det finns det två huvudalternativ:

    a) De fyra allianspartierna slås samman till ett Alliansparti.

    b) C och KD tillåts, och förmår sig själva, att renodla sina ideologiska profiler, för att säkra var sin stabil väljarbas.

    Kd skulle då med fördel kunna bli det konservativa högeralternativet inom alliansen, centern kunde åter bli partiet som värnar landsbygden, småskalighet och decentralism.

    Själv tror jag mer på alternativ a, men både a och b vore bättre än alternativ c (Gör ingenting, tappa 1-2 allianspartier ur Riksdagen och se de rödgröna garva sig genom fyra år av skattehöjningar och allmänt flum efter 2014)

  11. 11 Varangern oktober 3, 2010 kl. 20:54

    ”Med den ton och de kraftuttryck (”…vad i helvete…”) du använder avser jag vidare inte föra någon diskussion med dig eller kommentera dina extermistiska åsikter. Här passerade du gränsen för seriös debatt.”
    Hahahaha, ja du, bättre anledningar för att fly debatten har man ju sätt. I hela min text var nog ”vad i helvete” det starkaste och det använde du förstås för att generalisera hela mitt inlägg som för starkt för din smak.

    Och nej, det är inte en extremistisk åsikt att lika barn leker bäst eller att mångkultur och balkanisering inte är önskvärt sätt från ett bredare perspektiv än Alliansens och de rödgrönas. Frågan huruvida Alliansen ska försvara deras balkanisering och islamifisering av Sverige när de nu hamnar i debatt med SD på allvar.
    @Patrik magnusson
    ”Kd skulle då med fördel kunna bli det konservativa högeralternativet inom alliansen, centern kunde åter bli partiet som värnar landsbygden, småskalighet och decentralism.

    Själv tror jag mer på alternativ a, men både a och b vore bättre än alternativ c (Gör ingenting, tappa 1-2 allianspartier ur Riksdagen och se de rödgröna garva sig genom fyra år av skattehöjningar och allmänt flum efter 2014)”

    Tyvärr så skulle det enbart sluta med att KD blir en kopia av SD med enda skillnaden att KD är för mångkultur och massinvandring och sitter i Allians med Islamister och Jacobiner, och av de konservativa väljare lär de flesta välja SD förutom de som anser sig för fina för denna nya konservativa ”folkrörelse” vilket troligtvis inkluderar Tradition och Fasons skribenter, tyvärr.

  12. 12 Thomas oktober 3, 2010 kl. 21:21

    Patrik Magnusson m fl;

    Även jag tror att alla slags borgerliga sympatisörer måste börja göra något omgående för att undvika en valkatastrof år 2014. Det hastar på, för att uttrycka det milt, ty det går inte att räkna med att väljare som egentligen alltid varit moderater i längden ska rösta på ett annat parti än det som faktiskt ligger dem närmat. Att göra en sådan beräkning, är sannolikt att lura sig själv, och att lura landet på en sund, borgerlig politik.

    Att antingen a) slå samman de fyra allianspartierna till ett Alliansparti, eller att b) tillåta att C resp KD tillåts renodla sina ideologiska profiler för att säkra var sin stabil väljarbas, låter som vettiga förslag. Det är inte säkert att det visar sig vinnande, men då har åtminstone ett kraftfullt försök att undvika en valkatastrof utförts.

    Det vore ju här naturligt att KD utvecklades till det konservativa högeralternativet inom alliansen, men det är möjligen lite svårare att se lika naturliga alternativ för C. Antalet bönder blir allt färre, och de som finns kvar tenderar att var stora industriella företag i livsmedelsbranschen som sedan länge röstat på M i många fall, då de ser M som det bästa företagarpartiet.
    Att värna landsbygden låter bra, men där C fortfarande är starka – i Västerbotten, Västernorrland resp Jämtland – kan ett nytt parti som Norrländska samlingspartiet komma att bli det naturliga för många f d centerväljare som inte känner igen sig i vad de uppfattar som en närmast nyliberal profil hos centern av idag. Norrlandspartiet kan även komma att förknippas med småskalighet och decentralism, och vi får inte glömma att det inte går att räkna med att SD åker ur riksdagen vid närmaste val, utan partiet kan snarare komma att öka väljarandelen såväl i storstäderna som i Norrland. De senare lär måhända först ske i Jämtland och Västerbotten, varifrån SD idag har hämtat riksdagsledamöter.
    Det är alltså inte helt oproblematiskt detta med C, och ibland känns det som om detta parti inte har någon riktigt naturlig plats i dagens politiska liv, även om jag förstår och accepterar att andra kan tycka helt annorlunda.

