IDEOLOGISK RENLÄRIGHET FÖRLORAR BARA VAL
Ideologisk renlärighet är vägen till sann lycka... eller?
Ideologier tycks inte dö, de kommer ständigt tillbaka i nya former.
Mycket av den svenska eftervalsdebatten 2010 har utmynnat i en känsla av att partierna samlades i en avideologiserad pragmatisk mittenpolitik. Allt för att inte stöta sig med den stora medelklassen i de stora städerna. Politiken kom att handla om justeringar av välfärdsstatens budgettak, bidragsnivåer och skatteskalor, inte om vilket samhälle vi ska leva i, klagar ideologerna. Vi måste prata mer om framtiden, säger de. Det är så man känner igen en ideolog. Han (det är oftast en han) har en idé om framtiden, en utopi.
Svenska Dagbladets ledarsida har därför startat en serie som heter Det nya borgerliga uppdraget, som ska söka efter en hetare idédebatt. Några chilifrukter illustrerar vad som anses saknas i svensk politik.
Men vad är problemet? Vad ska politiken handla om? Och vilka är den till för?
Vi är folket! Politiken är till för medborgarna, inte politikerna!, skrek prydliga medelklassdemonstranter i Stuttgart och protesterade mot den borgerliga CDU-regeringen i delstaten Baden Würtenberg. De förstod inte varför politikerna i Utvecklingens namn ville riva den k-märkta järnvägsstationen från 1920-talet och fälla träden i den närliggande parken. Allt för att ge plats för en jättelik underjordisk järnvägsstation i mångmiljardklassen.
Det handlar om våra barnbarns framtid, säger politikerna, som har en storslagen idé om hur den sköna nya framtiden ska se ut. Men Stuttgartborna tror inte på deras historielösa framtid. De vill att barnbarnen ska få njuta av skönheten i klassisk arkitektur och gamla träd.
Och Stuttgartborna har en trumf på hand: de kan välja bort CDU-regeringen i sin delstat i allmänna val 2011.
Sådan är demokratin. Politikernas förslag får inte vara så utopiska att de blir obegripliga för väljarna. Då riskerar de att förlora val.
Förändra er eller dö, sa Fredrik Reinfeldt till de gamla Moderaternas utopiska nyliberala systemskifte. De nya Moderaterna vann två val på raken genom att vara pragmatiska och begripliga. Politiken formades av människornas verklighet här och nu, inte av en utopisk framtid. Dessutom måste politiken stämma med människors djupaste grundvärderingar. Socialdemokraterna förlorade två val på att undervärdera svenska folkets arbetsmoral.
En ideologi är till nittio procent tolkning av verkligheten och tio procent värderingar, sammanfattade Tingsten.
Ändå är det de av Reinfeldt kritiserade nyliberalerna som nu vill ideologisera den borgerliga politiken. En strid ström av näringslivsfinansierade debattörer vädrar nu morgonluft. Om Alliansen ska vinna nästa val måste den tala mer om framtiden och bli mer ideologisk, säger de. Det nya borgerliga uppdraget är på väg att bli ett nygammalt nyliberalt uppdrag.
I en rapport från Timbros kommission Borgerlig utmaning – kommission för framtidens idéer (sic!) stakar nyliberalen Johnny Munkhammar ut vår ljusnande framtid i en essä med rubriken: Du ska bli miljonär!
De nyliberala ideologer som låg bakom de förlorande gamla Moderaterna har numera erövrat Centerpartiet, som nu tillhör valets stora förlorare. Även Kristdemokraterna har genom rekryteringen av en ny talskrivare till Göran Hägglund försökt att omgestalta sig i mera ideologiskt välförankrad riktning inför valet 2010. Den nya retoriken var inte tillräckligt väl förankrad bland medlemmar och väljare, och det är ju bara att konstatera att brakförlusten i valet därmed blev ett faktum. Ideologerna tycks aldrig riktigt lära av sina misstag. De ogillar verkligheten.
