Tankar om helgon

birgitta

Det finns ett flertal svenska helgon. Av dessa är naturligtvis Heliga Birgitta(1303-1373) den mest kända.

KULTUR | Allhelgonahelgen kallas denna helg. Egentligen består den ju av två dagar, Alla helgons dag på lördag och Alla själars dag på söndag. Viktigt att hålla isär, för många avlidna vi minns denna helg var inte några helgon, i varje fall inte i ordets normala mera specialiserade betydelse. En del var kan hända motsatsen. ”Ett helgon är en människa som visar att Gud lever”, lyder ett berömt yttrande från ärkebiskop Nathan Söderblom. Han prövade aldrig några helgon. Det gör inte Svenska kyrkan. Ganska skönt tycker jag, med tanke på hur det ser ut i Svenska kyrkan.

Protestantiska helgonkalendrar finns dock, bl.a. i USA utgivna av Evangelical Lutheran Church in America (ECLA) och den konservativa Missourisynoden. Från Sverige finns i ECLA:s kalender Erik den helige, biskop Henrik, heliga Birgitta, Olaus Petri och Laurentius Petri, liksom Nathan Söderblom och förvånande nog Dag Hammarskjöld. Mannen som översatte Bibeln till finska, biskopen av Åbo, Mikael Agricola, finns med hos ECLA. Från Norge finns väckelsepredikanten Hans Nielsen Hauge och biskop Eivind Berggrav. Danskarna har ECLA N.F.S. Grundtvig samt kanske något förvånande, Sören Kierkegaard (båda ECLA).

En vanlig uppfattning är att de reformatoriska samfunden ”avskaffat” helgonen. Det stämmer inte. Däremot har man inga prövningar av nya helgon (inga ”officiella” helgon). Firningsdagarna är betydligt färre. Reformatorerna vände sig också emot stora delar av helgonkulten i den romerska kyrkan då man ansåg att den kommit att skymma Jesus. Man hänvisade till Första Timotheosbrevet 2:5, ”Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus”. Anrop av helgonen förekommer idag åter i en del protestantiska sammanhang.

I Nya testamentet används ”de heliga” för att beteckna de troende i kyrkan. Från början betecknade alltså helgonen, de kristna. Helig betyder avskild. Avskilda för livet i Kristus blir en kristen i dopet. Dopet är en kallelse att leva ett helgat liv, ett helgonlikt liv. I den kallelsen finns gott om förebilder, i ortodoxa, romersk-katolska och ortodoxa traditioner. Svenska kyrkans kollektbön lyder på Alla helgons dag att Gud omger sig ”med helgonens skara, låt deras förebild väcka oss till ett helgat liv, så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar”.

Staffan Andersson

2 Svar to “Tankar om helgon”


  1. 1 Johan J oktober 31, 2009 kl. 13:09

    En bra samanfattning av det moderna svenska firandet här:

    http://www.svenskakyrkan.se/aktuellt/communicare/plats_for_eftertanke/allhelgona/om_helgen.htm

    Katolska kyrkan firar alla helgons dag imorgon, söndag, och på måndag firar man alla själars dag.

  2. 2 Jakob oktober 31, 2009 kl. 18:32

    Fint skrivet, tack så mycket!
    Läste det strax efter vi kommit hem från att lagt en krans och tänt ljus vid Estoniamonumentet. Hmm…femton år sedan olyckan. Grät en skvätt och förklarade för min tvååring varför pappa var ledsen. Det märktes att hon var medveten om stundens vemod och var väldigt lyssnade.
    Tack för Din artikel.


Lämna en kommentar





Organisationer & information


Konservativt Forum samlar klassiskt konservativa runtom i Sverige till diskussion och arrangerar bl.a. en årlig konferens.



Informationsportalen Konservatism.se har utmärkta sammanfattningar och fördjupningsmaterial om konservatism på svenska.


Föreningen Heimdal i Uppsala är Sveriges största och äldsta politiska studentförening. Föreningen verkar sedan 1891 för en reformvänlig konservatism.



Sprid ordet... stöd Tradition & Fason på Facebook!

Antal besökare

  • 1 066 426 träffar
Bloggtoppen.se

Politik bloggar