    Därutöver håller jag helt med Partik ang att allt är bättre för Alliansen än att välja alternativ c), dvs att göra ingenting, tappa 1-2 allianspartier ur Riksdagen, och få uppleva åren 2014-2018 fyllda av grön socialism och allehanda knepiga sociala ingenjörskonster på skattebetalarnas bekostnad. Det senare via ohemula skattehöjningar, ytterligare försämring av investerar- och företagarklimatet, och en ytterligare stegring av totalsublimeringen på jämställdhet etc.

    En sådan utveckling, dvs tillbakagång, är knappast vad Sverige behöver, varför proaktiva åtgärder för att undvika en dylik katastrofutveckling snarast bör inledas.

    Mvh

  13. 13 Patrik Magnusson oktober 3, 2010 kl. 22:24

    Varangern: ”Tyvärr så skulle det enbart sluta med att KD blir en kopia av SD med enda skillnaden att KD är för mångkultur och massinvandring…”

    Nja, vart det hela skulle sluta vet man aldrig. Att KD skulle bli någon slags invandringsliberal variant av SD låter dock långsökt. Den ideologiska fält jag hade tänkt mig att de skulle erövra (om de håller med mig om detta är en annan sak…) är det gamla traditionella högerkonservativa område som förr i tiden befolkades av Moderata Samlingspartiet, eller snarare Högerpartiet.

    Jag tror att en mix av klart marknadsorienterad ekonomisk politik, kombinerad med socialt konservativa värderingar, och betoning på klassiskt konservativa hjärtefrågor som lag och rätt samt försvar skulle kunna bli ett framgångskoncept. Detta skiljer sig ganska markant mot välfärdsnostalgin hos SD.

    Thomas:

    Bönderna som grupp är alldeles för obetydliga att ha som väljarbas, men fortfarande bor ganska många svenskar på landsbygden, och här är man allt annat än nöjd med den fjollträskfixering, centralisering, och nedläggning av all samhällelig service på landsbygden som präglar både alliansens liberaler (inklusive nya stureplanscentern) och de rödgröna betongkramarna.

    Här finns fortfarande en nisch för Centern. Tyvärr tycks de ha satsat mer på att vinna nya väljare i storstäderna (vilket må vara begripligt ur demografisk synvinkel) än att företräda lamdsbygdens folk. Detta kan komma att kosta centern och alliansen, för som du noterar finns andra som är redo att stiga in i deras ställe. Centern har en roll att spela, men inte den roll man spelar idag. Skall man fortsätta på den linjen kan man lika gärna gå upp i (m) på en gång.

  14. 14 Thomas oktober 4, 2010 kl. 7:57

    Patrik M. m fl;

    Det torde vara alldeles riktigt att bönderna som grupp är alldeles för få att ha som väljarbas för C, och att partiet istället snarast bör fokusera på allehanda missnöjda svenskar på landsbygden. Detta taktik för att nå den övergripande strategin att göra C större, har nog goda möjligheter att bli framgångsrik, inte minst som när alla landsbygdsboende blir duktigt marginaliserade oavsett färg på regering.

    I satsningen på dessa människor, borde kanske C satsa lika hårt på att lansera begreppet ”Landsbygdens folk” som KD satsade på uttrycket ”Verklighetens folk” (hoppas för övrigt att KD även framgent går något av detta i en alltmer uttalad värdekonservativ orientering, och inte bara låter denna finna formulering rinna ut i sanden!).