Därför har ideologierna inte förändrats nämnvärt sedan de föddes för över 200 år sedan, trots att det ständigt talas om förändring och framtid. Näringslivsfinansierade Stureakademin utbildar unga debattörer i liberala idéer som tillkom i en helt annan värld. I dagens globaliserade kunskapssamhälle, vet vi saker om människan och samhället som ideologiernas fäder inte hade en aning om. Forskarna är till exempel idag tämligen överens om att människan är ett utpräglat flockdjur, inte en individualist. Ändå hyllas individualismen som politiskt mål.
Inte konstigt att de renläriga ideologerna ständigt förlorar val. Vi känner inte igen oss i det tvärsäkra absoluta tänkandet.
”I det absoluta tänkandet ingår att det är en svaghet att skifta perspektiv och se världen från ett annat håll. (-) Till alla former av absolut tänkande hör också hyllandet av framtiden och det långa perspektivet. ”På sikt” är en central tankefigur, vilket gör det lättare att helga hemska medel. När pragmatiker hänvisar till nuet visar de upp sin ideologiska sladdrighet”, skriver kolumnisten Lena Andersson (DN 18/12). Hon är liberal och skriver om jihadismen och extremvänstern. Att hennes egen ideologi skulle innehålla absolut tänkande är absolut otänkbart.
Sådana är ideologerna.
Elise Claeson är socionom, fri skribent och borgerlig debattör. Hon är även författare till boken Mamma@home (Prisma 2006).
Tradition & Fason 
Tänkvärt! Dock finns det en sak som är värre än ideologi: nihilism. Tyvärr regeras landet genom just en nihilistisk agenda just nu.
Mycket ska man höra. Här framställs Rerinfelds principlösa sociala ingenjörskonst som någon sorts konservatism.
Och att det skulle vara berömvärt att ge upp moderaternas gamla försvar för rättsstaten, för bildning och kultur, och för att att flytta makten från staten till det civila samhället.
Det är förvånande att Elise Claeson omfamnar den radikala socialliberalism som behärskar regeringen. Genusteorier och statsfeminism härskar, Anderss Borg vill sätta föräldrar i arbete så snart som möjligt. Genusteorierna får förgifta våra universitet.
Försvaret läggs i praktiken ner och när antalet poliser faktiskt ökar något är de så inriktade på politisk korrekthet att effektiviteten sjunker.
Och vinner val? Regeringspartierna förlorade sin majoritet i riksdagsvalet…
”De nya Moderaterna vann två val på raken genom att vara pragmatiska och begripliga. Politiken formades av människornas verklighet här och nu, inte av en utopisk framtid.”
I detta ligger något mycket centralt och något som ligger väl i linje med ett konservativt förhållningssätt där varje förändring bör ta sin utgångspunkt i det som finns och det som fungerar, för att undvika kaos och oacceptabelt risktagande, och där förändringen inte får göras för snabbt, för att undvika oro och otrygghet.
Visst finns det en del i regeringens politik man kan ha synpunkter på, men det överskuggas ändå av det paradigmskifte som 2006 innebar att verkligheten istället för utopin tas som utgångspunkt från politiken.
Ideologi väl utförd överlever tid. Politiker kommer och går. De flesta politiker lämnar ett lka stort hål efter sig som när man drar upp handen ur en hink med vatten.
Ideologi handlar inte om att vara rigid – men att konsekvent söka designa ett samhälle efter vissa grundläggande moraliska principer.
Att pragmatik är överlägset? Dt levande exemplet är Svenska Kyrkan som pragmatiskt politiskt anpassat sig sedan 30 år och självutplånat sig.
Tron att politiker och pragmatism står över målmedveten ideologiskt baserad politik bygger på att man tror som politiker att man är historiens och världens mittpunkt.
Många kommer att bli besvikna när de inser att de inte är det.