    För C gäller det nog att hastigt lägga upp en ny taktik där landsbygdsboende ingår som en absolut nyckelgrupp, och där partiet verkligen får till en smart, långsiktig arbetsmetod för att vinna nya väljare. Pengar tycks ju finnas inom centerrörelsen, det handlar bara om att använda dessa riktigt genomtänkt. Börjar partiet tala om Landsbygdens folk redan nu, kan det ha satt sig ordentligt vid 2014 års val, och ge många sköna röster åt såväl C som Alliansen i stort.

    Ska inget av detta göras, är det nog lika så gott att C uppgår i M, hur bistert detta än kan tyckas vara för Torbjörn Fälldin, Olof Johansson m fl.

    Mvh

  15. 15 Allianspartisten oktober 4, 2010 kl. 17:25

    Bästa sättet att skapa goda förutsättningar för valet 2014 är att skapa ett valförbund ”Allians för Sverige”. Vi slipper då problematiken med de mindre partierna, för att inte ”trilla ur”, riksdagen måste profilera sig på sätt som inte alltid är optimala.

    Inom ramen för valförbundet får sedan de olika partierna sina egna listor. I detta läge kommer det att krävas mer av både partier och kandidater för att just deras parti/kandidat skall få rösten/krysset. Detta skulle vitalisera demokratin samtidigt som vi skulle komma bort ifrån alla suboptimeringar som är kopplade till kampen mot 4 procentsspärren.

  16. 16 Joakim Larsson oktober 4, 2010 kl. 23:13

    Jag själv har ju en bakgrund inom Centern och hr haft en del med Kristdemokraterna att göra under åren. Jag vågar säga att Patrik Magnusson har rätt, och att någon regelrätt sammanslagning an SD och KD är otänkbar. Därtill skiljer sig de politiska kulturerna mellan partierna åt alltför mycket.

    Däremot tror jag att det kan ske en åderlåtning av medlemmar och väljare från KD till SD (och kanske potentiellt åt andra hållet, även om jag har svårt att tro det). De KD:are som ser sig som konservativa (och bryr sig om försvars- familje- och brottsfrågor t.ex.) kan tänkas göra ett pragmatiskt val och gå över till Sd, om partiet blir respektabelt nog.

    Centern är nog tyvärr räddningslöst förlorat. Den typ av grön liberalism som partiet förfäktar har varit på stigande i C under lång tid (och var skälet att jag lämnade C), men det långsiktiga problemet med det är att sådana väljare nog snarare graviterar mot MP. Det som håller C kvar i politiken är resterna av den gamla folkrörelsen Centern, men den är på utdöende. Hur Centern lyckats schabbla bort en sådan resurs är en ständig källa till förvåning hos mig.

  17. 17 Thomas oktober 5, 2010 kl. 8:07

    Joakim Larsson m fl;

    Det är intressant, och kanske lite sorgligt, att en person som du – med en bakgrund inom C – tror att partiet är på väg ut. Jag tror i och för sig detsamma, men jag har ingen insyn i detta parti. Som utomstående har jag dock fått för mig, att den gamla centerrörelsen var väl så socialkonservativ som vad den var socialliberal, och när C valt att successivt bejaka mer och mer av grön liberalism – vilket på sätt och vis verkar vara en del av dagens socialliberalism – är det nog ett säkert recept för undergång. Inte minst då väljare som gillar en sådan ansats hellre lär välja MP, vilket du ju insiktsfullt påpekar. Här kan nog centerörelsens död bli miljöpartirörelsens bröd.

    Det är också noterbart att Patrik Magnusson, du och andra – som säkerligen har en god uppfattning om KDs själ och kultur – anser att en regelrätt sammanslagning av SD och KD ej sker.

    Värt att uppmärksamma är ju även att du lyfter fram att det kan bli en viss strömning av medlemmar och väljare från KD till SD, åtminstone bland lite yngre individer.
    Det tror även jag, och sannolikt många andra.
    Här kan vi väl påminna oss, att inte samtliga KD:are är lika prestigemässigt uppbundna till ”den rätta konservativa läran” som heltidspolitiker inom KD, och dessa mer pragmatiska personer kan mer fritt röra sig mellan partier de anser representera någon form av mer traditionell hållning i olika frågor.
    I enlighet med detta resonemang, är det väl rätt naturligt att tänka sig att KD:are som uppfattar sig som konservativa, och gärna lyfter fram försvars-, familje- resp kriminalfrågor etc, mycket väl kan göra mer pragmatiska val under en period, och då rösta på SD, åtminstone om SD gradvis blir alltmer rumsrent.

    Dessa pragmatiska väljare kan naturligtvis önska sig ett nytt, slagkraftigt värde- och socialkonservativt parti, kanske även en smula nationalkonservativt utan att på minsta vis bli ”brunt”, men det kan ju ta väldigt många år innan vi kan njuta av ett sådant politiskt alternativ.
    Medan denna väntan sker, är det inte alla traditionalister som vill skänka bort sin röst åt socialistiska eller ens liberala partier, och ger därför sin röst åt SD. Detta oavsett att SDs begynnelse nog kan anses en smula tveksam.

    Nämnda väljare kan givetvis kritiseras för en alltför hög grad av pragmatism, men det är ju knappast denna väljarkategoris fel att alla riksdagspartier med en officiellt godkänd människo- och demokratisyn så distinkt har övergett en äkta konservativ hållning.

    Mvh

  18. 18 FredrikN oktober 7, 2010 kl. 17:53

    Väljarna kommer knappast att vilja välja alliansen en gång till 2014, av den enkla anledningen att man har tröttnat. Då passsar det riktigt bra att stödpartierna åker ur. Om man inte har något nytt (d.v.s. konservativt) att komma med. Björklund är en ljusglimt, men han är ett ljus i mörkret.

  19. 19 Allianspartisten oktober 7, 2010 kl. 18:34

    ”Väljarna kommer knappast att vilja välja alliansen en gång till 2014, av den enkla anledningen att man har tröttnat.”

    Det finns alla förutsättningar för att Alliansen får förnyat förtroende av den enkla anledningen att det kommer vara svårt för oppositionen att visa på ett realistiskt regeringsalternativ. Konceptet med den rödgröna rörans visionslösa, och av allmänt gnäll uppbyggda, allians fungerade inte. Tecknen på sönderfall tydliga även om det sker långsamt och i små steg. Igår kunde vi höra från en av miljöpartiets taltrattar, Peter Eriksson, att partiet visserligen skulle gå ihop med de röda kamraterna kring höstbudgeten men knappast när det gäller vårbudgeten.

    Står Alliansen fast vid att föra en ansvarsfull ekonomisk politik kombinerat med en fasthet i visonerna kring jobbpolitiken kan vi se framtiden an med tillförsikt.

  20. 20 FredrikN oktober 8, 2010 kl. 9:16

    Margaret Thatcher satt 12 år. Reagan satt 8 år med fyra år för hans vice. Väljarna blir trötta efter ett tag. Även i SVerige.

  21. 21 FredrikN oktober 8, 2010 kl. 9:16

    Och Reinfeldt kan inte mäta sig med dessa giganter

  22. 22 Allianspartisten oktober 8, 2010 kl. 16:21

    FredrikN
    Jag tror du underskattar Fredrik Reinfelt. Notera att godsägare Persson satt i 10 år och i en jämförelse med de båda så anser i alla fall jag att Fredrik Reinfelt har de flesta kvaliteterna.

    Ytterst är det alternativet som är avgörande för väljarna.

    Sedan tycker jag inte riktigt din jämförelse med Thatcher är relevant då den sammanhängande konservativa regeringsperioden var från 1979 till 1997. Samma sak gäller Reagan som enligt den amerikanska konstitutionen inte kunde sitta mer än två mandatperioder. Märk också att Reagan efterträddes av en annan republikansk president, George Bush Sr.

  23. 23 Allianspartisten oktober 8, 2010 kl. 16:51

    …och att Fredik Reinfelt faktiskt satt ett avtryck även internationellt framgår av http://www.svd.se/nyheter/inrikes/reinfeldt-fick-obama-i-luren_5479327.svd. Och tillåt mig tvivla på att en socialdemokratisk statsminsiter någonsin fått en telefonpråringning från Förenta Staternas president efter en valseger.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Emprons informationsportal Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 928,543 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar